Syfte: Att med fokus på obalans och balans öka förståelsen för hur konkurrerande logiker hanteras i styrningen av kriminalvården i Sverige. Metod: Den kvalitativa studien genomfördes med en hermeneutisk utgångspunkt där 7 semi-strukturerade intervjuer genomfördes med öppna frågor, där den enskilde individen har fått beskriva sin upplevelse av straff och vård. Uppsatsen har en abduktiv ansats då en kontinuerlig växelverkan mellan teori och empiri har gjorts. En analys har sedan genomförts, baserat på det empiriska resultatet och den teoretiska referensramen. Resultat & slutsats: Ur organisationens perspektiv, uppnås balans mellan de konkurrerande logikerna straff och vård genom att anstalten försöker motivera klienterna till förändring i tankesätt och handlingsmönster, och erbjuder klienterna arbete, programverksamhet, utbildning, fritidsaktiviteter, och har samarbetsavtal med externa organisationer inför frihetsförberedande åtgärder som permissioner och utsluss. Uppsatsens bidrag: Studien har bidragit till ökad förståelse hur de konkurrerande logikerna straff och vård hanteras med hjälp av styrmedel, med fokus på obalans och balans. Ur studien framkom att den öppna anstalten omfattas av styrmedel som påverkar balansen mellan straff och vård, där obalans är dominerat av straff, balans mer balans mellan straff och vård. Studien kartlagde styrmedel som påverkar balansen mellan obalans eller balans, styrmedel som orsakar obalans, och styrmedel för att uppnå balans. Förslag till fortsatt forskning: En fördjupad studie hur styrmedel hanteras på en anstalt av högre säkerhetsklass med fokus på obalans och balans mellan de konkurrerande logikerna straff och vård, och jämföra med de resultat som framkommit i denna studie / Aim: Focusing at imbalance and balance increase the understanding of how competing logics is managed in the management by the correctional care in Sweden. Method: The qualitative study was made with a hermeneutic starting, with 7 semistructured interviews which were made, and where the individual respondents described their own experience of punishment and care. The paper uses an abductive approach where a continuous interaction between theory and empirical data has been used. The analysis was based on the empirical result and the theoretical frame of reference. Result & Conclusion: From the perspective of the organization, balance is achieved between the two competing logics “punishment” and “care” thanks to the prison trying to motivate the prisoners to change their thoughts and behaviours, and to offer the client work, different programs, education, leisure activity, and to have cooperation contracts with external organizations before freedom preparing actions like permissions. Contribution of thesis: The study has contributed to an increased understanding how the competing logics punishment and care manages with help by controls, focusing at imbalance and balance. Out of the study it emerged that the low-risk prison comprises by controls like affect the balance between punishment and care, where imbalance is dominated by punishment, balance more balance between punishment and care. The study maped controls which affect the balance between imbalance and balance, controls which cause imbalance, and controls to reach balance. Suggestions for future research: Further study would be how controls managing at a prison of higher security focusing on imbalance and balance between the competing logics of punishment and care, and compare the results with the results from this study.

Syftet med denna uppsats är att undersöka vilken syn tekniklärare på högstadiet har på elevers förutsättningar för och intresse av teknikämnet. Uppsatsen vill även ta reda på ifall det finns skillnader mellan eleverna baserat på kön och genus och vilka hinder, respektive möjligheter, som existerar för att lärarna ska kunna bedriva en (mer) inkluderande teknikundervisning. Utifrån detta syfte har uppsatsens två frågeställningar formulerats som följer:  1a. Vad har lärare för uppfattningar om elevers intresse för och förhållningssätt till teknikämnet? 1b. Ser lärarna någon skillnad mellan könen? 2. Vilka hinder och möjligheter för en inkluderande undervisning i teknikämnet identifierar lärare? För att besvara syfte och frågeställningar har fyra tekniklärare intervjuats. Intervjuerna har genomförts i semistrukturell form, grundad i kvalitativ metod, tillsammans med en intervjuguide omfattande tio frågor. Intervjusvaren har transkriberats och utgjort uppsatsens empiriska material. Med hjälp av tematisk analys har materialet bearbetats och teman, subteman och koder har identifierats och konstruerats. Baserat på identifierade koder konstruerades tre övergripande teman: teknikintresse och förhållningssätt till ämnet (1), den könsstereotypa bilden av teknik (2) och teknikämnets utveckling och kompetens (3). Uppsatsen landar i slutsatsen att lärare anser att killar har större självförtroende i teknikämnet. De är även mer intresserade av praktiskt arbete och benägna att ”göra först, tänka sen” när de sätter igång med sitt arbete. Tjejerna är mindre roade av det praktiska arbetet som sådant utan vill veta vilket syfte en viss konstruktion eller ett visst arbete ska ha för att bli motiverade. Lärarna såg framförallt olika ramfaktorer som hinder för att utveckla undervisningen i teknikämnet så att den kan