Over 90 percent of police officers in Nigeria are confronted with psychological illness and injuries as a result of occupational stress, which is compounded by a lack of attention to police officer welfare by government, insufficient annual leave, and poor salaries that contribute to poor performance. Using Karasek's demands on decision and control model as the foundation, the purpose of this phenomenological study was to explore the impact of occupational stress on police officers in a metropolitan police agency in Nigeria. Data were collected through semi-structured interviews with 15 senior police officers who had at least 20 years experience in law enforcement in Nigeria. These data were inductively coded and subjected to thematic analysis that resulted in 8 themes. These themes included insufficient police personnel, limited environmental resources, family-work conflict, unclear work roles, inadequate counselling and training procedures, conflict from job demands, extended working hours, and inadequate salary level as factors contributing to occupational stress. The positive social change implications stemming from this study include recommendations to Nigerian police executives to improve awareness of how to effectively manage factors responsible for occupational stress among police officers to promote a balanced work-life experience, good health, and more professionalism in their duties of protecting life and property.

Telecommunicators (e.g., dispatchers and 911 operators) experience firsthand the death and suffering of friends, family, peers, and strangers in a chaotic work environment characterized by chronic stress and lack of support. Previous research has demonstrated telecommunicators are at increased risk for negative health outcomes; however, existing research does not identify predictive pathways to posttrauma symptoms in telecommunicators. In an application of the transactional theory of stress and coping, I used structural equation modeling to examine occupational antecedents, work-family conflict, negative appraising, and coping as predictors of posttraumatic stress symptoms in telecommunicators. A convenience sample of 103 telecommunicators, recruited through agencies across the United States, completed a series of PTSD, stress, and coping surveys. Results supported three theorems from the transactional theory of stress and coping: (a) Chronic antecedents are correlated with work-family conflict (r = .54, p < .01), (b) work-family conflict predicted negative appraising ( β = .64, p < .01), and (c) coping predicted posttraumatic stress symptoms in telecommunicators ( β = .30, p = .01). These findings contribute to the current body of occupational health literature by expanding understanding of telecommunicators'€™ occupational experiences and appraisals and provide insights into modifiable processes and policies that can enhance and protect telecommunicator long term health. Specifically, employee-focused policies directed at preserving work-home balance and reducing chronic stressors in the workplace are recommended. Additionally, further research can be initiated to evaluate effectiveness of policy changes in telecommunicator appraising, health, and wellbeing.

Bakgrund: Globalt sett är arbetsrelaterad stress ett stort problem. Hälso- och sjukvårdsbranschen är den mest drabbade och detta kan medföra konsekvenser både för sjuksköterskors hälsa samt vårdkvaliteten. Det finns ett behov av att öka förståelsen och fastställa faktorer som bidrar till arbetsrelaterad stress hos sjuksköterskor.  Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenhet av arbetsrelaterad stress inom sjukhusvård. Metod: En litteraturstudie baserad på åtta kvalitativa intervjustudier. Databassökning gjordes i Cinahl och PubMed. Analysen genomfördes utifrån femstegsmodellen av Friberg. Resultat: Analysen resulterade i tre huvudkategorier och sex underkategorier. Huvudkategorierna var: organisatorisk struktur, relationer och professionen.  Konklusion: Personalbrist, tidsbrist, höga krav samt bristande kompetens var några faktorer som framkom och detta visar på att faktorerna som leder till arbetsrelaterad stress i viss utsträckning påverkas av varandra. Enligt krav-kontrolloch stödmodellen är det viktigt att sjuksköterskor känner en balans mellan krav och kompetens vilket talar för att kompetensutveckling bör prioriteras på arbetsplatsen. / Background: Globally, occupational stress is a major problem. The healthcare sector is the most affected and this can have an impact on both the health of nurses and the quality of care. There is a need to increase understanding and identify factors that contribute to work-related stress among nurses.  Aim: The aim was to describe nurses' experiences of work-related stress in hospital care. Methods: A literature review based on eight qualitative interview studies. Database searches were conducted in Cinahl and PubMed. The analysis was conducted using the five-stage model by Friberg. Results: The analysis resulted in three main categories and six sub-categories. The main categories were: organizational structure, relationships and the profession. Conclusion: Lack of staff, lack of time, high demands and lack of skills were some of the factors that emerged and this indicates that the factors leading to occupational stress are to some extent influenced by each other. According to the demand-control and support model, it is important for nurses to feel a balance between demands and competence, which suggests that competence development should be a priority in the workplace.

