<p>This thesis is a case study of changes within public administration. The purpose is to describe and discuss changes inspired by New Public Management within public administration. These changes will also be studied a bit further in order to find out whether they have been effected by any form of path dependency.</p><p>In order to fulfil the purpose of the thesis I intend to formulate my main question as follows:</p><p>• Does path dependency effect the possibility for changes within public administration?</p><p>To be able to answer my main question and fulfil the purpose of the thesis I have chosen to study the county planning commission in Trollhättan. Here I have selected a few changes concerning the possibility to handle various permissions in an efficient way. To examine whether these changes have been effected by any path dependency, a number of interviews were undertaken with representatives from the administration of my case.</p><p>After analysing these interviews the answer to my main question is, yes. The change process has all together been effected by path dependency, which has delayed the implementation and in some sense also worsened the possibility of in an effective way handling various permissions in the county commission.</p>

Med denna uppsats har vi försökt modellera sannolikheten för förändringar i den kommunala skattenivån i svenska kommuner givet deras politiska styre, som är kodade enligt definition av Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). Genom att göra det försöker vi få svar på frågan om det finns blockpolitiska skillnader i kommunal skattepolitik. Genom att kombinera SKL:s klassificering av kommunala politiska styren 2002-2006 med 2006-2010 har vi skapat så kallade maktskifteskategorier, som vi sedan använder som kategoriska variabler när vi modellerar sannolikheten för olika förändringar i de kommunala skattenivåerna. För att i viss mån renodla politikens inflytande och skilja det från andra strukturer som kan tänkas påverka skattenivån har vi skapat variabler som vi kallar för kontrollvariabler. Dessa försöker spegla strukturella förutsättningar för den kommunala ekonomin. Två av dessa är förändring i befolkningstäthet samt andelen av den kommunala totalbefolkningen som är förvärvsarbetande. För att ge läsaren en beskrivande bild av vårt datamaterial har vi i den deskriptiva delen av uppsatsen använt oss av så kallade markovkedjor för att ge en initial bild av sannolikheten för höjd, sänkt respektive oförändrad skattenivå givet förändringar i det politiska styret före och efter valet 2006. Sannolikheterna för de tre möjliga utfallen höjd, sänkt respektive oförändrad skatt modelleras med två multinominala logistiska regressioner – först utan kontrollvariabler och sedan med. För att tydligare kunna se politikens påverkan har vi valt att utesluta 30 kommuner enligt vissa avgränsningskriterier. Vi har uteslutit kommuner som haft ”hoppande” majoriteter mellan valen. I slutet av resultatdelen provar vi även att estimera en multinominal logistisk modell där vi uteslutit minoritetsstyren. Inom vissa politiska maktskifteskategorier hade vi för få observationer för att kunna modelera sannolikheten för sänkt skatt; data saknas data för att kunna göra en stabil modell med signifikanta parametrar. Efter estimationen av våra modeller jämför vi de koefficienter som blivit signifikanta på 5%-nivån, och jämföra koefficientestimatens värde för att rangordna maktskiften efter vilken påverkan de har på sannolikheten för höjd skatt.  Vi utvärderar sen vårt resultat och vilka faktorer och egenskaper i den kommunala skattepolitiken under 2006-2010 som kan ha påverkat det. Vårt resultat visar att flera typer av maktskiften har en signifikant inverkan på sannolikhetsfördelningen för höjd skatt, och samtidigt som vi inte kan dra några slutsatser om sannolikheten för sänkt skatt hjälper estimationerna ändå oss att analysera blockpolitikens påverkan på den kommunala skattepolitiken.