bli mer inkluderande. Det har med budget, planeringstid, material och lokaler att göra. Även teknikämnets låga status sågs som ett hinder, eftersom lärarna uppfattade att andra ämnet prioriterades högre av såväl elever som skolledning. Läroplanens utveckling sågs som någonting positivt och något som bidrog till att utveckla ämnet. Lärarna såg dock ett behov av fortbildning, både när det kommer till den nya teknik som ska undervisas om och genusperspektiv som kan bidra till en mer inkluderande undervisning. / The purpose of this essay is to investigate the view of technology teachers at junior high school on students' prerequisites for and interest in the technology subject. The essay also wants to find out if there are differences between the students based on sex and gender and what obstacles, respectively opportunities, exist for the teachers to be able to conduct a (more) inclusive technology education. Based on this purpose, the essay's two research questions have been formulated as follows:  1a. What are teachers' perceptions of students' interest in and approach to the subject of technology? 1b. Do the teachers see any difference between the sexes? 2. What obstacles and opportunities for inlcusive teaching in subject of technology do teachers indentify? In order to answer the purpose and questions, four technology teachers have been interviewed. The interviews have been conducted in semi-structured form, based on a qualitative method, together with an interview guide comprising ten questions. The interview responses have been transcribed and used as the essay's empirical material. Using thematic analysis, the material has been processed and themes, sub-themes and codes have been identified and constructed. Based on identified codes, the analysis resulted in the construction of three overarching themes: technology interest and approach to the subject (1), the gender stereotypical image of technology (2) and the technology subject's development and competence (3). The essay concludes that teachers believe that boys have greater self-confidence in the subject of technology. They are also more interested in practical work and inclined to "do first, think later" when they start their work. The girls are less amused by the practical work as such, but want to know what purpose a certain construction or a certain work should have in order to be motivated. Above all, the teachers saw various framework factors that hinder the development of teaching in the subject of technology so that it can become more inclusive. It has to do with budget, planning time, materials and premises. The low status ofthe technology subject was also seen as an obstacle, because the teachers perceived that other subjects were given higher priority by both students and school management. The development of the curriculum was seen as something positive and something that contributed to developing the subject. However, the teachers saw a need for continuing education, both when it comes to the new technology to be taught and gender perspectives that can contribute to more inclusive teaching.

This project mainly focuses on the various methods of solving data imbalance problems in the Natural Language Processing (NLP) field. Unbalanced text data is a common problem in many tasks especially the classification task, which leads to the model not being able to predict the minority class well. Sometimes, even we change to some more excellent and complicated model could not improve the performance, while some simple data strategies that focus on solving data imbalanced problems such as over-sampling or down-sampling produce positive effects on the result. The common data strategies include some re-sampling methods that duplicate new data from the original data or remove some original data to have the balance. Except for that, some other methods such as word replacement, word swap, and word deletion are used in previous work as well. At the same time, some deep learning models like BERT, GPT and fastText model, which have a strong ability for a general understanding of natural language, so we choose some of them to solve the data imbalance problem. However, there is no systematic comparison in practicing these methods. For example, over-sampling and down-sampling are fast and easy to use in previous small scales of datasets. With the increase of the dataset, the newly generated data by some deep network models is more compatible with the original data. Therefore, our work focus on how is the performance of various data augmentation techniques when they are used to solve data imbalance problems, given the dataset and task? After the experiment, Both qualitative and quantitative experimental results demonstrate that different methods have their advantages for various datasets. In general, data augmentation could improve the performance of classification models. For specific, BERT especially our fine-tuned BERT has an excellent ability in most using scenarios(different scales and types of the dataset). Still, other techniques such as Back-translation has a better performance in long text data, even it costs more time and has a complicated model. In conclusion, suitable choices for data augmentation methods could help to solve data imbalance problems. / Detta projekt fokuserar huvudsakligen på de olika metoderna för att