This study investigates the foreign policy re-orientation Turkey has undergone since the Islamist AKP came to power in 2002. The analysis is conducted by way of a case study and use of the congruence method. The aim of the study is to explain the outcome on the basis of two competing theories, which may also be complementary. The first theory supposes that the re-orientation is a result of external events, while the other supposes that the re-orientation emanates from the political leadership’s ability to deal with intrinsic constraints in the domestic political system. Conclusions show that the domestic political order and the external development are heavily intertwined and affect one another. The conclusions may apply for states whose politics are affected by strong ideologies, and additionally waver between traditionalism and modernization.

This study aims to map out how civic integration ideas have spread in the Swedish party system between 2002 and 2018. Secondly, the objective is to investigate whether a potential ’civic turn’ affects the level of multicultural ideas within a political party. The study analyzes election manifestos from eight parties within the Swedish parliament between 2002 and 2018 and finds that civic integration ideas are represented in all parties except the Left- and the Green party. The ideas have increased over the time period, especially during the 2018 election and especially within the Liberal and Conservative parties. Moreover, the results did not clearly support that a 'civic turn’ in a party affected the level of multicultural ideas within the same party. However, some patterns were found, especially that parties that held civic integration ideas did not tend to hold multicultural ideas at the same time.

This thesis considers conditions for collaboration between two actors during the extensive fire-fighting effort in the Gävleborg region (Sweden) in summer 2018. The main purpose of the study is to explore how Länsstyrelsen and Försvarsmakten respectively identify the conditions for collaboration, and to what extent this image responds to a defined ideal type of collaboration. Material is collected through interviews with professionals from Länsstyrelsen Gävleborg and Försvarsmakten, and the responses are analysed through selected parts of the theoretical framework presented in the model An Integrative Framework for Collaborative Governance, which as a sub-purpose of this thesis is applied, as well as evaluated in relation to, a case study of crisis management. The results of the study indicate that the conditions for successful collaboration between Länsstyrelsen and Försvarsmakten are perceived as mainly positive: The desire to collaborate and cooperate is by both actors expressed as high, trust between the actors is mutually defined as strong, and respective actor identifies and recognises the other’s contribution of valuable resources to the collected effort. However, the analysis also shows that there is room for improvement within the working processes in samverkansstaben, as well as within the actors’ communication. The evaluation of the application of the theoretical framework indicates conceivable difficulties in distinguishing between the model’s terms and elements, as well as their varying potential operationalization, yet it confirms that the theoretical framework is to a high degree applicable to this case study of crisis management.

Vår studie handlar om unga mäns förtroende för polisen som tidigare har varit i kontakt med polisen och som är bosatta i ett segregerat område. Vi utgick ifrån fem stycken teman som vi kunde hämta från vårt resultat. Dessa fem teman använde vi som grund när vi analyserade vårt empiriska resultat med vår tidigare forskning och teori. Från tidigare forskning kunde vi urskilja att tidigare forskare hade kommit fram till att förtroendet för polisen i segregerade områden var lågt och att kriminalitet kan vara en faktor som påverkar förtroendet för polisen hos unga män. Både vår tidigare forskning och teori säger att uppväxten kan vara påverkande för hur förtroendet hos en person kommer att se ut, såväl för statliga myndigheter men även tilliten till andra människor. Vårt syfte var att få djupare förståelse för hur unga mäns tillit till polisen ser ut och hur uppväxten kan påverka förtroendet, samt om det bostadsområde som personerna bor i kan vara en faktor som påverkar tilliten. Vi valde att använda oss av en kvalitativ metod för att vi skulle kunna uppfylla de villkor som vi hade i vår studie. Vi ville att våra intervjupersoner skulle kunna återge en detaljerad berättelse om deras upplevelser för att vi skulle kunna få den djupare förståelsen som vi sökte efter i vår studie. Vi intervjuade sex stycken unga män som uppfyllde våra villkor. Från dessa intervjuer fick vi fram vårt empiriska resultat och våra fem teman. Utifrån vår teori, tidigare forskning och resultat diskuterade vi sedan att våra respondenter hade ett lågt förtroende för polisen baserat på egna erfarenheter och på vänners erfarenheter av polisen. Vi drog slutsatsen från vårt resultat att kriminaliteten är en påverkande faktor för förtroendet för polisen och även att uppväxten om personen växte upp i ett segregerat bostadsområde kan påverka förtroendet.

