I denna uppsats undersöktes vilken förståelse en grupp elever i gymnasiets första år har försambandet mellan kraft och rörelse vid fritt fall. 59 elever på teknikprogrammet fick svara på tvåfysikuppgifter. I första uppgiften fick eleverna svara på vilka krafter som verkar på en boll som rörsig fritt i en kastparabel. I den andra uppgiften skulle eleverna jämföra tiden det tar för två kulor attfalla till golvet, då de rullas ut med olika hastigheter från en horisontell yta. Elevsvar jämfördes medresultat från studier som kartlagt vanligt förekommande missuppfattningar, så kalladevardagsföreställningar, bland elever som studerar fysik.Resultatet visade att den mest prevalenta uppfattningen bland eleverna var att det alltid råder enkraft i ett föremåls rörelseriktning, oavsett om farten ökar eller minskar. Denna uppfattning stämmeröverens med den så kallade impetusteorin, som introducerades före den newtonska mekaniken.Dock ansåg de flesta elever att en nedåtriktad tyngdkraft alltid råder, oavsett ett föremålsrörelseriktning. Felaktig uppfattning om krafter som orsak till rörelse ledde även till att nästanhälften av eleverna ansåg att det i uppgift 2 tar olika lång tid för kulorna att falla till golvet, om derullas ut med olika hastigheter från ett horisontellt bord. Nästan inga elever hänvisade i sinamotiveringar till acceleration i någon av uppgifterna, vilket indikerar att de inte har förståttdefinitionen av kraft. En möjlig orsak till att elever misstolkar storheten kraft är att kopplingen tillacceleration inte tydliggörs från början, då enbart statikproblem behandlas.

The reintegration process back to society after finishing a prison sentence is not guaranteed to be easy. To be able to create a new and better life you need the right circumstances.  This study is based on a method of sociology of law. The aim of the study is to study which promoting and inhibiting factors which can be the foundation to whether people with a criminal past find and keep a job or not. The essay also asks what is demanded both individually but also structurally to maintain the capacity to stay employable. The results of this study are that there are both promoting and inhibiting factors when ex-offenders are reintegrating back to society though the labor market. Thanks to the Swedish government, legislation, organizations and more, the study shows that our country has a general positive view on getting ex-offenders back to a normal life and offers the tools to get there if they are willing to do their part.

Denna studie syftar till att bidra med kunskap om sociologiämnet på̊ gymnasieskolan och jämföra styrdokumentens skrivningar med lärares beskrivningar av det ämnesmässiga innehållet. Centrala frågor är vilka syften med ämnet sociologi som anges i styrdokumenten, vilka syften de intervjuade sociologilärarna anger och om lärarna upplever att det finns andra faktorer som påverkar undervisningen. Studiens material består av ämnesplanen för sociologi samt intervjuer med sociologilärare utförda via e-post. I studien används en kvalitativ textanalys och en kvalitativ intervju. Studiens teoretiska ramverk utgår från Dahllöfs ramfaktorteori, Lundgrens läroplanskoder, Englunds utbildningsfilosofiska strömningar samt Bernsteins begrepp. Denna studies huvudresultat visar att olika läroplanskoder samverkar och pendlar mellan varandra i sociologins ämnesplan. Detta tar sig uttryck på̊ olika sätt i lärarnas beskrivningar av det ämnesmässiga innehållet och kan tänkas hänga samman med lärarnas yrkeserfarenhet och stoffrepertoar. Samtidigt har studien visat att ramfaktorer såsom läromedel och gruppstorlek påverkar innehållet i sociologiundervisningen.

