Härtill 4 uppsatser.

I detta arbete undersöks olika aspekter som finns att ta hänsyn till vid sångöversättning. Översättning handlar om att överföra innehållet i en text från ett språk till ett annat. Vid sångöversättning behöver texten vara sångbar och detta kan vara svårt då texten är bunden till formen av musiken såsom melodi, rytm och betoningar. Syftet med detta arbete är att undersöka olika regler och modeller som finns att följa vid översättning av engelska låttexter till svenska samt hur dessa kan användas och vilka resultat det ger. I arbetet har en intervju gjorts med en översättare som även är sångare. Två engelska sånger har översatts till svenska efter att analys av originaltexten har gjorts. Resultatet visar att vid översättning behöver originaltextens struktur delvis ändras för att nå det bästa sångbara resultatet. En viss form av anpassning till det svenska språket behöver göras och översättaren behöver bestämma sig för vilket slutmål översättningen ska ha och efter detta göra vissa medvetna val. Diskussionen tar upp hur en översättning kan anpassas till det nya språket, hur det praktiskt går till vid översättning samt hur mycket en översättning behöver vara trogen originalet. / <p>4 ljudfiler är uppladdade: Jag söker än efter vägen (sång Mikaela Häger, gitarr Sebastian Nylin) I still haven't found what I'm looking for (sång Mikaela Häger, gitarr Sebastian Nylin) Mörkret (sång Mikaela Häger, piano Ebba Lorentzi) May it be (sång Mikaela Häger, piano Ebba Lorentzi)</p>

Stockholms stadsteater (Stockholm’s city theatre) is a public theatre in Stockholm, Sweden. During the last ten years, the theatre has increased its audience by 40 percent, has been called a ”success story” by culture politicians in Stockholm as well as others in the cultural field, and is today the largest theatre in the Nordic countries. At the same time, there is a recurring debate, primarily in the national morning papers’ culture sections, concerning Stockholms stadsteater. The debate often concerns the theatre’s ongoing organizational changes, usually in the form of a constant striving towards a more effective organization, as well as its negative results in the annual employee surveys. Despite usually positive reviews of its productions, Stockholms stadsteater has also been criticized for choosing to set up what by some is considered to be mainstream and commercial productions (for example musicals) at the expense of smaller, more artistic, ones. The main purpose of this study is to analyze different descriptions of Stockholms stadsteater during the years 2004-2013, by using the development of the Swedish cultural policy as background, and institutional organizational theory as the frame of reference. How cultural policy ideas are used in the different stories about Stockholms stadsteater, and the potential conflicts that exist between these different descriptions, is analyzed by using institutional theories about editing, translation and carriers of ideas. The study, based on text analysis and interviews, shows that Stockholms stadsteater is described as a role model and a recipe for success, as well as an effective and modern organization. The theatre is also described as a trademark, as well as part of a defense of democracy and the intrinsic value of culture. The analysis further shows that the different ideas about the theatre are sometimes used – that is, edited and translated – in different ways by different people and in different contexts. It also suggests that the idea of an effective organization can be considered as the main idea in the descriptions of Stockholms stadsteater. In the material studied, the thought of effectiveness is almost always present and something that other ideas often need to relate to in order to be perceived as legitimate. On the other hand, although the idea of effectiveness is important, it can also be controversial. For this reason, it can be edited to fit other cultural policy ideas better. One example is describing the intrinsic value of culture, in this case theatre, as something which is protected by organizations becoming more effective, and thus being able to use their resources to produce more qualitative theatre for more people.

The aim of this student thesis is to achieve a translation of an excerpt of a previously untranslated book from English to Swedish. The translated material has been collected from the autobiographical book Kingdom of Fear by the author Hunter S. Thompson and consists partly of paratexts. The translation has been performed in accordance with a principle that was formed within the theoretical frames of Gideon Toury’s Descriptive Translation Studies. Accordingly, the discussion about the translation is based on the terms adequacy and acceptancy. The paper includes analyses of relevant aspects of the translated material, for example genre, paratext, and persona related problems. To illustrate the translation process, comments on the translation are also enclosed, which deal with solutions regarding grammatical and syntactical changes, imagery and cultural-specific expressions. / Syftet med detta examensarbete är att åstadkomma en översättning av ett utdrag från ett tidigare oöversatt verk från engelska till svenska. Det översatta materialet är hämtat från det autobiografiska verket Kingdom of Fear av författaren Hunter S. Thompson och består bland annat av paratexter. Översättningen har utförts efter en princip som formulerats inom de teoretiska ramarna för Gideon Tourys Descriptive Translation Studies. Därmed utgår diskussionen kring översättningen från termerna adekvans och acceptans. Arbetet innefattar analyser på relevanta aspekter av det översatta materialet, exempelvis genre, paratext och personaproblematik. För att åskådliggöra översättningsprocessen medföljer även översättningskommentarer som behandlar lösningar angående grammatiska och syntaktiska ändringar, bildspråk och kulturspecifika uttryck.

