<p><strong>Sammanfattning</strong></p><p><strong>Rubrik                                                     </strong></p><p>Handlar revisorns arbete verkligen om att fria eller fälla?</p><p> </p><p><strong>Problemformulering                             </strong></p><p>Vilka faktorer är avgörande när en revisor väljer att tillämpa anmälningsplikten?<em></em></p><p> </p><p><strong>Syfte                                                      </strong></p><p>Huvudsyftet med vår studie var att diskutera anmälningspliktens användning bland svenska revisorer. Inom ramen för detta ville vi granska vilka typer av felaktigheter som kunde ligga till grund för anmälningar. Avslutningsvis ville vi analysera bakgrunden till revisorns agerande gällande anmälningsskyldigheten.</p><p> </p><p><strong>Studiens utgångspunkter                    </strong></p><p>I studien valde vi att utgå ifrån vetenskapliga teorier, lagstiftning och praxis för att kunna besvara de syften samt problemformulering studien hade som utgångspunkt.</p><p><strong> </strong></p><p><strong>Metod                                                      </strong></p><p>Vi valde att utgå ifrån en kvalitativ metod i studien där vi valde att intervjua personer med god erfarenhet av revisorsyrket och därmed är väl insatta i anmälningsplikten som råder, enligt svensk lag. Intervjuerna gjordes via personliga möten med respondenterna.<strong>  </strong>Vi valde att fokusera på revisorer som individer och inte på vilken byrå de arbetar på.</p><p><strong> </strong></p><p><strong>Slutsatser                                                </strong></p><p>Vår studie fastställde att det inte är enskilda faktorer som är avgörande när en revisor väljer att tillämpa anmälningsplikten. Istället handlar det om att varje anmälningssituation som revisorn står inför, skall behandlas som unik och bedömas utifrån en mängd olika preferenser. Studien fastställde även att graden av misstanke för att ett ekonomiskt brott skall föreligga är avgörande för om en revisor väljer att tillämpa anmälningsplikten.</p>

<p>SAMMANFATTNING: Den rådande lågkonjunkturen påverkar ungdomars arbetsmöjligheter negativt. Studien är avgränsad till ungdomar mellan 18-24 år med en halvstrukturerad intervjuform. Syftet med detta arbete var att med hjälp av meningskategorisering kunna tolka arbetslösa ungdomarnas upplevelser kring sin arbetslöshet från den insamlade datan. Studien är alltså kvalitativ och har genomförts med tre arbetslösa ungdomar i form av dagboksskrivande i tio dagar och ett kompletterande frågeformulär. Resultat som framkommit är att ungdomarna är missnöjda med sin situation som arbetslösa. De vill gärna klara sig själva och inte vara beroende av andra för att klara sin egen försörjning. En stor besvikelse riktats mot Arbetsförmedlingen, socialtjänsten och a-kassan. Ungdomarna har dock en ljus framtidstro med olika motivationskällor för att nå dit. Med studien vill vi se till de enskilda individernas upplevelser snarare än att generalisera alla ungdomar som befinner sig i liknande situationer.</p>