lösa dataobalansproblem i fältet Natural Language Processing (NLP). Obalanserad textdata är ett vanligt problem i många uppgifter, särskilt klassificeringsuppgiften, vilket leder till att modellen inte kan förutsäga minoriteten Ibland kan vi till och med byta till en mer utmärkt och komplicerad modell inte förbättra prestandan, medan några enkla datastrategier som fokuserar på att lösa data obalanserade problem som överprov eller nedprovning ger positiva effekter på resultatet. vanliga datastrategier inkluderar några omprovningsmetoder som duplicerar nya data från originaldata eller tar bort originaldata för att få balans. Förutom det används vissa andra metoder som ordbyte, ordbyte och radering av ord i tidigare arbete Samtidigt har vissa djupinlärningsmodeller som BERT, GPT och fastText-modellen, som har en stark förmåga till en allmän förståelse av naturliga språk, så vi väljer några av dem för att lösa problemet med obalans i data. Det finns dock ingen systematisk jämförelse när man praktiserar dessa metoder. Exempelvis är överprovtagning och nedprovtagning snabba och enkla att använda i tidigare små skalor av datamängder. Med ökningen av datauppsättningen är de nya genererade data från vissa djupa nätverksmodeller mer kompatibla med originaldata. Därför fokuserar vårt arbete på hur prestandan för olika dataförstärkningstekniker används när de används för att lösa dataobalansproblem, givet datamängden och uppgiften? Efter experimentet visar både kvalitativa och kvantitativa experimentella resultat att olika metoder har sina fördelar för olika datamängder. I allmänhet kan dataförstärkning förbättra prestandan hos klassificeringsmodeller. För specifika, BERT speciellt vår finjusterade BERT har en utmärkt förmåga i de flesta med hjälp av scenarier (olika skalor och typer av datamängden). Ändå har andra tekniker som Back-translation bättre prestanda i lång textdata, till och med det kostar mer tid och har en komplicerad modell. Sammanfattningsvis lämpliga val för metoder för dataökning kan hjälpa till att lösa problem med obalans i data.

An estimated 30% of the faults in Induction Machine (IM) are related to its stator. These faults are mostly in the form of an Inter-Turn Short Circuit (ITSC) fault i.e., when two winding inside the stator of IM are shorted due to insulation failure. However, ITSC fault can be avoided by detecting them in advance and then scheduling the maintenance of the IM. This thesis studies two methods for detecting this incipient ITSC fault in a three-phase IM and then estimating the stator resistance unbalance due to the ITSC fault. The first method is based on the asymmetry caused in the IM by the ITSC fault. As a result of this asymmetry, the negative sequence components of the stator voltages and the stator currents are generated inside the IM. A healthy IM also have these negative sequence components due to the manufacturing process and the supply voltage unbalances. The characteristics and the compensation methods of these negative sequence components in a healthy IM are discussed. The results show that after compensating the negative sequence components in a healthy machine, they can be used for detecting an ITSC fault and then to calculate the fault quantities as well as the stator resistance unbalances. The second method for detecting an ITSC fault is based on analysing the stator resistance unbalances. A three-phase drive is used to inject DC voltage in the stationary reference frame. The DC current generated by this DC voltage is measured and then by applying Ohm’s law stator phase resistances are calculated. In a healthy IM, the phase resistances are balanced. However, in case of ITSC fault in any of the phases, the phase resistance of that phase deviates from those of the other two phases which can be utilized for detecting ITSC fault. / Uppskattningsvis 30% av alla fel i induktionsmaskiner (IM) är kopplad till dess stator. Dessa fel är i huvudsak Inter-Turn Short Circuit (ITSC)-fel, dvs. två lindningar inom IM:ens stator blir kortsluta pga. ett isoleringsfel. Emellertid kan man undvika ITSC-fel genom att detektera dem i förhand och planera underhåll. Det här examensarbetet undersöker två metoder för att detektera ett förestående ITSC-fel i en tre-fas IM. Den första metoden är baserad på asymmetrin i IM:er pga. ITSC-felet. Resultatet av den här asymmetrin är att en negativ sekvens genereras i IM:ens statorspänning och statorström. En oskadad IM kan också visa dessa negativa sekvenser pga. tillverksprocessen och statorspänningsobalanser. Egenskaperna och kompensationsmetoderna för dessa negativa sekvenser i en oskadad IM kommer att diskuteras. Resultaten visar att efter kompenseringen av de negativa sekvenserna i en oskadad IM, kan de användas för att detektera ITSC-fel och efteråt för att beräkna felstorheter och även statormotståndobalanser. Den andra metoden för att detektera ITSC-fel är baserad på en undersökning av statormotståndobalanser. Ett tre-fas-drivsystem används för att injektera likspänning i den stationära referensramen. Likströmmen som följer av denna likspänning mäts och statorfasmotstånden beräkna efteråt med Ohms lag. I en oskadad IM är fasmotstånden balanserade. Däremot, när ett ITSC-fel uppstår i en fas, avviker fasmotståndet i den felaktiga fasen från de andra två fasernas, vilket kan användas för att detektera ITSC-fel.