För en socialsekreterare innebär handlingsutrymmet ett visst mått av självbestämmande i sin yrkesutövning. Socialsekreterare förväntas i sitt yrke hantera komplexa situationer och svåra bedömningar. De ska i bedömningar och beslut utgå från klienten samtidigt som de ska förhålla sig till organisationens ramar. Socialsekreterare behöver sitt handlingsutrymme för subjektiva bedömningar, samtidigt som handlingsutrymme kan anses bidra till problem för både klient och organisation. Syftet med denna studie var att få en djupare förståelse för socialsekreterares upplevelse av handlingsutrymme inom socialtjänsten på lokal nivå. Studien har genomförts utifrån ett kvalitativt tillvägagångssätt med semistrukturerade intervjuer. Vidare har Michael Lipskys teori om gräsrotsbyråkrati och gräsrotsbyråkrater använts, vilket studiens resultat analyserats utefter. Resultatet påvisar att socialsekreterare upplever att handlingsutrymme formas av socialsekreterarens egna värderingar och erfarenheter. Det framkommer även i resultatet att socialsekreterare upplever att handlingsutrymme begränsas av arbetssituation, lagar och tolkningsutrymme, regler och riktlinjer samt ekonomiska förutsättningar. Vidare upplever socialsekreterarna att de har beslutsfattande inom sin delegation, det framkommer även att socialsekreterare upplever sig ha ett indirekt handlingsutrymme. Det indirekta handlingsutrymmet kan anses bidra till att utöka socialsekreterarens handlingsutrymme. Studien bekräftar att socialsekreterare har ett handlingsutrymme men att handlingsutrymmet upplevs olika, där socialsekreterares upplevelse av handlingsutrymmet påverkas av sociala och organisatoriska faktorer.

Digitalisering av information inom offentlig förvaltning har väckt diskussionen kring informationssäkerhet, vilket har blivit mycket viktigt och nödvändigt för verksamheter under senaste tiden. På grund av digitaliseringen har organisationer infört ett utbyte av pappersrelaterat arbete till information och dokument via e-tjänster. För att kunna säkerställa att känsliga uppgifter skyddas implementerar offentliga organisationer policyn kring informationssäkerhet. Chefens roll och medvetenhet hos anställda kring informationssäkerhetspolicyns riktlinjer anses vara betydande för en lyckad implementering av förändringar. Syftet med studien är att analysera på vilket sätt Försäkringskassan i Göteborg har genomfört implementeringen av informationssäkerhetspolicyn hos sina e-tjänster, samt att upplysa om chefernas roll vid implementering av informationssäkerhetspolicyn och personalens medvetenhet kring policyns riktlinjer. Studier om informationssäkerhet har visat att det största hotet kommer inifrån, med andra ord kan en organisations anställda medvetet eller omedvetet utsätta en organisations informationssystem för risk genom att sprida eller dela känslig information med obehöriga. I denna studie har vi genomfört semistrukturerade intervjuer med både chefer och anställda inom Försäkringskassan i Göteborg för att kunna betrakta på vilket sätt implementeringen av informationssäkerhetspolicyn har påverkat verksamheten. Enligt resultatet har Försäkringskassan i Göteborg implementerat informationssäkerhetspolicyn under olika faser, men det som anses avgörande för att uppnå målet med policyn har varit att ha en tydlig plan, en förstudie och tydlig kommunikation om vad policyn innebär till alla inblandade vid implementeringen i ett tidigt stadie. Vidare har verksamheten använt olika strategier för att öka anställdas säkerhetsmedvetenhet genom broschyrer, skriftligt avtal och dokument, utbildningar samt workshops. Förutom detta har chefer följt en ledarstil som liknar transformellt ledarskap och på detta sätt ökat de anställdas motivation och prestation, samtidigt som det utförts kontroller och övervakning under hela implementeringsprocessen i syfte om att säkerställa att riktlinjer följs och att policyn efterlevs.

This thesis aims to investigate decision-making and policy implementation in the European Union, specifically regarding the Common European Asylum System (CEAS) and to compare how the political intention corresponds to the reality of its implementation, using the example of Greece. Europe’s ability to handle migration and refugee flows has been severely tested in recent years due to the large number of people fleeing wars in Central Asia and the Middle East. The CEAS constitutes a fairly modern endeavor compared to other regional programs concerned with refugee protection but it has not yet made a significant improvement in how refugees are treated. At the same time, Greece has been in an acute socio-economic crisis since at least 2010. European integration has traditionally been subject to theoretical analysis through Moravcsiik’s Liberal Intergovernmentalism and various forms of formalism. This thesis has tried to apply Historical Institutionalism to explain certain facets of the CEAS and the recent and on-going ‘refugee’ crisis. In combination with other theories, Institutionalism can contribute to an understanding of recent forces towards further integration and divergence in the European Union.

