In addition to cancelations and delays of needed surgical procedures, serious or fatal complications can occur when patients with low health literacy do not comply with preoperative instructions. The purpose of this quality improvement project was to provide more insight about ways to decrease on cancelled and delayed surgical procedures in low health literacy patients' due to noncompliance with preoperative fasting instructions. The project was informed by the reach, effectiveness, adoption, implementation, and maintenance model (King, D. K., Glasgow, R. E., and Leeman-Castillo, B. (2010). The project question centered on whether health literate preoperative fasting instructions could decrease cancellations and delays of surgical procedures in low health literate patients. The project setting was conducted at a doctor's office. Interventions and changes to the preoperative instruction sheet were evaluated by using the preoperative communication checklist (POCC) which was developed for this project study. A 3-month pre-post POCC intervention design was used to evaluate changes in the numbers of cancelled and delayed surgical cases among 30 low health literate patients at a local community physician's office. The Newest Vital Sign which is a health literacy skill level assessment tool developed by Pfizer (2012), was used to assess patient health literacy. 30 (13 women and 17 men) who were aged 17-75 were enrolled. Pre-intervention, the and cancellation rate was 16.67%. Post intervention, there was a zero percent cancellation rate. This project has potential to produce positive social change by empowering patients with health literacy instructions for better understanding of what is being asked of them when having surgical procedures. This knowledge may result in better patient outcomes.

Bakgrund: Enligt Socialstyrelsen drabbas 10–20% av alla patienter som genomgår ett kirurgiskt ingrepp av komplikationer. Forskning visar att operationsavdelningen är ett högriskområde gällande patientsäkerhet. Operationsavdelningen är en komplex arbetsplats med högt arbetstempo som involverar flera olika professioner. Effektiv kommunikation är en central del i teamarbete och förbättrar operationsteamets samarbete, vilket i sin tur minskar risken för att en negativ händelse sker. Dock är brister i kommunikationen en av de vanligaste orsakerna till att fel, skador och misstag uppstår i samband med en operationMotiv: Majoriteten av de vårdrelaterade skador som sker i samband med en operation beror på ofullständig kommunikation och informationsöverföring. Genom att undersöka operationssjuksköterskans erfarenheter av intraoperativ kommunikation och dess betydelse för patientsäkerheten kan det ge operationssjuksköterskan, men även andra professioner i det interprofessionella operationsteamet, bättre insikt i vilka situationer som påverkar kommunikationen och kan orsaka att patientsäkerheten äventyras. Syfte: Operationssjuksköterskors erfarenheter av intraoperativ kommunikation och dess betydelse för patientsäkerheten. Metod: Kvalitativ intervjustudie med individuella semistrukturerade intervjuer. Totalt nio operationssjuksköterskor intervjuades. Insamlade data analyserades med kvalitativ manifest innehållsanalys. Resultat: Utifrån deltagarnas erfarenheter framkom tre huvudkategorier med tre respektive underkategorier; God kommunikation, Dålig kommunikation och Förutsättningar för säker vård. Konklusion: Studiens resultat visar att kommunikation är ett viktigt verktyg för intraoperativ vård och har stor betydelse för patientsäkerheten. Intraoperativ kommunikation påverkas av olika förutsättningar som inverkar på kommunikationens funktionalitet och kvalité likväl positivt som negativt. God kommunikation karaktäriseras av tydlig information, samspel inom arbetsteamet och individuellt ansvarstagande. Bristande kommunikation karaktäriseras av störningar inne på operationssalen, otydlig eller utebliven verbal kommunikation samt undermålig överrapportering vid personalbyte. / Background: According to the National Board of Health and Welfare 10-20% of all patients who undergo surgery suffer from complications. Research shows that the operating room is a high-risk area regarding patient safety. The operation department is a complex workplace with a high work pace which involves several professions. Effective communication is a central part of teamwork and improves collaboration, which in turn reduces the risk of a negative event occurring. However, shortcomings in communication are one of the most common reasons why error, injuries and mistakes occur in connection with a surgery. Motive: The majority of the care-related injuries that occur in connection with an operation are due to incomplete communication and information transfer. By examining the surgical nurse's experience of intraoperative communication and its significance for patient safety, it can give the operating room nurse’s, but also other professionals within the interprofessional surgical team, better insight into the situations that affect communication and can cause patient safety to be compromised. Aim: Operating room nurse’s experience of intraoperative communication and its significance for patient safety.  Methods: Qualitative interview study with individual semi-structured interviews. A total of nine operating room nurses was interviewed. Collected data were analyzed with qualitative manifest content analysis.  Result: Based on the participants' experiences, three main categories emerged with three subcategories respectively; Good communication, Poor communication and Prerequisites for safe care. Conclusion: The results of the study show that communication is an important tool for intraoperative care and is of great importance for patient safety. Intraoperative communication is affected by various conditions that affect the functionality and quality of the communication, both positively and negatively. Good communication is characterized by clear information, interaction within the work team and individual responsibility. Lack of communication is characterized by disturbances inside the operating room, unclear or nonverbal communication and substandard over-reporting when changing staff.

