Uppsatsens syfte är att genom semistrukturerade intervjuer undersöka hur socialsekreteraren upplever sin arbetssituation i en tvångsvårdprocess, med hänsyn till barnets bästa och lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga, i praktikens specifika kontext. Den generella uppfattningen är att socialsekreterarnas arbetssituation upplevs som god. Förutsättningen för denna uppfattning är således stöd och hjälp från kollegor och chefer. En grundlig utredning och användandet av en strategi, som kallas legitimerad övertygelse ökar känslan av säkerhet hos socialsekreterare vid ansökan om vård enligt LVU. Samtliga socialsekreterare ansågs sig själva ha ett gott handlingsutrymme då det gäller själva utredningen, men utlyser fler insatser att erbjuda familjerna. Vidare ses tidsbrist, ekonomi och stress som faktorer som spelar roll och kan minska arbetets kvalitet. Ändringar inom dessa områden skulle ge socialsekreterarna möjlighet att utöka sitt barnperspektiv och tillgodose ett barns behov på ett ännu bättre sätt.

SAMMANDRAG C-uppsats i rättsvetenskap av Sofie Johansson, ht-08. ”Vårdnadsöverflyttningar – En utredning av i vilka situationer föräldrar riskerar att förlora vårdnaden om sina barn” Handledare: Jeanna Lantz Uppsatsen syfte är att undersöka och analysera vad som krävs för att en vårdnadsöverflyttning ska komma till stånd. Grundfrågan handlar alltså om när föräldrar kan förlora vårdnaden om sina barn och därmed om när en vårdnadsöverflyttning kan ske. För att undersöka detta krävs att även den faktiska vårdnaden utreds. Inom detta område är barnperspektivet och barns bästa centralt. Därför föll det sig naturligt att även formulera en delfråga som frågar vilken roll barnperspektivet spelar i vårdnadsöverflyttningar. Uppsatsen bygger på en traditionell rättsvetenskaplig metod. Lagstiftning, förarbeten, praxis och doktrin analyseras i tur och ordning. Materialet är dock till viss del hämtat från utomrättsliga källor. De relevanta lagarna är Föräldrabalken (FB), Socialtjänstlagen (SoL) och lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga. Uppsatsen är koncentrerad på vårdnadsöverflyttningar som sker som följd till att barnet tagits om hand för samhällsvård. Avgränsning sker bland annat genom att vårdnadsöverflyttningar som sker på grund av skilsmässa eller dödsfall inte kommer att behandlas. Endast situationer som rör barn kommer att utredas. Den övergripande slutsatsen är att en förälder kan förlora den faktiska vårdnaden enligt 2 § LVU på grund av missförhållanden i hemmet, som till exempelvis misshandel eller missbruk. Den rättsliga vårdnaden kan förloras på grund av två anledningar; på grund av brister i omsorgen enligt FB 6:7 eller enligt FB 6:8 på grund av att barnet rotats sig och haft dålig kontakt med föräldrarna under placeringen. Här är också barnets egen vilja särskilt viktig.

Denna studie visar vad 4-5-åringar har för uppfattningar om stjärnorna och solen, vad de tror att stjärnorna och solen är för något och vad de har för tankar om fenomen kring dem. Genomförandet av studien bygger på kvalitativa intervjuer i samband med att barnen målar. Metoden har gjort det möjligt för barnen att uttrycka sina egna tankar. Resultatet visar att det finns många uppfattningar inom området hos barn 4-5 år. En del uppfattningar är realistiska, en del fiktiva. Ett barn förklarar att stjärnorna nästan är som blommor medan ett annat barn beskriver dem som något som finns i rymden och bara syns när det är natt. Slutsatsen är att barn kan lära sig saker som anses svåra, bara de har intresset. Barnen menar att de inte fått sina kunskaper från förskolan utan från föräldrar och syskon. Slutsatsen av detta är att barnen har ett intresse för rymden, att de ställer frågor för att få veta saker. / This study shows 4-5 year-olds perceptions about the stars and the sun, what they think the stars and the sun is and what their thoughts of them are. Implementation of the study is based on qualitative interviews in connection with painting. The method has made it possible for the children to express their own thoughts. The result shows that there are many perceptions in the field of children 4-5 years. Some ideas are realistic, some fictitious. One child explains that the stars are almost like flowers, while another child describing them as something that exists in space and only visible when it´s night. The conclusion is that children can learn things that are considered difficult only they have an interest in it. The children say that they have not received their knowledge from preschool but from parents and siblings. The conclusion is that the children have an interest in space, they are asking questions to get to know things.