Kandidatuppsatsens syfte är att undersöka och analysera hur kommuner kan stötta och utveckla sina chefer och hur cheferna har upplevt den satsning som har gjorts. Inom ramen för syftet fokuserar jag på uppfattningar av hur formell ledarutbildning respektive informellt lärande påverkar ledarutvecklingen i kommunen. Studien är av kvalitativ karaktär med inspiration av hermeneutisk ansats då studien inriktas på att tolka och förstå en helhet genom dokumentanalys och intervjuer. Kvalitativa, semistrukturerade intervjuer har genomförts för att få en insikt i vad det är cheferna skulle vilja utveckla och hur detta skall gå till. Resultatet visar att det finns positiva erfarenheter av det ledarprogram som genomförts i en kommun och att respondenterna upplever att de fått en gemensam värdegrund att arbeta med och för att utvecklas vidare som ledare. Lärdomarna beskrivs som kunskap om arbetsuppgifter och teorier, reflektion, nätverkande, erfarenhetsutbyte med och stöd av andra deltagare. Respondenterna upplever även att programmet kan utvecklas bland annat genom personlig utveckling, återkoppling, olika forum och att avsätta mer tid för reflektion. Utifrån deltagarnas upplevelser och det utsnitt av litteratur som granskats presenteras avslutningsvis positiva aspekter med Ledarprogrammet och hur kommunen kan utveckla sitt Ledarprogram. / Thiscandidatepaperspurpose is to examine and analyze how a municipalityscan support and develop their managers and how managers have experienced the effort that has been made. Within the framework of purpose, I focus on perceptions of how formal management training and informal learning affects leadership development in the municipality. The study is qualitative in nature, inspired by the hermeneutical approach when the study focuses on interpreting and understanding a whole through document analysis and interviews. Qualitative, semi-structured interviewswere conducted to get an insight into what managers would like to develop and how this should be done. The result shows that there are positive experiences of the leadership program implemented in the municipality and that the respondents feel that they have a common set of values to work with and to develop further as leaders. The lessons described as knowledge about tasks and theories, reflection, networking, exchange of experiences with and support of other participants. Respondents also feel that theprogram can be developed including personal development, feedback, forums, and to allow more time for reflection. Based on participants' experiences and the section of the literature examined are presented in conclusion positive aspects of leadership program and how municipalities can develop their leadership programs.

Den här uppsatsens syfte är att undersöka hur statens roll i krisberedskapen påverkas av det resiliensperspektiv som utgör grunden i den nationella strategin för skydd av samhällsviktig verksamhet. Uppsatsens frågeställningar är: ”Vilken form tar sig statens makt gentemot det omgivande samhället?” och ”Vilket önskvärt tillstånd för statens roll i krisberedskapen uttrycks i strategin?” Med utgångspunkt i governance-teori skapas ett analysverktyg med idealtyper av statens roll i samhällsstyrningen. Det används sedan för att analysera strategin. Analysen kompletteras av en intervju med en informant som har kunskap om strategins innehåll och om arbetet att ta fram den. Analysen visar att staten använder sig av samverkan när det är nödvändigt, men behåller samtidigt stort inflytande över policyprocessen. Vidare är det få av dimensionerna där den önskvärda rollen för staten faller helt inom den ena eller den andra kategorin i analysverktyget – ofta finns det drag av såväl government som governance.

I denna studie undersöks hur kommuner som har haft en befolkningsminskning har hanterat denna problematik. Studien tar utgångspunkt i svenska industri- och brukskommuner som till följd av lågkonjunkturen och avindustrialiseringen under början av 1970-talet fick en befolkningsminskning. Forskningsöversikten visar på att ungefär hälften av Sveriges kommuner krymper samtidigt som normen för lokal och regional utvecklingspolitik är tillväxt. För krympande kommuner är det en stor utmaning att ha befolkningstillväxt som mål och samtidigt planera utifrån förutsättningarna som en minskande befolkning innebär. Denna uppsats syftar därför till att undersöka hur kommunerna har använt sig av olika strategier för att hantera problematiken med befolkningsminskning och hur användningen och effekterna av strategierna skiljer sig åt beroende på kommunernas förutsättningar samt hur dessa kan påverka deras möjligheter att få befolkningstillväxt. För att besvara uppsatsens syfte har en fallstudie valts som forskningsdesign med sex svenska kommuner som fallstudieobjekt. Samtliga undersökta kommuner har haft en befolkningsminskning till följd av avindustrialiseringen under en period om minst tio år. Vissa av dessa har under senare år lyckats vända trenden och fått en befolkningstillväxt medan andra har fortsatt att ha en befolkningsminskning. De kommuner som har undersökts är Uddevalla, Hallstahammar, Köping, Karlskoga, Hagfors och Gällivare. Undersökningen har baserats på textbaserad empiri i form av kommunala planerings-, strategioch visionsdokument samt semistrukturerade intervjuer med tjänstepersoner från kommunerna som jobbar med strategisk planering. Empirin analyserades utifrån en teoristyrd tematisk analys som har avgränsats av uppsatsens teoretiska perspektiv men också till viss del utifrån forskningsöversikten vilka i sin tur har avgränsats utefter syftet med uppsatsen. Uppsatsens teoretiska perspektiv utgår från teorier om två huvudsakliga sätt att hantera en befolkningsminskning, genom att använda tillväxtstrategier eller anpassningsstrategier.Resultatet av undersökningarna visar på att flera av de undersökta kommunerna har mål om en befolkningstillväxt och att samtliga kommuner har använt olika former av åtgärder och strategier som både kan tolkas som tillväxtstrategier och anpassningsstrategier. Oavsett kommunernas befolkningsutveckling under senare år förekommer dock uttalade strategier för tillväxt i större omfattning än strategier för anpassning. Kommunernas uppfattning är att användningen av tillväxtstrategier verkar ha påverkat befolkningsutvecklingen positivt, åtminstone i viss utsträckning. Det är dock endast vissa av kommunerna som statistiskt sett har fått en positiv effekt på sin befolkningsutvecklingen i form av en ökad inflyttning vilket kan ifrågasätta effekten av strategierna som de har använt och även om valet av strategier har varit anpassade efter respektive kommuns förutsättningar. Kommunerna har olika demografiska, ekonomiska och geografiska förutsättningar som påverkar i vilken omfattning som de kan använda sig av tillväxtstrategier och därmed deras möjligheter att få befolkningstillväxt vilket kan vara en av orsakerna till att vissa har fått en befolkningstillväxt medan andra har fortsatt ha en befolkningsminskning under senare år. Det finns även andra faktorer som kan ha haft effekt på kommunernas befolkningsutveckling som är svåra att påverka och i vissa fall kan det vara omöjligt att motverka en befolkningsminskning. Slutligen kan konstateras att kommunernas sätt att hantera en befolkningsminskning bör anpassas utifrån deras egna specifika förutsättningar eftersom alla har olika möjligheter att få befolkningstillväxt.