Bakgrund Att förlösas med kejsarsnitt fortsätter att öka internationellt och något nationellt och är även förenligt med risker. Kejsarsnittsfrekvensen varierar stort i Sveriges olika län och tros delvis bero på att kriterier och rutiner för kejsarsnitt skiljer sig åt. Syfte Att beskriva hur operationssjuksköterskans roll i det interprofessionella teamet vid kejsarsnitt framställs i riktlinjer vid svenska sjukhus som utför kejsarsnitt Metod En totalundersökning av Sveriges sjukhus riktlinjer vid kejsarsnitt ledde till att en tvärsnittsstudie med kvantitativ deskriptiv design användes. Riktlinjerna färgkodades utifrån ett systemteoretiskt perspektiv och en granskningsmall gjordes för att enhetligt kunna beskriva hur operationssjuksköterskans roll framställs i respektive riktlinje. Ett reliabilitetstest på mallen gjordes och Cronbach’s alfa beräknades till 0,891. Resultat 29 av 41 av Sveriges sjukhus som utför kejsarsnitt är representerade i studien. Operationssjuksköterskans roll identifierades slutligen utifrån fyra strukturer; direkt omnämnd, indirekt omnämnd, del i det interprofessionella teamet och beskriven utifrån variabler. Vid analys av riktlinjerna utifrån granskningsmallen, framkom det att i elektiva riktlinjer var det 4 sjukhus som hade över 75 % av variablerna i sina riktlinjer, vid akuta 8 och urakuta 11. Slutsats Riktlinjerna är mer samstämmiga i beskrivningen av operationssjuksköterskans roll vid urakuta riktlinjer dock inte alltid med en arbetsbeskrivning. En tydlig framställning av operationssjuksköterskans roll skulle kunna uppnås genom att använda variabler i den framtagna granskningsmallen och därmed bidra till ökad patientsäkerhet och mer likvärdig vård. / Background Cesarean delivery continues to increase internationally and somewhat nationally and also includes risks. The frequency varies greatly in Sweden's counties and is believed to be partly due to that the criteria and routines for cesarean sections differ. Aim To describe how the operating room nurse in the interprofessional team in cesarean section is stated in guidelines at Swedish hospitals that perform cesarean sections.  Method A total survey of Sweden's hospital guidelines for cesarean sections led to the use of a cross-sectional study with a quantitative descriptive design. The guidelines were color-coded based on a systems theory perspective and a review template was made to be able to uniformly describe how the operating room nurse is presented in each guideline. A reliability test on the template was done and Cronbach's alpha was calculated to be 0.891. Result 29 of 41 of Sweden's hospitals that perform cesarean sections are represented in the study. The operating room nurse was ultimately identified based on four structures; directly mentioned, indirectly mentioned, part of the interprofessional team and described based on variables. When analyzing the guidelines based on the review template, it emerged that in elective guidelines, there were 4 hospitals that had over 75 percent of the variables in their guidelines, in acute 8 and in emergency 11.  Conclusion The guidelines are more consistent in the description of the operating room nurse in emergency procedures, although not always with a work description. A clear presentation of the operating room nurse could be achieved by using variables in the developed review template and thus contribute to increased patient safety and more equal care.

