Background and problem: The technological development in recent times has created new norms for daily life. Therefore, the public sector is currently going through a process of digitalization to meet the needs of modern citizens. However, the process has proven to be extremely challenging for municipalities across the nation. As studies have shown there are significant differences between municipalities regarding their efforts related to digitalization. Purpose: The purpose of this study is to develop an understanding of how municipalities are working on digitalization and why there are significant differences between them. Furthermore, the study aims to gain knowledge about the organizational structures, strategies and solutions that have been implemented by municipalities to achieve their objective. Method: To fulfil the purpose of the study, a comparative case study of two separate municipalities has been conducted. Furthermore, two additional departments with each respective municipality have been included to provide additional depth and variation in this study. The empirical information has been collected through semi-conducted interviews and public documents. Conclusions: Digitalization in municipalities is an on-going process, which is complicated in its nature since it represents enormous organizational changes. In order to deal with the challenges of digitalising, municipalities in both cases in this study have developed their own strategies, which are based on an translation of the national strategy for digitalization. Furthermore, both municipalities have created similar organizational structures to lead the process of digitalization. However, it has been concluded in this study that digitalization of municipalities is largely driven by individual enthusiasm, instead of formal structures. There are certain additional factors, which affect digitalization in both municipalities and ultimately create differences between them, these factors include – organizational history and maturity, degree of centralisation, resources, decision-making and trust amongst decision-makers.

Den tätortsnära skogsmarken och dess värde för allmänheten kan vara hotad i framtiden. Exploatering kan komma ske på skogsmark i större grad, i takt med att jordbruksmark får bättre skydd. Jordbruksverket arbetar aktivt med att minska exploatering på jordbruksmark vilket på senare år fått genomslag i mark- och miljööverdomstolen, då flera domar fastställt att mindre antal bostäder inte får uppföras på jordbruksmark.  Den tätortsnära skogen är den mest besökta skogen eftersom människor oftast rör sig i den vardagsnära naturen som finns maximalt två kilometer från sin bostad. Majoriteten av Sveriges befolkning bor i tätorter idag, vilket betyder att den tätortsnära skogen är av stor vikt för friluftsliv och rekreation. Den tätortsnära skogen kan även vara en stor bidragande faktor till större biologisk mångfald samt många ekosystemtjänster.  Exempel på värdefulla ekosystemtjänster för den fysiska planeringen som tätortsnära skogar kan bidra med är att minska effekter av extremväder, skapa god boendemiljö samt förbättrad folkhälsa. Värdefulla ekosystemtjänster för den enskilda individen är exempelvis rekreation, stressreducering och motion.  I slutsatserna för denna undersökning framgår att argumentationen rörande tätortsnära skog varierar mycket i olika kommuner, beroende på bland annat det geografiska läget eller vilka naturvärden som finns lokalt. Undersökningen bidrar även med att vara ett kunskapsunderlag för vilka ekosystemtjänster som skogen bidrar med och vilka styrmedel som påverkar och kan bli påverkade av den tätortsnära skogen.  Kunskap om tätortsnära skog är viktig inom den fysiska planeringen vid exploatering på tätortsnära mark eftersom den innefattar stora värden för människor, miljön och samhället i stort. Därför bör kommuner integrera den tätortsnära skogen redan i översiktsplaneringen genom tydliga argumentationer och viljeinriktningar.

Tempo inom ramen för ledning beskrivs enligt Arméreglemente Taktik som förmågan att nyttja tiden till sin fördel genom snabba beslutsprocesser syftande till att vara snabbare än sin motståndare. Militärteoretiker tar detta ännu längre och hävdar att den som snabbast tar sig igenom beslutsfattningsprocessen kommer att stå som segrare. Förmåga till snabbhet och krav där om är dock inget som återspeglas inom förvaltningslogiken och har även lyst med sin frånvaro under perioden av internationell verksamhet.       Denna studie syftar till att ur ett kvalitativt perspektiv undersöka dagens syn på och förutsättningar för tempo. Denna fallstudie studerar detta inom ramen för svenska brigadstaber och dess ledningslag. Genom djupintervjuer inhämtas empiriskt underlag vilket sedan utgåendes från ett teoretiskt ramverk analyseras.   Resultatet visar att de organisatoriska förutsättningarna för temposkapande finns, bygger på god förståelse och började utvecklas tidigt. Även tillämpning av stabsmetodik visar på förståelse för vikten av tempo. Utvecklingspotential finns däremot avseende effektivitet i beslutsfattning och visar sig bero främst på alltför begränsad träningsmöjlighet i rätt miljö. Även inom delar av ordermetodiken förekommer tillkortakommanden, vilka i huvudsak är kända, men ännu ej utvecklats mot att helt främja tempo.