I denna uppsats undersöks det potentiella sambandet mellan minskade försvarsutgifter och ett ökat försvarsmaterielsamarbete i Europa och Norden. Perioden som studeras är åren 1991-2012. Variablerna konstrueras från data hämtade från SIPRI (Stockholm International Peace Research Institute) och utgörs av (i) genomsnittliga försvarsutgifter som andel av BNP, samt (ii) andelen försvarsmaterielaffärer som inkluderar samarbete vid produktion för de två grupperna av länder. I ett första steg görs en statistisk analys vars resultat visar på ett statistiskt signifikant samband mellan variablerna när det gäller de europeiska länderna, samt ett statistiskt insignifikant samband mellan variablerna för de nordiska länderna. I ett andra steg genomförs kvalitativa intervjuer i syfte att undersöka orsakerna till denna skillnad mellan de två samarbetena. De sammanvägda resultaten från studien ger inget entydigt svar på hur skillnaden mellan Europa och Norden med avseende på detta samband kan förklaras. Även om minskade försvarsutgifter överlag beskrivs som en drivkraft till internationellt försvarsmaterielsamarbete finns det sammantaget anledning att ifrågasätta att länder per automatik åstadkommer kostnadsbesparingar genom att ingå i ett försvarsmaterielsamarbete. Resultaten tyder på att försvarsmaterielsamarbete försvåras avsevärt om samarbetet varken kan erbjuda länderna kostnadseffektiva lösningar eller bidra till upprätthållandet av nationernas enskilda säkerhetspolitiska intressen. Inom ramen för det nordiska försvarsmaterielsamarbetet tyder mycket på att denna problematik är närvarande. Detta kan också vara en potentiell förklaring till frånvaron av samband mellan minskade försvarsutgifter och ett ökat försvarsmaterielsamarbete för de nordiska länderna.