No description available.

A research report submitted to the Faculty of Health Sciences of the University of the Witwatersrand in partial fulfillment of the requirements for the degree of Master of Medicine in the branch of Community Health (Public Health Medicine). May 2014 / Background Occupational stress represents a substantial public health challenge. Although there has been an extensive focus on this form of stress within the international setting, there appears to be a paucity of relevant evidence within South Africa. Specifically, within the local context, there are relatively few: (1) reliability testing studies of screening and assessment instruments, (2) prevalence analyses of occupational stress and (3) work-related stress management intervention designs. Methods A cross-sectional descriptive and analytical study was undertaken in a large tertiary hospital in Johannesburg. Primary data were collected between February 2013 and September 2013 using the Copenhagen Psychosocial Questionnaire (COPSOQ). A sample (n=166) of administrative staff was selected, stratified into front line staff (n=54), back office staff (n=90) and managers (n=22). Data analysis included reliability testing of the COPSOQ using the Cronbach‘s alpha statistic. Prevalence measurement was also undertaken to describe the distribution of stress and other variables across the study sample. Finally, logistic regression was used to estimate associations between the exposure variables and the stress outcome (at the p < 0.05 level of significance). Results The Cronbach‘s alpha range for the COPSOQ was 0.31 to 0.85. Two out of 24 scales of the instrument fell below the unacceptability threshold of 0.5. In terms of prevalence, the stress mean for the study sample (on a scale from 0 to 100) was 38.8 (SD 19.8). Furthermore, 68.1% (n=113) of the study sample had a stress value above the reference mean. There were also significant differences in the stress values by job category, with managers having the highest mean at 51.2 (SD 24.2). Adjusting for job category, risk factors significantly associated with occupational stress in the main logistic model were offensive behaviour (OR 3.38, 95% CI: 1.54 – 7.43), quantitative demands (OR 2.83, 95% CI: 1.35 – 5.92) and emotional demands (OR 2.32, 95% CI: 1.08 – 4.96), while quality of leadership (OR 0.32, 95% CI: 0.15 – 0.67) was a protective factor. Further analysis showed that the most harmful risk factor for females was work-family conflict (OR 4.03; 95% CI: 1.45 - 11.21), and for males was exposure to offensive behaviour (OR 4.63; 95% CI: 1.15 - 18.63). Finally, ordinal regression found offensive behaviour (OR 3.60; 95% CI: 1.92 - 6.75) and quantitative demands (OR: 2.38; 95% CI: 1.27 - 4.46) to be significant risks for moving from low stress to high stress, while a commitment to workplace (OR 0.46; 95% CI: 0.24 - 0.86) could help to prevent this. Conclusions The level of occupational stress in the study sample was high relative to reference values. An occupational stress intervention is recommended, which should include primary, secondary and tertiary prevention strategies (according to identified risks). Further development of the instrument is also recommended, so as to improve its reliability in the local context. Finally, future research into occupational stress should explore the impact of factors such as resource constraints and HIV/AIDS, and should include an expansion into other settings and occupational categories. Key words Occupational stress, questionnaire reliability, psychosocial risks, intervention design.