<p>Bakgrund: Konsumenterna har ökat sina investeringar i finansiella instrument men kunskapen om dessa inte har ökat i samma takt. En del människor har inte varit medvetna om de risker som ett sparande i denna form innebär, utan har med förskräckelse sett sina sparade pengar försvinna när börsen gått dåligt. För att stärka konsumenternas ställning samt säkerhetsställa kvaliteten på bankers och fondbolags rådgivning infördes Lagen om finansiell rådgivning den första juli 2004. De viktigaste följderna av lagen är att nu får bara utbildade rådgivare ge råd till kunderna.</p><p>Syfte: Syftet med denna uppsats är att beskriva de förändringar och det förändringsarbete som lagen medfört för FöreningsSparbanken, samt utreda lagens påverkan på privatrådgivarna. Dessa tillsammans ska hjälpa till att besvara frågan hur väl implementeringen lyckats. Eventuella skillnader mellan de studerade kontoren kommer även att åskådliggöras.</p><p>Slutsatser: Förändringar som skett i och med införandet av lagen är nya regler på en minsta utbildningsnivå samt dokumentationskrav. Som en direkt följd av detta har det skett en förändring i arbetssituationen. Alla respondenter är mycket positiva till förändringen och anser att det positiva övervinner de negativa. Det styrproblem som fanns innan lagen om att direktiven var oklara, kunskapen otillräcklig och motivationen låg är nu löst.</p> / <p>Background: The consumers have grown their investments in financial instruments but the knowledge of these has not grown in the same speed. Some people have not been aware about the risks that a saving in this form involve, but have without consideration watched as their saved money disappeared when the stock exchange done badly. To strengthen the consumer’s position and maintain the quality of bankers and fondbolags advice, the law about financial counseling was introduced the 1st of July 2004. The most important part of this law is that now only educated counselors are able to advise the customers.</p><p>Purpose: The purpose with this essay is to describe the changes the new law has resulted in for ForeningsSparbanken, and also investigate the law’s influence for private advisors. These two together should then help to answer the question on how well this implement has succeeded. Any differences between the studied offices will be illustrated.</p><p>Conclusion: The difference that has happened because the introduction of the new law is new rules on a smallest education level and also documentation requirements. As a direct result of this there has been a change in the working situation. All responding to this are very supportive to the change and thinks the positives overcome the negatives. The problem that was before the law was introduced with unclear directives, insufficient knowledge and motivation has now been solved.</p>

<p>Denna studie belyser hur kommunikationen gentemot allmänheten såg ut i Hallands sex kommuner under stormen Per. Syftet har varit att se vilka informationskanaler kommunerna valde att använda sig av, vilka lärdomar man tog med sig från Gudrun och kommunernas syn på information och allmänheten.</p><p>Mitt material består främst utav dokument, utvärderingar och rapporter från kommunerna, länsstyrelsen och Radio Halland. Detta har kompletterats med åtta informantintervjuer. Forskning gällande kriser, kriskommunikation och information har även utgjort en viktig del i min studie. Lagen om extra ordinära händelse har varit en central del i uppsatsen då lagen reglerar vad kommunerna och landstingen måste genomföra innan, under och efter en krissituation. Vad gäller informations- och kommunikationsberedskap har kommuner och landsting stor frihet att själva bedöma hur denna skall se ut och organiseras.</p><p>Utvärderingen visar att det fanns brister i kommunikationen gentemot allmänheten under stormen Per. Några exempel på brister i kommunikationen var: Att delge medborgarna med information i ett tidigt skede under stormen Per. Informationen till Radio Halland var till en början nästintill obefintlig och man fick söka information själva. En annan brist som jag har kunnat urskilja är att kommunikationen i många fall är enkelriktad och inte dubbelriktad. Kommunerna tar inte tillvara på de tillfällen som allmänheten kan ge feedback under kriser som t.ex. vid värmestugor och andra upplysningsfunktioner. Det man tydligt kan se är att information värderas högt hos majoriteten av kommunerna men handlingskraften och motivationen saknas på många håll. </p><p> </p><p>Nyckelord: Kommuner, Stormen Per, Kris, Kriskommunikation, Information, Lagen om extraordinära händelser.</p>

