Syftet med det här examensarbetet är att utifrån lärares perspektiv beskriva och analysera miljöundervisning på gymnasieskolan. Eftersom jag är intresserad av den miljöundervisning som alla gymnasieelever möter valde jag att enbart fokusera på lärare som undervisar i kärnämneskurserna samhällskunskap A och naturkunskap A. Det är framförallt tre olika aspekter av undervisningen som studeras: innehåll, arbetssätt och mål. Jag vill skapa en bild över vad miljöundervisningen handlar om, vilka metoder lärarna använder i sin undervisning och redogöra för lärarnas tankar kring undervisningens mål och dess framtid. Undersökningen grundar sig på både kvantitativa och kvalitativa arbetsmetoder. Dels genomfördes en enkätundersökning för att ge studien bredd, dels intervjuade jag fem lärare för att även få fram ett djup. En annan anledning till att jag använde enkäter är att jag utgick från lärarnas svar på dessa då passande intervjupersoner valdes ut. Den huvudsakliga fokusen lades sedan på intervjuerna eftersom det är genom dessa som jag bäst får fram lärarnas tankar och åsikter. Resultaten visar att lärarna lägger stor vikt vid hållbar utveckling och att de strävar efter att öka elevernas medvetenhet. Fokus ligger på framtiden och undervisningen har ett brett perspektiv som väver in olika aspekter. Det finns en önskan om att eleverna ska bli ansvarstagande genom att se konsekvenserna av olika livsstilar och handlande. Dessutom tas aktuella ämnen gärna upp i undervisningen för att ge möjligheter till att påverka elevernas värderingar. Ett arbetssätt som lärarna uppskattar är samtal och diskussioner eftersom eleverna då behöver reflektera samtidigt som de aktiveras. Lärarna anser att det finns behov av förbättringar, och det är tydligt att samverkan över ämnesgränserna skulle bidra till att utveckla miljöundervisningen.

The aim of this essay is to answer the question of how, and in what ways Martina Bigert’s and Maria Thulin’s picture Allt om min buske (literally, All about my bush) is queer. Inspired by Judith Butler’s idea of the heterosexual matrix, and Michel Foucault’s discourse I attempt to investigate how sex and sexuality are described in relation to heteronormativity, and if Allt om min buske is either norm-breaking or norm-creating in a wider perspective. This study concludes that antinormativity and queerness are evident within the framework of the picture. It portrays, for example, female masculinity and male femininity, a woman’s desire for another woman, femininity attracted to femininity and phallic symbols associated to female characters, all in a narrative structure that resembles female sexuality. My study also reveals how film critics used Allt om min buske to create and maintain social and cinematic norms.

SAMMANFATTNING: Den rådande lågkonjunkturen påverkar ungdomars arbetsmöjligheter negativt. Studien är avgränsad till ungdomar mellan 18-24 år med en halvstrukturerad intervjuform. Syftet med detta arbete var att med hjälp av meningskategorisering kunna tolka arbetslösa ungdomarnas upplevelser kring sin arbetslöshet från den insamlade datan. Studien är alltså kvalitativ och har genomförts med tre arbetslösa ungdomar i form av dagboksskrivande i tio dagar och ett kompletterande frågeformulär. Resultat som framkommit är att ungdomarna är missnöjda med sin situation som arbetslösa. De vill gärna klara sig själva och inte vara beroende av andra för att klara sin egen försörjning. En stor besvikelse riktats mot Arbetsförmedlingen, socialtjänsten och a-kassan. Ungdomarna har dock en ljus framtidstro med olika motivationskällor för att nå dit. Med studien vill vi se till de enskilda individernas upplevelser snarare än att generalisera alla ungdomar som befinner sig i liknande situationer.