Uppsatsens material består av Farornas väg (1992) och Tidens hjul (1993) av Robert Jordan och Mördarens lärling (1996) av Robin Hobb. Romanerna inleder fantasysviterna Sagan om Drakens återkomst respektive Berättelsen om Fjärrskådarna. Syftet med analysen är att undersöka hur författarna introducerar och framställer element som skapar en illusion av en fantastisk värld. Uppsatsen är i första hand inte didaktiskt orienterad, men bruket av fantasylitteratur i svenskämnet för gymnasieskolan diskuteras också. Metoden är en komparativ motivstudie, där Jordans och Hobbs framställningar ställs mot varandra. Teoretisk utgångspunkt är Mark J. P. Wolfs teoretisering av world-building och närmare bestämt hans utveckling av begreppet invention. Analysen visar att Jordan och Hobb tidigt introducerar och framställer element som skapar illusioner av fantasyvärldar relaterat till seriernas världsstruktur, magiska element och epitet och karaktärsnamn. Författarna introducerar även element som kan relateras till vår värld. Jordans och Hobbs framställningar sker på olika och likartade sätt. Jordan och Hobb liknar bland annat varandra i hur de använder betydelsebärande epitet respektive karaktärsnamn, men skiljer sig åt då Jordan är tydligare än Hobb i framställningen av magiska element.