Bakgrund: Övervikt och fetma är ett globalt problem som orsakar 2,8 miljoner dödsfall per år. Övervikt definieras utifrån BMI (Body Mass Index), vilket är en uppskattning av det totala kroppsfettet i förhållande mellan vikt och längd. Många genomgår idag kirurgi som sista alternativ till att lyckas gå ner i vikt. Bariatrisk kirurgi är ett samlingsnamn för de kirurgiska ingrepp som syftar till viktminskning, vilket i många fall också leder till en bättre livskvalitet. Patientgruppen är stigmatiserad och upplever ofta ett fördomsfullt bemötande i samhället. Syfte: Syftet med studien var att undersöka patienters upplevelse av att ha genomgått bariatrisk kirurgi. Metod: En kvalitativ litteraturstudie med induktiv ansats har genomförts och involverade 18 intervjustudier som söktes fram i databaserna Cinahl och Pubmed. Data analyserades enligt Bettany-Saltikov & McSherrys´s metod i nio steg. Resultat: Analysen resulterade i fyra teman respektive nio kategorier. I Resultatet framkom patienternas varierade upplevelser efter bariatrisk kirurgi, samt de svårigheter de stod inför. Slutsats: Studien belyser den komplexitet som bariatriska patienter står inför efter behandlande kirurgi. Vilket ses som viktig att ha kännedom om, för att ge dessa patienter rätt förutsättningar att hantera sin vardag. De krävs livslånga insatser och stöd från både behandlande enheter och familj. Studien hoppas även eliminera de stigma som finns runt överviktiga personer generellt. / Background: Overweight and obesity is a global problem that causes 2.8 million deaths per year. Overweight is defined based on BMI (Body Mass Index), which is an estimate of total body fat in relation to weight and height. Many people today undergo surgery as a last option to succeed in losing weight. Bariatric surgery is a collective name for the surgical interventions that aim at weight loss, which in many cases also leads to a better quality of life. This group of patients is stigmatized and often experiences prejudiced treatment in society. Aim: The aim of the study was to investigate patients' experience of having undergone bariatric surgery. Method: A qualitative literature study with an inductive approach was carried out and involved 18 interview studies that were found in the databases, Cinahl and Pubmed. Data were analyzed according to Bettany-Saltikov & McSherry's method in nine steps. Result: The analysis resulted in four themes and nine categories respectively. In the result, the patients' varied experiences after bariatric surgery emerged, as well as the difficulties they faced. Conclusion: The study highlights the complexity bariatric patients face after curative surgery. Which is seen as important to be aware of, in order to give these patients, the right conditions to manage their everyday life. They require lifelong efforts and support from both treating units and family. The study also hopes to eliminate the stigma surrounding overweight people in general.