The ways in which countries’ environmental performances are assessed are many, and the amount of variables examined to make such assessments is even greater. In the process of managing current and future environmental problems, policy is one of the main tools utilized by states. Motivated by its high position on indexes that measure environmental performance and gender equality respectively, this essay contains a case study where Sweden’s environmental policies are analysed from an ecofeminist perspective – a theoretical stance that highlights the importance of incorporating feminism, ecology and situated knowledge in policy and practice. Such an assessment is performed with an idea analysis and an ecofeminist ideal type, with the aim to provide an alternative view on the qualities of and success in environmental policy. The findings show that all policy categories incorporate the components that the ecofeminist ideal type consists of. However, the level of incorporation differs with regard to how many policies in each category that do so. Thus, there are several policies that ecofeminist theory would suggest need further consideration, while the result also illustrates that an ecofeminist perspective is relevant and useable in the formulation of environmental policy. Key words: environmental policy, ecofeminism, idea analysis, Sweden, environment, policy, feminism, case study.

The focus of this study is how self-driving vehicles can come to affect the future urban planning of infrastructure. In order to find that out, earlier studies have been analyzed and interviews have been done with three infrastructure planners in different counties around Sweden to see if they have already been thinking about this topic. The purpose of the study is to give todays planners an insight on how the planning can be affected by the self- driving technology when it is put in use in our public spaces. The public participated in this study by answering some questions on this topic and about their current transportation habits (as well as how they may be affected by the self-driving technology). The interviews with the infrastructure planners focused on what they were focusing on in todays planning of infrastructure and how that may be affected by the self-driving vehicles. This study shows that infrastructure planners mostly focus on the availability to walk, bicycle and public transfer. Therefore, previous research shows that its possible that self-driving vehicles will be introduced to the society as an alternative to public transit rather than private cars. / Studien undersöker hur självkörande fordon kan komma att påverka den framtida samhällsplaneringen med avseende på trafikplanering. För att ta reda på detta gjordes en genomgång av tidigare studier samt intervjuer med trafikplanerare från tre olika kommuner för att undersöka om de redan idag har börjat fundera kring detta ämne. Dessutom genomfördes en enkät bland allmänheten om deras syn på denna utveckling där 36 personer deltog. Studiens syfte är att den ska ge dagens planerare en inblick i vad de kan vänta sig gällande planering av städer och samhället när självkörande fordon finns och används på vägarna. Allmänheten fick svara på frågor om hur de ser på detta ämne och hur deras transportvanor ser ut idag (samt hur dessa vanor skulle kunna påverkas av självkörande fordon). Intervjuerna med trafikplanerare fokuserade på planering av vägnätet idag och hur denna planering kan komma att påverkas av självkörande fordon. Denna studie visar att samhällsplanerare fokuserar mestadels på framkomligheten av gång-, cykel- samt kollektivtrafiken vid dagens trafikplanering. Mycket av forskningen kring självkörande fordon tyder därmed på att de första självkörande fordonen inte kommer bli i form av privata bilar, utan ett komplement till den kollektiva trafiken.

I denna studie används Mölndals Stad som fall för att belysa hur chefer i offentliga organisationer förhåller sig till begreppet motivation samt hur de går till väga för att öka motivationen bland anställda, trots ekonomiska begränsningar. Inledningsvis presenteras begreppet motivation ur ett allmänintresseperspektiv vilket följs av en sammanfattning av tidigare forskning på området. I huvudkapitlet presenteras flertal motivationsteorier såsom yttre faktorer, inre faktorer, behovsteorier, kognitiva teorier, sociala teorier och arbetskaraktäristiska modeller. Intervjuer som genomfördes med chefer på Mölndals Stad sammanställs i vårt empiriska material med inriktning på de intervjuades åsikter och uppfattningar kring begreppet motivation.Resultatet av vår studie visar att det finns motivationssystem i offentliga verksamheter och att det främst handlar om att de sällan är allmän kända, varken för ledaren eller anställda. Detta beror på att motivationssystem ofta förknippas med väl strukturerade ekonomiska belöningar, vilket det inte finns resurser till i offentliga organisationer, chefer ser alltså inte deras vardagliga motivationsmetoder som en del av ett system. Chefernas egenskaper och personligheter bestämmer förutsättningarna för vilka motivationsmetoder som används samt i vilken grad dessa bidrar till ökad motivation. De alternativa motivationsmetoder som främst används på offentliga arbetsplatser är tillgodoseendet av individuella behov, beröm och feedback, tydlig information för att skapa sammanhang och begriplighet.