Bakgrund: Stress är ett ökande samhällsproblem som har både positiva och negativa fysiska såväl som psykiska effekter på kroppen. Hög arbetsbelastning anses bidra till den ökade stressen. På akutmottagningarna är det vanligtvis höga patientflöden, korta möten och hög arbetsbelastning. Den höga arbetsbelastningen som orsakar stress kan riskera att påverka patientsäkerheten, vårdkvalitén samt omvårdnaden.  Syfte: Syftet med studien var att belysa sjuksköterskors erfarenheter av arbetsrelaterad stress på akutmottagningar. Metod: Allmän litteraturöversikt med kvalitativ ansats genomfördes.  Resultat:  Två teman identifierades: Inre och yttre stressfaktorer och Konsekvenser av arbetsrelaterad stress, samt fem subteman; Resursbrist, Bristande teamarbete, Stöd i arbetsmiljön, Arbetsförhållanden påverkar vårdkvalitén och patientsäkerheten, Påverkan på sjuksköterskors fysiska och psykiska hälsa. Slutsats: Arbetsrelaterad stress leder till negativa konsekvenser för sjuksköterskornas hälsa samt akut sjuka patienters vård. Hög arbetsbelastning och resursbrist är de främsta orsakerna till den arbetsrelaterade stressen. Vårdkvalitén, patientsäkerheten och den personcentrerade vården påverkas negativt av den stressiga arbetsmiljön som upplevs vara otillräckligt att utföra god omvårdnad i.  Nyckelord: Akutmottagning, Arbetsrelaterad stress, Sjuksköterskans erfarenhet / Background: Stress is a growing social problem which has both positive and negative physical so well as psychological effects on the body. High workloads are considered to contribute to increased stress. In emergency departments, there are usually high patient flows, short appointments, and high workloads. The high workload that causes stress can risk affecting patient safety, quality of care and nursing care. Aim: The aim of the study was to highlight nurses' experiences of work-related stress in an emergency department. Method: A general literature review with a qualitative approach was conducted.  Results: Two themes were identified: Internal and external stressors and Effect of work-related stress, with five sub-themes: Lack of resources, Lack of teamwork, Support in the work environment, working conditions affect quality of care and patient safety, and Impact on nurses´ physical and mental health.  Conclusion: Work-related stress leads to negative consequences for nurses' health and the care of acutely ill patients. High workload and lack of resources are the main causes of work-related stress. Quality of care, patient safety and person-centered care are negatively affected by the stressful work environment, which is perceived as insufficient to provide good nursing care. Keywords: Emergency department, Occupational stress, Nurse's experience

Bakgrund: Sjuksköterskeprofessionen innebär ett omvårdnadsansvar för alla personer oavsett miljö, detta medför självständigt arbete och samarbete för att uppnå god omvårdnad. Stress uppfattas och definieras olika beroende på individ, perspektiv och sammanhang. När en persons krav på arbetsplatsen överstiger den egna hanteringsförmågan uppstår stress, denna stress omnämns som arbetsrelaterad stress. En transition från en roll till en annan kan medföra blandande känslor som stress. Syfte: Syftet var att beskriva nyutexaminerade sjuksköterskors erfarenheter av stress i omvårdnadsarbetet. Metod: Studiens design är en litteraturöversikt med kvalitativa artiklar samt artiklar med mixad metod. En tematisk analysmetod utfördes där meningsenheter kodades vilka ledde till studiens subteman och teman. Resultat: Nyutexaminerade sjuksköterskors erfarenheter av stress i omvårdnadsarbetet presenterades med två teman vilka är arbetsmiljön för nyutexaminerade sjuksköterskor och stress under transition. Subteman beskriver erfarenheterna hos nyutexaminerade sjuksköterskor som var känsla av att inte räcka till, samhörighet, överväldigande ansvar, känsla av osäkerhet och sårbarhet. Slutsats: Relevanta åtgärder bör införas för säkerställande av en hållbar och succesiv ingång i omvårdnadsyrket för nyutexaminerade sjuksköterskor. Fortsatt forskning bör fördjupa sig i nyutexaminerade sjuksköterskors transition och arbetsmiljöns betydelse för det psykiska och fysiska välmående samt dess påverkan på omvårdnadsarbetet. Ett övergångsprogram kan införas under transitionen för att stärka nyutexaminerade sjuksköterskors kompetensutveckling. / Background: The nursing profession entails a nursing responsibility for all people regardless of environment, this entails independent work and cooperation to achieve good nursing. Stress is perceived and defined differently depending on the individual, perspective and context. When a person ́s expectation in the workplace exceeds their own coping ability, stress arises and increase, this stress we define as work-related stress. A transition from a roll to another can imply mixed emotions such as stress. Aim: The aim of the study was to describe newly graduated nurses' experiences of stress in nursing work. Method: The design of this study is a literature review with qualitative articles and articles with a mixed method. A thematic analysis method was performed where meaning units were coded which led to the study's subthemes and themes. Result: Newly graduated nurses' experiences of stress in nursing were presented with two themes, work environment for newly graduated nurses and stress during transition. Subthemes describes the experiences of newly graduated nurses which were feeling of inadequacy, belonging, overwhelming responsibility, feeling of insecurity and vulnerability. Conclusion: Relevant measures need to be introduced to ensure sustainable and gradual entry to the nursing profession for newly graduated nurses. Further research should delve into the transition of newly graduated nurses and the importance of the work environment for psychological and physical well-being as well as its impact on nursing work. A transition program can be introduced during the transition to strengthen the competence development of newly graduated nurses.