Bakgrund: Patienter med kolorektalcancer vårdas enligt enhanced recovery after surgery (ERAS) vårdprogram. ERAS är ett evidensbaserat vårdprogram som syftar till att effektivisera och förbättra vårdkvalitén genom hela den perioperativa vårdprocessen. Den perioperativa dialogen är nyckeln till god vårdrelation inom ERAS för att motverka vårdlidande. Operationssjuksköterskans funktion är betydelsefull i vårdandet av dessa patienter. Syfte: Belysa operationssjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter som genomgår kolorektalkirurgi inom ERAS vårdprogram perioperativt. Metod: En kvalitativ studie där åtta operationssjuksköterskor intervjuades. Insamlade data analyserades med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Informanternas upplevelser av att vårda patienter enligt ERAS vårdprogram var positivt. ERAS vårdprogram ansågs vara strukturerat och effektivt. ERAS resulterade i total optimering hos patienter som ska genomgå kolorektalkirurgi. Flera fördelar kunde identifieras med ERAS vårdprogrammet dock framkom det att operationssjuksköterskornas delaktighet var minimal. Däremot hade operationsteamets samverkan en central betydelse i arbetet med ERAS vårdprogram. Konklusion: Arbetet och resultaten inom kirurgisk vård har förbättrats avsevärt efter implementeringen av ERAS. ERAS skapar goda förutsättningar för patienterna i deras vård. / Background: Patients with colorectal cancer gets treatment within the ERAS program. It is an evidence-based program with the purpose of making the care more effective through the perioperative process. The perioperative dialogue is the key to a good care relationship within the ERAS to counteract care suffering. The role of the operating room nurse is significant in the care of these patients. Aim: The perioperative experience from operating room nurses when they are taking care of patients with colorectal cancer within the ERAS program. Method: A quality based study with interviews from eight operating room nurses. Collected data which was analyzed with the help of a quality based content analysis.  Result: the experience of taking care of patients within ERAS were positive by the informants. ERAS is considered being a structured and effective program. It resulted in an optimization with patients undergoing colorectal surgical. A lot of positive things were identified within ERAS, although the participation of operating room nurses were minimal. However were the cooperation of the surgical team important within the ERAS program.  Conclusion: The work and result within surgical care has improved significantly since the introduction of ERAS. The program creates good conditions for patients in healthcare.

Introduktion: Långa väntetider har varit ett problem inom svensk hälso- och sjukvård under lång tid. Pandemin, orsakad av COVID-19, har inte underlättat situationen. Det har bidragit till ett ökat krav på effektivitet och produktion, vilket även har medfört ett ökat arbetstempo inom den perioperativa vården. Syfte: Syftet var att beskriva operationssjuksköterskors upplevelser av hur krav på ökad produktion kan ha påverkat patientsäkerheten.  Metod: En kvalitativ metod med induktiv ansats har använts för att analysera, tolka och beskriva operationssjuksköterskors upplevelser av hur krav på ökad produktion kan påverka patientsäkerheten inom perioperativ vård. Resultat: Kategorin “Arbete under tidspress” beskrev operationssjuksköterskors upplevelser av krav på effektivitet i den dagliga arbetsmiljön samt hur det påverkat deras fysiska och psykiska välmående. Vidare beskrev kategorin “Förhindra att patienten utsätts för skada” upplevelser av att ej vara förberedd, känslan av ett utökat ansvar och bristande möjligheter till kompetensutveckling. Vilket kunde få konsekvenser för patientsäkerheten. Konklusion: Kravet på ökad produktion leder till minskad möjlighet till preoperativa förberedelser vilket i sin tur leder till bristande patientsäkerhet. Kravet på produktion gav även mindre möjlighet till kompetensutveckling och återhämtning för operationssjuksköterskor. Vilket inte bidrog till en hållbar arbetsmiljö. / Introduction: Long waiting times have been an issue in the Swedish healthcare for a long time. The pandemic, caused by COVID-19, haven’t facilitated the situation. This led to a higher demand for efficiency, production and a faster pace of work in perioperative care. Aim: The aim the study was to describe surgical nurses' experiences of how demands for increased production can affect patient safety. Method: A qualitative method with an inductive approach has been used to analyze, interpret and describe surgical nurses' experiences of how demands for increased production can affect patient safety in perioperative care. Results: The category "Work during time pressure" describes surgical nurses' experiences of demands for efficiency in the daily work environment and how it affects their physical and mental well-being. Furthermore, the category "Prevent the patient from being exposed to harm" describes experiences of not being prepared and being subjected to increased responsibility but lack of competence development. Conclusion: The demand for increased production led to reduced opportunities for preoperative preparations, which led to a lack of patient safety. The requirement for production also provided less opportunity for skills development and recovery for the surgical nurses. Which did not contribute to a sustainable work environment.