Syftet med detta arbete är att belysa hur undervisning om hållbar utveckling (UHU) integreras på gymnasieskolan. UHU är ett komplicerat perspektiv som enligt styrdokumenten skall finnas med i den gymnasiala undervisningen. Det har därmed varit intressant att se hur verkligheten motsvarar dessa mål. Det som arbetet har fokuserat på är hur lärare och rektorer tolkar perspektivet, hur det tillämpas i undervisningen, vilken betydelse styrdokumenten har för UHU samt vilka förutsättningar som styrningssystemet ger lärarna för att integrera UHU. Den empiriska delen av arbetet består av kvalitativa intervjuer med lärare och rektorer från två gymnasieskolor i Halmstad. Rektorsintervjuerna har tjänat som komplement till de svaren som lärarna har gett och ger en synvinkel relaterad till styrningssystemet. Resultaten från intervjuerna har sedan presenterats och analyserats med hjälp utav den teorin som har valts för arbetets genomförande. Det viktigaste av det som har framkommit av resultatet är att UHU inte är ett prioriterat område på de gymnasieskolorna som jag har studerat, vilket står i kontrast till den satsningen som UHU kräver för att det skall lyckas bli integrerad i undervisningen. Orsaken till att UHU inte prioriteras är framförallt att den inte förekommer bland de prioriterade målen i de lokala styrdokumenten. I och med att UHU konkurrerar med flera andra perspektiv i de nationella styrdokumenten så krävs det en lokal prioritering.

Sammanfattning Rubrik                                                      Handlar revisorns arbete verkligen om att fria eller fälla?   Problemformulering                              Vilka faktorer är avgörande när en revisor väljer att tillämpa anmälningsplikten?   Syfte                                                       Huvudsyftet med vår studie var att diskutera anmälningspliktens användning bland svenska revisorer. Inom ramen för detta ville vi granska vilka typer av felaktigheter som kunde ligga till grund för anmälningar. Avslutningsvis ville vi analysera bakgrunden till revisorns agerande gällande anmälningsskyldigheten.   Studiens utgångspunkter                     I studien valde vi att utgå ifrån vetenskapliga teorier, lagstiftning och praxis för att kunna besvara de syften samt problemformulering studien hade som utgångspunkt.   Metod                                                      Vi valde att utgå ifrån en kvalitativ metod i studien där vi valde att intervjua personer med god erfarenhet av revisorsyrket och därmed är väl insatta i anmälningsplikten som råder, enligt svensk lag. Intervjuerna gjordes via personliga möten med respondenterna.  Vi valde att fokusera på revisorer som individer och inte på vilken byrå de arbetar på.   Slutsatser                                                 Vår studie fastställde att det inte är enskilda faktorer som är avgörande när en revisor väljer att tillämpa anmälningsplikten. Istället handlar det om att varje anmälningssituation som revisorn står inför, skall behandlas som unik och bedömas utifrån en mängd olika preferenser. Studien fastställde även att graden av misstanke för att ett ekonomiskt brott skall föreligga är avgörande för om en revisor väljer att tillämpa anmälningsplikten.

Syfte och frågeställningar Syftet med denna studie är att undersöka vad elever i årskurs nio har för uppfattning om begreppet hälsa. Ambitionen är att nå en djupare förståelse för hur elever tänker och resonerar kring begreppet hälsa. Frågeställning: Vad har elever i årskurs nio för uppfattning kring begreppet hälsa? Metod Denna studie bygger på ostrukturerade intervjuer utifrån den kvalitativa metoden. Författaren har intervjuat fyra elever, två killar och två tjejer i årskurs nio. Intervjuerna har skett vid tre olika tillfällen med samma deltagare alla gånger. Resultat Från resultaten av intervjuerna kan man dra slutsatsen att dessa elever var relativt samstämmiga i uppfattningen om vad begreppet hälsa innebär. De ansåg att hälsa handlar om hur man mår och att olika faktorer påverkar hälsan såsom kost, motion, skola, familj, rökning, alkohol och självförtroendet. Slutsats Denna studie har gett mig en inblick i hur elever uppfattar begreppet hälsa och visat att det kan finnas skillnader i uppfattningar hos eleverna, beroende på deras bakgrund, levnadsförhållanden och livsstil. Skolan kan säkerligen ha en inverkan på många elevers uppfattning då de kommer i kontakt med hälsa. Därigenom är det viktigt som lärare att tydliggöra kursplanen så att eleverna på bästa möjliga sätt förstår sambandet mellan alla de olika faktorer som påverkar ens hälsa och att de kan tillämpa de kunskaperna i ett livssammanhang. / <p>Studiegång Idrott, fritidskultur och hälsa skolår 7-9 samt gymnasiet. Ht 2011</p>