In 2011 the Swedish government implemented the autonomy reform, which was a legislative change regarding the administration of the institutions of higher education. The aim was to enhance the autonomy of the universities within the framework of the current ruling authority or agency. Collegiality and academic freedom in research and teaching has long been a central norm within the academy. The justification for the autonomy reform proclaimed that if Sweden should have world class institutions for higher education it demands greater autonomy for the universities to manage and frame their internal organisations. The practical implications of the deregulation was generally greater independence regarding administration, teaching positions and the content of education. The institution of collegiality is a natural part of the historic evolution of the universities and a potential increasing marginalisation of the scientific process is a highly relevant issue in political science and administration research. There are some comprehensible effects of the reform that can be identified today. They are clear but very differentiated between institutions. A group of older universities, with a longer tradition and legacy, have mostly kept their old organisations while another group has made vast changes in their organisational structures at the cost of collegiality. Hierarchical administration have increased and affirmative collegial mandates have been transferred to individual actors within the organisation. This divergence between universities is potentially problematic because the common denominators have significant connections to the institutions historical and present quality and prominence. The purpose of this essay is to investigate, from a policy perspective, whether the content and consequences of the autonomy reform are problematic in connection to the universities differing valuation of collegiality as a component in academic prosperity. The analysis indicates that the organisational differences could lead to a widened gap between the universities in terms of quality, prestige and knowledge production. This due to weakened policy instruments that safeguards traditional and proven academic organisational methodology. The consequences of the differing responses to the deregulation can thus lead to a segregation between institutions instead of their convergence, which does not comply with the explicit ambition of a world class and equality driven sector of higher education.

The purpose of this thesis is to examine how the two extreme parties, the Nordic Resistance Movement and the Communist Party relates to Robert Dahl's seven institutions of polyarchy. This is examined by using a qualitative method. The parties' programs have been analyzed to answer if their views and proposals are consistent with the institutions of polyarchy. The thesis will also try to answer if extreme parties should be banned from a polyarchical perspective. Polyarchy is structured as an interconnected network where seven predetermined institutions all need to work together to achieve a realistic form of democracy. According to the left-right scale the two parties is placed at the edge of each side. The Communist Party strives for a stateless state and the Nordic Resistance Movement wants to see an ethnically pure national socialist society. The thesis shows that the Nordic Resistance Movement doesn't fulfill any of Robert Dahl's seven institutions of polyarchy. The Communist Party fulfills only two institutions. It is difficult, if not impossible, to determine whether enemies of democracy should enjoy democratic rights. The polyarchy speaks both for and against a ban on extreme parties. It's a democratic dilemma.

Abstract Bachelor thesis in Political Science by Sofia Weilander spring term 2018 Supervisor: David Scott The aim of this study is to analyze how sexual harassment and violence have been  represented as problems by  the metoo movement and the following political response in Sweden. The method and the theoretical frame in this study is based on Carol Lee Bacchi's approach ”Whats the problem represented to be?” The study is based on a poststructuralist position and aims to demonstrate how sexual harrasement and gender equality is problematized trough the metoo-movement. The findings is that the problematization started as a power critical problematizion of gender. This problematization is  characterized by women  witnessing about sexual  harassment and violence by men in power positions.  In the following political  response, this power critical  problematization is replaced  by a problematization that  stresses that sexual  harassment is an educational  problem, meaning that this  problem can be overcome  through education.  The results  are also interpreted as signs of neoliberal influence in public discourse.

“Frontbyråkrater” (eng. Street-level bureaucrats), som arbetar i slutet av den offentliga policykedjan, har en viktig roll för hur offentlig policy implementeras. Teorin om frontbyråkrater sägeratt tjänstemän som arbetar i slutet av policykedjan måste tas i beaktande för att fullt ut förståimplementeringen av offentlig policy. Anledningen är att, säger teorin, dessa tjänstemänutformar policy mer än politikerna på grund av det handlingsutrymme och den handlingsfrihet dehar. Med utgångspunkt i teorin om frontbyråkrater och uppfattningen att "handlingsutrymme"ska ses som uppgiftsberoende vill den här studien undersöka vilka faktorer som påverkarhandlingsutrymmet. En fallstudie med flera analysenheter genomfördes för att besvarauppsatsens frågeställningar. Det empiriska materialet består av semistrukturerade intervjuer med8 kommunala inspektörer och en granskning av det legala ramverk som styr deras arbete. Utifrånteorin härleds tre faktorer och ett tentativt analytiskt ramverk konstrueras för analys. Resultatetvisar att det legala ramverket och kontrollmekanismer påverkar arbetsuppgiftens komplexitetvilken i sin tur påverkar det faktiska handlingsutrymmet hos frontbyråkraten. Resultatet stöderuppfattningen att handlingsutrymme ska ses utifrån den uppgift som är för handen varför vidareforskning behöver använda tillvägagångssätt som karakteriseras av en hög grad avkontextualisering. Resultatet visar också, vilket stöds av tidigare forskning, att politiskabeslutsfattare kan stödja implementeringen av policy genom tydligare vägledningar och direktiv.