Made available in DSpace on 2016-12-23T14:37:26Z (GMT). No. of bitstreams: 1 Luciano Roncete Pimenta.pdf: 4278509 bytes, checksum: cdad20bdec2ee8d4e840d4a31725f4c8 (MD5) Previous issue date: 2012-12-14 / O Painel Intergovernamental sobre Mudanças Climáticas - IPCC vem alertando que o aquecimento global é inequívoco. Já está evidenciada uma elevação de aproximadamente 0,2 °C na temperatura média global nos últimos 30 anos. Os resultados apresentados no Quarto Relatório de Avaliação das Mudanças Climáticas Globais do IPCC (IPCC-AR4), publicado em 2007, alertam para um aumento médio global das temperaturas entre 1,8 °C e 6,4 °C até 2100. Assim, a aptidão climática para as culturas das diversas regiões do planeta será modificada. A necessidade de substituição dos combustíveis fósseis por fontes renováveis de energia torna a cana-de-açúcar uma cultura estratégica devido à produção de etanol, fonte de energia renovável. Na América do Sul, a cana-de-açúcar representa uma cultura de grande potencial econômico. O objetivo deste trabalho foi avaliar os potenciais efeitos das mudanças climáticas projetadas sobre o zoneamento agroclimático para a cana-de-açúcar na América do Sul. Os períodos considerados foram 1961-1990 centrado na década de 1980, como referência, e as projeções climáticas pelo modelo OM-ECHAM5_MPI no cenário A2 (cenário de visão pessimista do mundo) para os períodos de 2010-2039, 2040-2069, 2070-2099, centrados nas décadas de 2020, 2050 e 2080 respectivamente. O balanço hídrico climatológico foi calculado segundo a metodologia proposta por Thornthwaite & Mather (1955) e a evapotranspiração potencial - ETP (mm dia-1) calculada pela metodologia proposta por Thornthwaite (1948). Para o Zoneamento Agroclimático, as classes consideradas foram: áreas aptas; áreas restritas por temperatura média anual; áreas restritas por deficiência hídrica; e áreas inaptas. Toda a metodologia de cálculo da estimativa do balanço hídrico foi implementada no Software Matlab 6.5® para obtenção das variáveis Deficiência Hídrica Anual (Da) e Excedente Hídrico Anual (Ea). Entre os resultados obtidos verifica-se que: as áreas aptas que em 1980 correspondia a 10,9% serão diminuídas para 8,6% na década de 2080; as áreas inaptas diminuirão de 51,6% para 32,3% da década de 1980 até 2080; e algumas áreas do sul que na década de 1980, foram consideradas inaptas, se tornarão apta devido aquecimento global projetado pelo IPCC / The Intergovernmental Panel on Climate Change - IPCC has been alert that the global warming is unequivocal. It is evidenced an elevation of about 0,2 °C in global temperature over the last 30 years. The results presented in the Fourth Assessment Report on Global Climate Change IPCC (IPCC-AR4), published in 2007, alert for a mean increase global temperatures between 1.8 °C and 6.4 º C by 2100. Thus, the climate suitability for crops in different regions of the planet will be modified. The necessity of replacing fossil fuels with renewable energy sources makes the cane sugar a strategic crop due to ethanol production, renewable energy source. In South America, the sugar cane is a crop of great economic potential. The objective of this study was to evaluate the potential effects of climate change projected on the agroclimatic zoning for the cane sugar in the South America. The periods considered were 1961-1990 decade centered on 1980, as reference, and climatic projections by the model OM-ECHAM5_MPI in the scenario A2 (scenario of pessimistic view of the world) for the periods 2010-2039, 2040-2069, 2070 - 2099, focused on the decades of 2020, 2050 and 2080 respectively. The climatic water balance was calculated second the methodology proposed by Thornthwaite & Mather (1955) and the potential evapotranspiration - ETP (mm day-1) calculated by the methodology proposed by Thornthwaite (1948). For the agroclimatic zoning the classes considered were: suitable areas, areas restricted by annual mean temperature, areas restricted by water deficit, and unsuitable areas. All the methodology of calculation of the estimated water balance was implemented in Matlab 6.5® Software for obtain the variable Annual Water Deficiency (Da) and Annual Water Surplus (Ea). Among the results obtained check that: the suitable areas that in the decade 1980 were 10.9% is decreased to 8.6% in the decade 2080; the unsuitable areas decrease from 51.6% to 32.3% of the decade 1980 until 2080; and some areas in the south that in the decade 1980 were considered unsuitable, will become suitable areas due the global warming projected by IPCC

The purpose of this thesis is to analyze which factors that enables the implementation of UN’s Convention on the Rights of the Child to differ in different places in Sweden. The aim of this study is achieved by analyzing two study objects that both have been implementing the Convention on the Rights of the Child with the help of the implementation theory. The study objects that are analyzed in this case are the municipality of Kalmar and municipality of Örebro. This study uses a deductive- and to some extent also an abductive research method and analyzes the results of the study with the help of implementation analysis. Using the theory of implementation, the author makes assumptions related to the study's empirical study. In order to later serve as explanations for why the implementation has differences in different municipalities around Sweden. The result of this study is based on the municipalities own strategy plans for implementing the Convention on the Rights of the Child, together with the Swedish law about UN’s Convention on the Rights of the Child. The result of this thesis shows that the new legislation requires a joint power collection among all decision-makers. This means that municipalities must actively work to implement the legislation in their operations. The result of this study also shows that there are differences between how the investigated municipalities implemented law about UN’s Convention on the Rights of the Child in their operations. This thesis shows that what separates the study objects in this case it is whether or not there is a political council decision, to which the knowledge-enhancing efforts are directed, number of employees who will work with the Convention on Rights of the child and the intensity of the work with follow-up and evaluation work. In this case, the differences in the implementation can be explained by, among other things, unclear and difficult legislation, a lack of state financial and material instruments, that the implementation has taken place in several stages and a lack of understanding of the policy to implemented. The study highlights that the deciding factor for differences in the implementation of UN’s Convention on the Rights of the Child has to do with the unclear and incomprehensible legislation.