<p>Syftet med det här examensarbetet är att utifrån lärares perspektiv beskriva och analysera miljöundervisning på gymnasieskolan. Eftersom jag är intresserad av den miljöundervisning som alla gymnasieelever möter valde jag att enbart fokusera på lärare som undervisar i</p><p>kärnämneskurserna samhällskunskap A och naturkunskap A. Det är framförallt tre olika</p><p>aspekter av undervisningen som studeras: innehåll, arbetssätt och mål. Jag vill skapa en bild över vad miljöundervisningen handlar om, vilka metoder lärarna använder i sin undervisning och redogöra för lärarnas tankar kring undervisningens mål och dess framtid.</p><p>Undersökningen grundar sig på både kvantitativa och kvalitativa arbetsmetoder. Dels genomfördes en enkätundersökning för att ge studien bredd, dels intervjuade jag fem lärare för att även få fram ett djup. En annan anledning till att jag använde enkäter är att jag utgick från lärarnas svar på dessa då passande intervjupersoner valdes ut. Den huvudsakliga fokusen lades sedan på intervjuerna eftersom det är genom dessa som jag bäst får fram lärarnas tankar och åsikter.</p><p>Resultaten visar att lärarna lägger stor vikt vid hållbar utveckling och att de strävar efter att öka elevernas medvetenhet. Fokus ligger på framtiden och undervisningen har ett brett perspektiv som väver in olika aspekter. Det finns en önskan om att eleverna ska bli ansvarstagande genom att se konsekvenserna av olika livsstilar och handlande. Dessutom tas aktuella ämnen gärna upp i undervisningen för att ge möjligheter till att påverka elevernas värderingar. Ett arbetssätt som lärarna uppskattar är samtal och diskussioner eftersom eleverna då behöver reflektera samtidigt som de aktiveras. Lärarna anser att det finns behov</p><p>av förbättringar, och det är tydligt att samverkan över ämnesgränserna skulle bidra till att utveckla miljöundervisningen.</p>

<p>Syftet med detta arbete är att belysa hur undervisning om hållbar utveckling (UHU) integreras på gymnasieskolan. UHU är ett komplicerat perspektiv som enligt styrdokumenten skall finnas med i den gymnasiala undervisningen. Det har därmed varit intressant att se hur verkligheten motsvarar dessa mål. Det som arbetet har fokuserat på är hur lärare och rektorer tolkar perspektivet, hur det tillämpas i undervisningen, vilken betydelse styrdokumenten har för UHU samt vilka förutsättningar som styrningssystemet ger lärarna för att integrera UHU. Den empiriska delen av arbetet består av kvalitativa intervjuer med lärare och rektorer från två gymnasieskolor i Halmstad. Rektorsintervjuerna har tjänat som komplement till de svaren som lärarna har gett och ger en synvinkel relaterad till styrningssystemet. Resultaten från intervjuerna har sedan presenterats och analyserats med hjälp utav den teorin som har valts för arbetets genomförande. Det viktigaste av det som har framkommit av resultatet är att UHU inte är ett prioriterat område på de gymnasieskolorna som jag har studerat, vilket står i kontrast till den satsningen som UHU kräver för att det skall lyckas bli integrerad i undervisningen. Orsaken till att UHU inte prioriteras är framförallt att den inte förekommer bland de prioriterade målen i de lokala styrdokumenten. I och med att UHU konkurrerar med flera andra perspektiv i de nationella styrdokumenten så krävs det en lokal prioritering.</p>

<p>Att samtala kring böcker är en arbetsmetod som många författare lyfter som en viktig och betydelsefull i undervisningen. Huvudsyftet med studien är att undersöka hur elever i årskurs två och tre upplever samtal kring böcker. Undersökningen ämnar även se vad eleverna anser att samtal om böcker bidrar till, samt hur de upplever bokläsning.</p><p>Tidigare forskning finns inom det nämnda ämnet, men med fokusering på lärarens uppgift. Denna studie fokuserar istället på hur eleverna upplever samtal kring böcker.</p><p>Studien bygger på en kvalitativ undersökning där intervjuer med 41 elever på tre olika grundskolor gjorts. Urvalet av eleverna gjordes med kravet på att samtal kring böcker används eller har används i undervisningssituationer. Intervjun grundar sig i öppna frågor, detta för att på bästa sätt försöka locka fram hur eleverna reflekterar kring samtal om böcker.</p><p>Undersökningen visar att samtal om böcker är en arbetsmetod som pedagogerna ute i verksamheten inte använder. Att tillsammans med klasskamrater diskutera kring en gemensamt läst text är någonting som eleverna i undersökningen inte deltar i under lektionstid. Däremot sker ett samtal inför klasskamraterna om en enskilt läst bok. Studien visar även att en stor del av de elever som deltagit i intervjuerna ser samtal om böcker som någonting roligt och positivt. Vissa elever berätta dock att samtal kring böcker orsakar nervositet och osäkerhet.</p>