Speech and language pathologists (SLP) use vocabulary tests as one of several means of investigating and evaluating suspected speech and language disorders. A test widely used when assessing receptive vocabulary is Peabody Picture Vocabulary Test (PPVT) IV. Several different Swedish translations of PPVT-IV exists today, most of which have not yet been studied. Since earlier studies have confirmed that Swedish translations of PPVT lack a steadily increasing level of difficulty, Swedish SLPs are uncertain as to how applicable the test is on a Swedish population. In this study, a Swedish translation of PPVT-IV was revised with the purpose of constructing a steadily increasing level of difficulty. The study comprised 172 monolingual children from grade 1, 3, 5, 7 and 9, tested by the authors of this thesis. The participants were recruited from ten schools in Uppsala. For 21 of the 228 PPVT-IV items, two different translations were tested to enable adjustment of the level of difficulty afterwards. Based on the results of the participants, a revised translation was developed with a more steadily increasing level of difficulty. Further adaptations are still needed before standardised norms can be developed for a Swedish population. The results for every grade displayed an average score above the American age standards. Participants from grade 1 performed one year above, participants from grade 3, 5 and 7 all performed two years above, and participants from grade 9 performed six to eight years above the American age standards for the corresponding age. / Logopeder använder ordförrådstest som ett av flera instrument för att utreda och bedöma misstänkta språkliga svårigheter. Ett test som ofta används vid bedömning av det receptiva ordförrådet är Peabody Picture Vocabulary Test (PPVT) IV. På svenska finns idag flera olika översättningar av PPVT-IV vars användbarhet ej undersökts. Tidigare studier har visat att svenska översättningar av PPVT har brister i form av en ojämnt stigande svårighetsgrad och logopeder är därför osäkra på hur användbart testet är. I föreliggande studie reviderades en svensk översättning av PPVT-IV med syfte att konstruera en jämnt stigande svårighetsgrad. Studien omfattade 172 enspråkiga elever från årskurs 1, 3, 5, 7 och 9 testade av författarna till föreliggande uppsats. Deltagarna rekryterades från tio skolor i Uppsala. För 21 av de 228 uppgifterna i PPVT-IV testades två ord per uppgift för att möjliggöra justering av testets svårighetsgrad i efterhand. Utifrån deltagarnas resultat utarbetades en översättning som ger testet en mer jämnt stigande svårighetsgrad. Ytterligare revideringar behöver dock göras för att jämna ut svårighetsgraden ännu mer innan det är aktuellt att ta fram normer för en svensktalande population. I jämförelse med den amerikanska standardiseringen presterade de svenska deltagarna från samtliga årskurser i genomsnitt betydligt högre än motsvarande åldrar i den amerikanska populationen. Deltagarna från årskurs 1 presterade ca ett år högre, deltagarna från årskurs 3, 5 och 7 presterade ca två år högre och deltagarna från årskurs 9 presterade ca sex till åtta år högre än motsvarande åldrar inom den amerikanska standardiseringen.

Denna kandidatuppsats består av en längre översättning av en skönlitterär text från ryska till svenska och en kommentar till denna översättning som behandlar den översättningsproblematik som åtföljt just det här arbetet. Källtexten utgörs av första kapitlet i Aleksej Tolstojs Chmuroe utro (Grå gryning), tredje delen av hans trilogi Choždenie po mukam (Lidandets väg). I mitt översättningsarbete följer jag Eugene Nidas princip om dynamisk ekvivalens och i min kommentar fokuserar jag på att förklara hur jag arbetat med min översättning utifrån Nidas teorier och hur jag löst de översättningsproblem som uppstått under arbetets gång i enlighet med principen om dynamisk ekvivalens. I arbetet tar jag även upp den speciella problematik det inneburit att trilogins två förra delar redan finns på svenska i översättning av en annan översättare och redogör för hur jag valt att förhålla mig till denna tidigare översättning. / This essay covers the translation of a fictional prose text from Russian to Swedish, the source text being the first chapter of Aleksey Tolstoy’s Chmuroe utro (Bleak Morning), the third part of his trilogy Choždenie po mukam (The Ordeal). A commentary of this translation is provided, where the linguistic abstractions encountered throughout the process are documented. My methodology attempts to emulate that of Eugene Nida and his principle of “Dynamic Equivalence”. This procedure is addressed in the commentary, as I explain how utilisation of Nida's theories can assist in overcoming the numerous peculiarities inherent to translation. I also deal with the issue regarding the first two books of the trilogy, which have already been translated into Swedish by another translator. In my work, I explain how and why I have chosen to relate to the earlier translation.