Syftet med studien är att undersöka vad en läsläxa är och hur lärare och vårdnadshavare arbetar med läsläxan. Vi vill förtydliga vad läsläxa är som företeelse. Vi vill undersöka hur läsläxan som arbetsinstrument förankras hos vårdnadshavarna och vilka åsikter lärare och vårdnadshavare har om läsläxa. Studien använder en metodkombination bestående av kvalitativa intervjuer och kvantitativa enkäter. Tolkningen är kvalitativ utifrån Säljös vidareutveckling av Vygotskijs sociokulturella teori. Resultatet visar två lärares och 33 vårdnadshavares uppfattning av vad läsläxan är som företeelse. Slutsatsen visar att lärarna och vårdnadshavarna har en tydlig bild av vad en läsläxa är och flera perspektiv på vad som är syftet med läsläxan samt att vårdnadshavare har en avgörande roll för läsläxan.

Syftet med studien är att skapa en förståelse för förskollärares interaktioner med barn i den fria leken genom begrepp inom en lekresponsiv undervisning. Forskning visar på att förskollärares interaktioner med barn under den fria leken leder till en ökning av barns självsäkerhet och självständighet. Däremot säger också forskning att förskollärare föredrar åskådarrollen i barns lek framför ledarrollen och att även när förskollärare ser det viktiga i den fria leken så spenderar majoriteten av de tiden utom synhåll för barnen. Studien utgår ifrån en kvalitativ ansats där fyra förskollärare från fyra olika förskolor från två kommuner i södra Sverige har intervjuats. Intervjuerna analyserades utifrån begrepp inom lekresponsiv undervisning. I resultatet framkom det att förskollärare använder sig av den lekresponsiva undervisningen och begreppen visade sig relevanta som analysredskap. Resultatet visade att förskollärarna är villiga att engagera sig i barnens fria lek med frågor och genom att vara en aktiv roll i leken. Detta samtidigt som att barnen i förskollärarnas exempel oftast ville engagera andra barn och vuxna i leken och att även då frågor och konflikter ibland uppstod så kunde leken alltid fortsätta efteråt. Det kom även fram att förskollärarna ibland ser sig själva som ett störningsmoment i den fria leken och därför placerar sig utanför barns lek i vissa tillfällen. Dock så anser förskollärarna att det fortfarande är viktigt att vara en aktiv observatör genom att fortfarande vara i samma rum som barnen.

No description available.

Denna magisteruppsats i offentlig rätt är ämnad att behandla implementeringen av direktivet om betaltjänster på den inre marknaden i svensk rätt. Betaltjänstdirektivet är väsentlig vid inrättande av den inre marknaden inom EU:s medlemsstater, då alla inre gränser skall avlägsnas för att möjliggöra fri rörlighet för varor, personer, tjänster och kapital; i det sammanhanget blir det viktigt med en modern och konsekvent rättslig ram för betaltjänster på EU-nivå. Uppsatsen syftar till att undersöka implementeringen av de processuella och materiella bestämmelser i betaltjänstdirektivet som knyter an till principen om god förvaltning och därtill medlemsstaternas processuella och institutionella autonomi. Till de frågor som analyseras hör tolkning av begreppet god förvaltning och hur de utvalda principerna kan identifieras i svensk rätt genom implementeringen av direktivet. God förvaltning i denna uppsats förstås i vid mening som ett begrepp motsvarande vad enskilda har rätt att förvänta sig av det berörda förvaltningsorganet vid handläggning av ett enskilt ärende. Uppsatsen har visat att direktivet innehåller ett flertal bestämmelser som knyter an till principen om god förvaltning och som reglerar hur svenska myndigheter skall handlägga ärenden inom direktivets tillämpningsområde. Uppsatsen har också kunnat påvisa en tydlig påverkan på Sveriges processuella och institutionella autonomi.