SAMMANFATTNING Bakgrund Under hösten år 2020 uppskattas bristen på sjuksköterskor vara 44 procent. Sjuksköterskor har i sitt yrkesutövande en betydelsefull roll i omvårdnadsarbetet och patientsäkerheten. Utformningen av arbetsmiljön kan ha faktorer som kan bidra till fysiska och psykiska påfrestningar hos sjuksköterskan. Det kan det leda till en arbetsrelaterad stress och påverka sjuksköterskans arbetssituation. Syfte Syftet med denna litteraturöversikt var att belysa sjuksköterskors erfarenheter av arbetsrelaterad stress och dess påverkan på patientsäkerheten. Metod Metoden som tillämpades var en icke-systematisk litteraturöversikt. I resultatet inkluderades 16 vetenskapliga artiklar som bestod av kvalitativ och kvantitativ ansats. Dessa har sökts fram via databaserna CINAHL och PubMed. Samtliga artiklar som inkluderades i litteraturöversiktens resultat har kvalitetsgranskats och analyserats utifrån en integrerad dataanalys. Resultat I samtliga studier identifierades bidragande faktorer i arbetsmiljön som kunde leda till sjuksköterskors arbetsrelaterade stress. Väsentliga fynd som framkom var otillräcklig bemanning, hög arbetsbelastning och tidsbrist vilket medförde brister i patientsäkerheten i form av vårdskador. Slutsats Majoriteten av studierna fann associationer av att arbetsrelaterad stress hos sjuksköterskor har påverkan på patientsäkerheten och omvårdnadskvalitén. Sjuksköterskor som upplevde en arbetsrelaterad stress hade lägre prestationsförmåga, vilket kan äventyra sjuksköterskans egen hälsa samt patienternas. Individuella faktorer hade påverkan på sjuksköterskans upplevelse av stress. Detta i kombination med en ihållande stress i arbetsmiljön kunde utvecklas till en utbrändhet.