Bakgrund: Postoperativ sårinfektion är en av de vanligaste vårdrelaterade infektionerna i Sverige och kostar samhället enorma summor varje år. Operationer på rörelseapparaten är förutom mindre kirurgiska ingrepp den vanligaste operationskategorin inom sluten vård. Som operationssjuksköterska har man ansvar över hygien i operationsteamet för att förebygga smittspridning och infektion. En del i detta arbete är att ge direktiv till operatören gällande hygien för att förebygga infektion. Huruvida operatören är följsam till dessa direktiv eller ej är därför centralt i det infektionspreventiva arbetet under ortopedkirurgiska ingrepp.  Motiv: Genom att belysa vikten av följsamhet gällande god hygien och sterilitet under kirurgiska ingrepp är målet att studien ska ge en ökad kunskap i ämnet samt göra att operationssjuksköterskor känner sig stärkta i sitt infektionspreventiva arbete. En ökad kunskap i ämnet kan bidra till färre postoperativa infektioner som både minskar det onödiga lidande och död som drabbar patienten samtidigt som det minskar de enorma kostnader som det medför. Syfte: Att belysa operationssjuksköterskans upplevelse av operatörens följsamhet till direktiv från operationssjuksköterskan gällande hygien under ortopedkirurgiska ingrepp.  Metod: Kvalitativ design där semistrukturerade intervjuer utfördes med tio operationssjuksköterskor som jobbade kliniskt på en ortopedisk operationsavdelning på ett universitetssjukhus i Sverige. Data analyserades med en deduktiv innehållsanalys. Resultat: Operationssjuksköterskorna hade varierande erfarenheter av operatörernas följsamhet till direktiv under ortopedkirurgiska ingrepp. Fyra huvudkategorier identifierades;`När följsamhet fungerar´, `När följsamhet brister´, `Kritiska situationer´ och `Förändring över tid´.  Konklusion: De hygienområden där följsamheten upplevdes som fungerande var vid byte av sterila handskar, byte av lamphandtag och när instrument blivit osterila. Förbättringsområden som identifierades var bristande kunskap hos operatörerna iiinom hygien, ett hierarkiskt synsätt hos operatören samt bristande följsamhet vid begränsning av antal personer på sal och dörröppningar. / Background: Postoperative infection is one of the most common healthcare-related infections in Sweden and causes major costs to society. Operations on the musculoskeletal are apart from minor surgical interventions the most common category of operations in inpatient care. As a surgical nurse, you are responsible for hygiene and asepsis in the operating team to prevent infection. Part of this work is to give directives to the surgeons regarding hygiene. Whether or not the surgeon complies with these directives is therefore central to the infection prevention work during orthopedic surgery.  Motive: By highlighting the importance of compliance regarding good hygiene and sterility during surgical procedures this study can provide increased knowledge on the subject and make surgical nurses feel empowered in their infection prevention work. Increased knowledge on the subject can contribute to fewer postoperative infections, reducing both the unnecessary suffering that affects the patient and the major cost that this entails. Aim: To investigate surgical nurses’ experiences of surgeons’ compliance to directives from the surgical nurse regarding hygiene during orthopedic surgery. Methods: Qualitative design with semi-structured interviews conducted with 10 surgical nurses who worked clinically in an orthopedic surgery department at a university hospital in Sweden. The data was analyzed with a deductive content analysis. Result: The surgical nurses had varying experiences of the surgeon's compliance to directives during orthopedic surgery. Four main categories could be identified; `When compliance works´, `When compliance fails´, `Critical situations´ and `Change over time´.  Conclusion: The hygiene areas where compliance was working were when changing sterile gloves, changing lamp handles and unsterile instruments. Improvement areas that were identified were the surgeon´s lack of knowledge about hygiene, a ivhierarchical approach and a lack of compliance when limiting the number of people in the operating room and door openings.