Den teknologiska utvecklingen har medfört att människor gått från att betala med kontanter till att i stället använda kontokort och elektronisk underskrift. Faktum är att lagstiftarens intention är att främja nya sätt att betala för att minska användningen av kontanter i samhället. Kontantstölderna har visserligen minskat, men i och med ökningen av moderna betalningsmetoder har i stället antalet bedrägerier och kortstölder ökat. Under de senaste åren har det kontinuerligt varnats för obehöriga transaktioner med såväl kontokort som BankID. Om du råkar ut för att en tjuv eller en bedragare tar dina pengar – vem betalar då? Frågan besvaras genom att tillämpliga reglerna i 5 a kap. betaltjänstlagen. Svaret är att kontohavarens bank betalar som huvudregel. Banken har dock inte samma skyldighet att betala om kontohavaren hanterat sitt kontokort eller sin elektroniska underskrift grovt oaktsamt eller särskilt klandervärt. Det är sålunda avgörande att känna till vad begreppen innebär för att fastställa när banken alternativt kontohavaren ska stå för den ekonomiska skadan. I uppsatsen fastställs att vara grovt oaktsam innebär en hög grad av kvalificerad oaktsamhet. Att vara särskilt klandervärd innebär att vara likgiltig inför risken för obehöriga transaktioner. Det krävs alltså en omfattande grad av oaktsamhet för att bedömas som särskilt klandervärd. I uppsatsen framkommer det dock att tröskeln för att bedömas särskilt klandervärd placerats låg i avgöranden från Allmänna reklamationsnämnden och domar från tingsrätterna. Effekten av en låg tröskel blir att kontohavare oftare får stå för den ekonomiska förlusten. Det kan leda till att kontohavare inte upplever att moderna sätt att betala är tillräckligt säkra och lagstiftarens intention att främja nya sätt att betala motverkas. I uppsatsen fastställs även att betalningsansvaret är strängare för innehavaren av elektronisk underskrift jämfört med innehavaren av kontokort. Anledningen är att bedrägerier med elektronisk underskrift ofta bedöms som behöriga transaktioner. Effekten av att en transaktion bedöms behörig är att 5 a kap. betaltjänstlagen inte blir tillämplig eftersom bestämmelserna enbart tilllämpas på obehöriga transaktioner. En annan anledning är att tröskeln för att bedömas särskilt klandervärt med elektronisk underskrift i praxis placerats lågt i jämförelse med kontokort. Därutöver har innehavaren av elektronisk underskrift sällan någon möjlighet att styra om vederbörande ska bedömas särskilt klandervärd eller grovt oaktsam, eftersom omständigheterna som beaktas i praxis ligger utanför kontohavarens kontroll. Det leder till att risken för att ersättning uteblir är högre för innehavaren av elektronisk underskrift.

No description available.

Bakgrund: När patienter i ett palliativt skede tillfrågades om de upplevde någon form av dödsönskan svarade nära en tredjedel ja på frågan. En önskan om att få dö definierades som en reaktion på lidande i samband med livshotande sjukdom. Att hantera patienters dödsönskan kunde för vårdpersonal vara komplicerat då det var svårt att tolka om önskningen stod som ett uttryck för lidande eller en aktiv plan för att suicidera. Då den palliativa vården har för avsikt att varken påskynda eller fördröja döden, utan se den som en naturlig process där patienten hjälps till ett värdigt liv fram till livets slut, behövde skäl till patienters uttryckta önskan om att få dö identifieras. Syfte: Att belysa patienters uttryckta skäl till en önskan om att få påskynda döden i ett palliativt skede. Metod: Litteraturöversikt med induktiv ansats där tretton artiklars kvalitativa resultat inkluderades efter litteratursökning i databaserna PubMed och CINAHL. Artiklarna kvalitetsgranskades med hjälp av Caldwell et al. (2011) ramverk och bearbetades utifrån Braun och Clarke (2006) tematiska dataanalysmetod. Resultat: I resultatet framkom två huvudteman: att leva med förlusten av självständighet samt att leva med sjukdomens konsekvenser med tillhörande subteman där skäl som var mer framträdande än andra tolkades som huvudfynd. Bland dessa återfanns patienters känslor av att vara en börda, kontrollförlust av kropp och tillvaro samt förekomsten av en flerdimensionell symtombild som inkluderade fysiska, psykiska, sociala och existentiella symtom vilka enskilt eller tillsammans föranledde en önskan om att få påskynda döden. Slutsats: Denna litteraturöversikt tillför kunskap om att det finns flera olika skäl till varför patienter uttrycker önskan om påskyndad död. Av resultatet framkommer betydelsefull information ur ett patientperspektiv som belyser vad vårdpersonal behöver vara lyhörda för när de vårdar patienter i ett palliativt skede som uttrycker en önskan om att få dö.