Bakgrund De flesta nyutexaminerade sjuksköterskorna upplever en stor utmaning vid övergången från student till sjuksköterska eftersom arbetsuppgifterna och ansvaret som kommer med jobbet kan upplevas som en chock för den nya sjuksköterskan. Sjuksköterskan ansvarar över att upprätthålla en god och säker omvårdnad där delegering och prioritering av arbetsuppgifter ingår. Inom hälso- och sjukvården har arbetsbelastningen ökat mer främst med överbeläggningar och underbemanning av sjuksköterskor vilket har resulterat i en ökad stressnivå hos nyutexaminerade sjuksköterskor. Syfte Syftet är att beskriva hur nyutexaminerade sjuksköterskor upplever arbetsrelaterad stressunder det första arbetsåret. Metod Studien har genomförts som en litteraturöversikt av tolv artiklar från hela världen. Databaser som användes var CINAHL och PubMed. Av dessa tolv artiklar var nio stycken kvalitativa, två stycken kvantitativa och en mixad metod. Resultat Resultatet visade att nyutexaminerade sjuksköterskor hade höga förväntningar på sig vilket ledde till ökad stress. Deras kunskaper och erfarenheter var otillräckliga då patienterna hade komplexa sjukdomar. De försökte hantera ansvaret och förväntningarna som ställdes på dem vilket skapade osäkerhet och rädsla hos nyutexaminerade sjuksköterskor. Slutsats Som nyutexaminerad sjuksköterska är behovet av stöd från kollegor och handledare oerhört viktiga för att de ska känna sig trygga med sitt arbete. För att god kompetens och självförtroende ska utvecklas krävs organisationens stöd för dem. / Background Most newly graduated nurses experience a big challenge with the transition from student to nurse because the assignment and responsibilities that comes with the job have newly graduated nurses in a state of shock. As a nurse, you are responsible for maintaining a good and safe care, which includes delegation and prioritization of tasks. In healthcare, the workload has increased to an increased stress level in newly graduated nurses. Aim The aim of the study was to describe how newly graduated nurses experience occupational stress during the first year of work. Method The study has been carried out as a literature review of twelve articles from around the world. The databases that was used were CINAHL and PubMed. Of these twelve articles, nine had a qualitative method, two had quantitative method and one mixed method. Result The result showed that newly graduated nurses had high expectations of themselves, which led to increased stress. Their knowledge and experience were insufficient when the patients had complex diseases. They tried to manage the responsibilities and expectations placed on them, which created uncertainty and fear in newly graduated nurses. Conclusions As a newly graduated nurse, the need for support from colleagues and supervisors is extremely important for them to feel secure in their work. In order for good competence and self-confidence to develop, the organization ́s is required to give them support.

Bakgrund: Stress är en naturlig del av livet, men när stressen är långvarig blir den patologisk. För att inte utveckla utmattningssyndrom och andra sjukdomar är det viktigt att ta stressen på allvar och försöka åtgärda den. Studier visade att sjuksköterskor som arbetade på sjukhus kände sig stressade och uppvisade tecken på utbrändhet, samt att sjuksköterskor på stora sjukhus upplevde mer stress än sjuksköterskor på mindre sjukhus och inom andra vårdformer.Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att identifiera stressfaktorer hos sjuksköterskor som arbetar på sjukhus. Metod: Resultatet i denna litteraturstudie sammanställdes utifrån Goodmans sju steg genom granskning av artiklar som byggde på genomförda kvantitativa empiriska studier. Resultat: Följande teman av stressfaktorer identifierades: Dåliga arbets-förhållanden, problem mellan personalen, individuella och sociala faktorer, kunskapsnivå och arbetsuppgifter, samt emotionella och etiskt svåra situationer. Slutsatser: Resursbrist var den största och mest frekventa stressfaktorn hos sjuksköterskor som arbetar på sjukhus. Det är viktigt att skapa förutsättningar att kunna ge en god omvårdnad genom att ha tillräckliga resurser inom personal- och material och en god arbetsmiljö för att inte riskera att äventyra patientsäkerheten. / Background: Stress is a natural part of life, but long-lasting stress can become pathological. It is important to take the issue of stress seriously in order to prevent burnout and other illnesses. Studies showed that nurses working at hospitals felt stressed and showed signs of burnout, and nurses at bigger hospitals had higher levels of perceived stress compared to nurses working at smaller hospitals and in other care forms. Purpose: The purpose of this literature review was to identify stress factors among nurses working at hospitals.Method: The result of this literature review was based upon Goodman’s seven steps by reviewing articles based on quantitative empiric studies. Result: The following themes were identified as stress factors: Bad working conditions, problems with the staff, individual and social factors, levels of knowledge and work assignments, and emotional and ethically difficult situations.Conclusions: Lack of resources was the biggest and most frequent stress factor among nurses working at hospitals. It is important to create means to give good care through enough resources regarding staff and materials, and a good working environment not to risk the safety of the patients.