<p>Syftet med föreliggande uppsats är att, utifrån den kritik som ofta riktas mot lärarutbildningen, undersöka hur lärarutbildningen tar form via hur studenter uppfattar dess innehåll. För att nå syftet har vi valt att dela upp uppsatsen i tre delar. Till att börja med har vi beskrivit de befintliga styrdokumenten för lärarutbildningen samt dess uppkomst. Vidare har vi gjort en kvantitativ enkätundersökning på lärarstudenter som läser Pedagogik med didaktisk inriktning vid Örebro universitet vårterminen 2007. Denna undersökning har vi avslutningsvis satt i relation till de befintliga styrdokumenten. Resultatet av vår undersökning visar att utbildningen tar form genom beslutsfattarna men även genom studenternas tillgodogörande av och därigenom deras tal om den. Vi konstaterar att det vare sig är beslutsfattarnas eller studenternas fel att utbildningen fått utstå så mycket kritik, utan att det snarare är föreställningarna om utbildningen som är den starkast bidragande orsaken till kritiken.</p>

<p>Sammanfattning</p><p>Syftet med denna uppsats är att analysera tidigare forskning kring den individuella utvecklingsplanen och vidare placera in den i ett historiskt perspektiv samt belysa hur den individuella utvecklingsplanen har anammats av skolan och se hur talet om eleven ser ut i de ifyllda formulären. För att kunna besvara vårt syfte har vi närmare studerat relationen mellan hem och skola som vuxit sig starkare under 1900-talet och nutida forskning i arbetet med den individuella utvecklingsplanen. Då vi inte har funnit någon tidigare forskning av den individuella utvecklingsplanen i ett historiskt perspektiv har vi haft som avsikt att göra denna inplacering då vi ser det som en viktig grund i vår studie.</p><p>Vår studie har sin utgångspunkt i intervjuer med rektorer och i insamlade formulär som utgör både ej ifyllda och ifyllda individuella utvecklingsplaner i fyra skolområden. I studien, har vi utifrån ett diskursteoretiskt perspektiv, analyserat hur olika skolor har anammat den individuella utvecklingsplanen i sin verksamhet. Vi har då funnit fyra olika diskurser i arbetet med den individuella utvecklingsplanen, dessa är en osäkerhetsdiskurs, en kontroll och elevägd diskurs, en kontrolldiskurs och till sist en målsynliggörandets diskurs. Dessa skapar olika förutsättningar för eleven i arbetet med den individuella utvecklingsplanen.</p><p>När vi gått vidare med att analysera de ifyllda formulären har vi funnit att ”i talet om eleven” utgör skolans IUP diskurs en normaliserande praktik. Det innebär att det finns en strävan efter att eleven ska hålla sig inom en viss ram, han/hon ska normaliseras. Vi har, i samtliga skolor, sett att en sådan strävan finns i IUP:ns formuleringar. Det vill säga då eleven är för blyg och tillbakadragen bör han eller hon bli mer aktiv och tvärtom.</p>

<p>The aim of this essay is to answer the question of how, and in what ways Martina Bigert’s and Maria Thulin’s picture <em>Allt om min buske</em> (literally, <em>All about my bush</em>) is queer. Inspired by Judith Butler’s idea of the heterosexual matrix, and Michel Foucault’s discourse I attempt to investigate how sex and sexuality are described in relation to heteronormativity, and if <em>Allt om min buske</em> is either norm-breaking or norm-creating in a wider perspective. This study concludes that antinormativity and queerness are evident within the framework of the picture. It portrays, for example, female masculinity and male femininity, a woman’s desire for another woman, femininity attracted to femininity and phallic symbols associated to female characters, all in a narrative structure that resembles female sexuality. My study also reveals how film critics used <em>Allt om min buske</em> to create and maintain social and cinematic norms.</p>