Introduktion: Pandemin Covid-19 utmanade hälso- och sjukvården på flera sätt under åren 2020-2022. Operationssjuksköterskor omplacerades till intensivvårdsavdelningar för att vårda svårt sjuka patienter med Covid-19 och har beskrivit upplevelser såsom ökad stress, oro, förvirring, misstro och osäkerhet men även ökad självsäkerhet och styrka. Det saknas forskning som beskriver operationssjuksköterskors återgång till operationsavdelning efter pandemin Covid-19.  Syfte: Syftet med studien var att beskriva operationssjuksköterskors upplevelser av sin yrkesfunktion vid återgång till operationsavdelningarna efter pandemin Covid-19. Metod: Kvalitativ metod med induktiv ansats användes. Ett bekvämlighetsurval med 13 deltagare. Intervjuer genomfördes med operationssjuksköterskor på två olika sjukhus i Mellansverige. Resultat: Resultatet presenteras i ett tema ”Att stå i frontlinjen och sedan återvända till det normala igen” och två huvudkategorier “Operationssjuksköterskans upplevelser av att komma hem igen” samt “Att återgå till utmaningar i arbetet när allt inombords kändes annorlunda” med tre respektive fyra underkategorier. Resultatet speglade olika utmaningar som operationssjuksköterskorna ställdes inför men också hur det bidrog till utveckling av deras kompetens och samarbete med övriga professioner. Konklusion: Att återgå till arbetet på operationsavdelningen efter pandemin Covid-19 innebar flera utmaningar för operationssjuksköterskorna. Det är av vikt för ledningen att ha förståelse för att deras återgång till yrkesfunktionen görs successivt. Samt att de erbjuds ett anpassat arbetstempo, ges möjligheter till återhämtning och tillse att det skapas goda samarbetsmöjligheter mellan olika professionerna på operationsavdelningen. / Introduction: The Covid-19 pandemic challenged healthcare in many ways during the years 2020-2022. Operating room nurses were replaced to intensive care units to care for seriously ill patients with Covid-19 and they have described experiences of increased feelings of stress, anxiety, confusion, disbelief and insecurity but also experiences of increased self-confidence and vigour. There is no research today that describes operating room nurses return to the operating unit after the Covid-19 pandemic.  Aim: The aim of the study was to describe operating room nurses experiences of their professional function when coming back to the operating department after the Covid-19 pandemic. Method: Qualitative method with inductive approach where used. A convenience selection with 13 participants. The interviews was carried out with operating room nurses at two different hospitals in the middle of Sweden. Results: The result is presented by one theme “Being in the front line and then returning to the normal again” and two main-categories “The OR nurse experiences of coming home again” and “Going back to challenges at work when everything inside felt different” with three and four sub-categories. The result reflected challenges but also rewarding experiences from the operating room nurses.  Conclusion: Going back to work at the operating unit after the pandemic Covid-19 meant several challenges for the operating room nurses. It is important for the management to take into account that the operating room nurses, when returning to their professional function is made successively. And that they get an adapted work pace, opportunity for recovery and make sure that the professions on the operating unit returns to good forms of cooperation.

Introduktion: Pandemin Covid-19 innebar ett helt nytt scenario med en snabb och stor omställning för hela hälso- och sjukvården. Flera operationssjuksköterskor fick ändrade arbetsuppgifter och arbetade på andra enheter under pandemin Covid-19. De ställdes därmed inför nya krav. I och med operationssjuksköterskors specifika yrkeskompetens arbetar de traditionellt sällan utanför operationsavdelningen. Syfte: Syftet med studien var att beskriva operationssjuksköterskors upplevelser av att ställas inför nya krav under pandemin Covid-19. Metod: Kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats. Sammanlagt intervjuades 14 kvinnliga operationssjuksköterskor. Intervjuerna analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultatet presenterades i tre huvudkategorier: ansträngande omständigheter, arbete utan vägledning och stabilitet i det nya. Av dessa huvudkategorier utformades åtta underkategorier. Konklusion: Operationssjuksköterskorna upplevde att de arbetade under ansträngande omständigheter och där de försökte finna stabilitet i arbetet. De upplevde att de hade bristfällig vägledning men de fick också möjlighet att ta del av nya erfarenheter. Kunskap från resultatet i studien kan möjliggöra identifiering av de områden som kan utvecklas och förbättras för att främja goda arbetsförhållanden för operationssjuksköterskor under eventuellt kommande extraordinära händelser. / Introduction: The Covid-19 pandemic meant a completely new scenario with a rapid and major change for the entire health care. Several operating room nurses were given shifted tasks and worked in other units during the Covid-19 pandemic. They were therefore faced with new requirements. Due to the very specific professional competence of operating room nurses, they traditionally don’t work outside the operating department. Aim: The aim of the study was to describe operating room nurses experiences of being faced with new requirements during the Covid -19 pandemic. Method: Qualitative interview study with inductive approach. A total of 14 female operating room nurses were interviewed. The interviews were analyzed with qualitative content analysis. Results: The result were presented in three main categories: exhausting circumstances, working without guidance and stability in the new. Of these main categories, eight subcategories were designed. Conclusion: The operating room nurses worked under exhausting circumstances and they tried to find stability at work. They had inadequate guidance, but they also had the opportunity to take part of new experiences. Knowledge from the result of the study can enable the identification of the areas that can be developed and improved to promote good working conditions for operating room nurses during any future extraordinary events.