Enligt Lgr 11 ska ett miljöperspektiv på undervisningen låta eleverna utveckla egna förhållningssätt både till närmiljö men även i ett globalt miljöperspektiv. Dessutom ska undervisningen visa på hur samhället och vi själva kan utvecklas för att skapa en hållbar utveckling (Lgr 11). Utifrån denna formulering är syftet för uppsatsen att undersöka lärare tänker kring undervisning om hållbar utveckling.Det empiriska material som använts för att nå syftet har tagit fram med hjälp av kvalitativa intervjuer. Utifrån dessa intervjuer har vi analyserat fram teman med utgångspunkt i våra frågeställningar och därifrån olika kategorier i vilka lärarnas analyserade svar har placerats in. Vi har sedan diskuterat våra resultat och kopplat dessa till tidigare forskning i ämnet.Vi intervjuade åtta låg- och mellanstadielärare på sex olika stora skolor. Vår analys har visat att när lärare talar om begreppet hållbar utveckling finns ett brett fokus på kommande generationer samt ett globalt perspektiv men detta smalnar in när de talar om vad de gör praktiskt i undervisningen där det mest handlar om miljön, så som kompostering och resurssparande. Vidare visar analysen att lärarnas motiv till, samt metod och innehåll när det kommer till arbetet med hållbar utveckling är nära sammankopplat med den miljöundervisningstradition som kallas för normerande. Detta innebär att lärarna i många fall vill ge eleverna ett specifikt tänk om miljöfrågor.Nyckelord:

No description available.

No description available.

Most of the sea areas within the European Union are overfished and the catches are estimated to be up to five times lager then the amount to achieve a sustainable fishery. In doing so, the management of EU's marine resources comes to be questioned. The purpose of this study was to analyze EU's administration of marine fisheries and to explore which steps that can be undertaken to counteract the negative trend. The questions of the study were: How does the EU administrate today’s marine fishery recourses? And: How can the problem whit overfishing be discouraged? To answer these questions a comparative analyses were used to compare and evaluate administrative systems. A content analysis were also used on official documents. The fundamental problem is that the sea is a common resource and contains many users, which can cause overfishing. There is a lack of property rights, which lead to the tragedy of the commons because everybody has the right to use the recourses of the sea. When there is many users the individual’s contribution is “a drop in the ocean” and there is no motive for individual action. The study concluded that there were major problems with the current administration and that there were a strong conflict between conservation and exploitation. The total catch quota are set too high and it creates a situation whit a “race to the fish” to catch as many fish as possible before the quota is reached. Problems also arise because the EU has an ineffective regulation of the fishery that gives fisherman little freedom to act on.   By creating property rights it sets a value on the resource that would provide a longer-term sustainable administration. Three management systems to create a rights-based management were analyzed which were the territorial use right in fisheries, local governance and individual transferable quotas. Of these, the individual transferable quotas were the most potential option. Though property rights can create an opportunity it does not solve the whole problem whit overfishing, some difficulties still remains such as the supply of public goods. If the current management is ongoing, the problem whit overfishing persists. Changing today’s administration to a rights-based management can lead to sustainability within the EU fisheries. Keywords: EU, Overfishing, property rights, Rights-based management.