Klädindustrin är en av de industrier i världen som har störst utsläpp av föroreningar. Under det senaste århundradet, som ett resultat av den industriella revolutionen, har massproduktion och masskonsumtion av kläder ökat och blivit en vardaglig aktivitet i människors liv. Klädernas värde har utvecklats från att endast innebära skydd till att bli ett sätt för människor att uppnå självförverkligande och sitt ideala jag. Fast fashion dominerar idag klädindustrin vilket medför stora konsekvenser för både miljön samt människorna som är verksamma inom industrin. Syftet med denna uppsats är att undersöka de hinder som existerar för en globalt hållbar klädindustri. För att undersöka både konsumenters och producenters perspektiv används fokusgrupper och intervjuer som metoder. Resultaten analyseras med hjälp av teorin om kognitiv dissonans. Uppsatsens slutsats är att teorin om kognitiv dissonans kan vara ett användbart verktyg för att förstå mestadels konsumenternas men även producenternas perspektiv samt varför människor väljer att agera som de gör trots kunskap om den rådande klimatkrisen vilken klädindustrin bidrar till. / The clothing industry is one of the most polluting industries in the world. In the last century, as a result of the industrial revolution, mass production and mass consumption of clothes has become an everyday occurance in people’s everyday lives. The value of clothing has gone from mere protection to become an expression of how individuals choose to represent themselves and who they want to be. In most industrialized countries, fast fashion dominates the way the clothing industry is managed, which has great consequences for the health of the environment and the people working within the industry. The purpose of this bachelor thesis is to analyze the challenges that prevent the clothing industry from becoming a global and sustainable industry. Focus groups and interviews are used as methods to study both the consumers’ and the producers’ perspectives of the challenges and the results are analyzed by using the theory of cognitive dissonance. The study shows that the theory of cognitive dissonance could be a useful tool to explain mostly the consumers’ but also the producers’ understanding of the industry’s challenges and why they choose to act in the way they do despite growing knowledge of how the clothing industry affects the climate.

No description available.

Abstract available through the Journal of Investigative Medicine.

I Läroplanen för förskolan 98 rev 2010 står det att ett jämställdhetsarbete ska genomsyra verksamheten men forskning visar att man fortfarande behandlar flickor och pojkar olika. Syftet med denna studie är att undersöka hur personalen på en förskola arbetar med genus och se om det uppstår några dilemman i arbetet. Studien har gjorts på en förskola i en mindre kommun i Skåne. Metoden som vi använder oss av är kvalitativa intervjuer samt observationer. Resultatet i vår studie visar att personalen säger sig arbeta genusmedvetet och materialet pekar även på att det råder ett klimat på förskolan där barnen utmanar de stereotypiska könsmönstren. Samtidigt visar materialet hur personalen ibland tror sig arbeta genusmedvetet fast de har glömt att synliggöra och inkludera detta arbete med barnen. Studien visar även att personalen är med och återupprättar de stereotypiska könsmönstren. / In the curriculum for pre-school 98 rev 2010 says that a gender work to inspire activity, but research shows that people still treat boys and girls differently. The purpose of this study is to examine how the staff of a school working with gender and see if there are some dilemmas at work. The study has been done at a school in a small municipality, Skåne. The method we use is the qualitative interviews and observations. The results of our study indicate that employees say they work gender-aware and also that there is a climate at the nursery school where the children challenge the stereotypical gender patterns. While showing footage of how people sometimes think they work gender-aware though they forgot to make visible and include this work with the children. The study also shows that the staff is in and re-establish the stereotypical gender patterns.