Abstract Background - Surgical care involves complex and critical procedures that require high sterility to minimize the risk of surgical site infections (SSIs). Sterility, central to aseptic procedures, requires precision and compliance with high evidence-based protocols. The role of the perioperative nurse is crucial to ensure sterility and preventing infections through proper handling of surgical instruments. Despite technical and organizational measures, every surgical procedure carries risks. Continuous attention, collaboration and sterile technique are required to minimize risks and improve patient safety. Aim - To describe operating room nurses' experiences regarding the sterile technical work. Method - A literature review with data collection from PubMed and Cinahl was conducted. Qualitative thematic analysis with an inductive approach was used when analyzing the collected data. Results - The result is based upon fourteen qualitative articles. Through data analysis, three themes emerged:Ensuring competence and knowledge regarding sterile technical work, Ensuring asepsis during a surgical procedure and Professional pride, important to adequate sterile technical handling. The results show that good communication, teamwork, and respect for each other's different professions within the surgical team are factors that perioperative nurses perceive to impact sterile work. Conclusion - A strong teamwork with good communication, understanding and respect for each other's professions ensures safer sterile work and safer patient centred care. Operating room nurses' views regarding sterility are relatively unanimous, they perform complex work with a high level of patient responsibility and with reduced patient suffering as their main focus in all their sterile technical tasks. / Abstrakt Bakgrund - Operationssjukvård innebär komplexa och kritiska procedurer som kräver hög sterilitet för att minimera risken för vårdrelaterade infektioner (VRI). Sterilitet, centralt för aseptiska procedurer, kräver noggrannhet och följsamhet med evidensbaserade rutiner för att säkerställa en hög vårdkvalitet. Operationssjuksköterskans roll är central för att säkerställa sterilitet och förebygga infektioner genom korrekt hantering av kirurgiska instrument. Trots tekniska och organisatoriska åtgärder är varje kirurgiskt ingrepp förenat med risker. Kontinuerlig uppmärksamhet, samarbete samt steriltekniskt arbete krävs för att minimera risker och förbättra patientsäkerheten.  Syfte - Att beskriva operationssjuksköterskors upplevelser kring det steriltekniska arbetet. Metod - En litteraturstudie med datainsamling från PubMed och Cinahl genomfördes. Kvalitativ tematisk analys med induktiv ansats användes vid analys av datan. Resultat - Resultatet bygger på fjorton kvalitativa artiklar. Genom dataanalysen framgick tre teman, Säkerställande av kompetens och kunskap kring det steriltekniska arbetet, Säkerställande av aseptiken under ett kirurgiskt ingrepp  och Yrkesstoltheten viktig för korrekt steriltekniskt handhavande. Resultatet visar att god kommunikation, teamarbete samt respekt för varandras olika professioner inom det operativa teamet, är faktorer som operationssjuksköterskan upplever påverka det steriltekniska arbetet. Slutsats - Ett bra teamarbete med god kommunikation, en förståelse och respekt för varandras professioner ger ett säkrare steriltekniskt arbete och en säkrare patientcentrerad vård. Operationssjuksköterskors upplevelser kring sterilitet är förhållandevis enhälligt, de utför ett komplext arbete med ett stort patientansvar och med minskat patientlidande som största fokus, i alla deras steriltekniska arbetsmoment.