Regeringen tillsatte december 2017 en Tillitsdelegation med uppdrag att stödja offentlig sektor att utveckla en tillitsbaserad styrning och ledning. Tillit ses som en tredje form av styrning tillsammans med politisk styrning och marknadsstyrning. Föreliggande arbete syftade till att öka förståelse för hur operativa chefer inom en regional organisation reflekterade om ”Organisationskultur med Tillit som Grund” (OTG). Forskningsfrågor var; Vad menas med en OTG för de intervjuade cheferna?  Vilka styrkor respektive svagheter kan enligt cheferna finnas i en OTG? Vilka förutsättningar enligt cheferna är viktiga för att skapa en OTG? Undersökningen var en kvalitativ intervjustudie med en konstruktivistisk epistemologi och hermeneutiskt ansats, det vill säga insamlade data tolkades utifrån perspektivet att människor skapar och konstruerar kunskap i interaktion med sin omvärld. Resultatet visade att samtliga intervjuade chefer såg positivt på en OTG. Det beskrevs som ett övergripande kulturarbete som behöver genomföras över tid. Ingen av respondenterna såg någon motsättning med yttre kontroll och tillit i styrning och ledning. Tvärtom ansågs yttre ramar vara en förutsättning för professionell autonomi. Det var stor skillnad inom regionen på hur verksamheter styrdes. Vissa verksamheter var mer toppstyrda än andra. Respondenterna uppfattade få svagheter, men många styrkor med en OTG. Dock ansågs en omställning till en OTG inbegripa många utmaningar, nya sätt att tänka och leda på flera plan. Dessutom ansågs en OTG innebära en maktförskjutning, vilket utmanar hur ansvarsutkrävandet ska se ut. Ett viktigt verktyg i en sådan omställning ansågs vara att skapa en lärande organisation. / <p>2020-09-07</p>

I denna studie diskuteras utfallet av reformen förstelärare som är ett politiskt beslut i termer av domäner, beslutsfattare och verkställare. Studien tar sin utgångspunkt i hur reformen översätts vid genomförandefasen. Forskningen av detta slag har bedrivits inom olika vetenskapliga discipliner med olika teoretiska utgångspunkter, inte minst av att politiska beslut inte får de avsedda effekterna. Studien bygger på en kvalitativ metod med abduktiv ansats, och det empiriska materialet utgörs framför allt av olika offentliga handlingar och av semistrukturerade intervjuer med tjänstemän och politiker. Studien kommer fram till att det utifrån begreppet översättning sker en förändring vid tolkning av reformen förstelärare, från ett sammanhang till en annan. Reformen förstelärare innefattas av en del begrepp men som samtidigt har haft ett frirum för tolkning och anpassningar efter skolornas behov. Resultatet visar vidare på att reformen förstelärare ska implementeras efter beslutets grundidé, vilket tyder på en omöjlighet. Det beror till stor del på hur reformen accepteras och tolkas, samt hur reformen sprids genom en organisation just efter dess specifika behov. Nyckelord: offentlig förvaltning, reform, förstelärare, översättning, domäner, implementering. / This study debates the outcome of the Swedish reform of a “förstelärare” (first teacher) which is a political position in terms of domains, decision makers and implementers. The study has its outset in how the reform is translated in the implementation phase. Research in this field has been done within various scientific disciplines with different theoretical starting points, nevertheless; political decisions does not receive its intended effects. The study is based on a qualitative method with an abductive approach and the empiric data is obtained mainly in different public documents and by semi-structured interviews with officials and politicians. The result of the study shows that it occurs a readjustment of the dissemination from one context to another, based on the translation notion. The first teacher reform includes a few notions but has, at the same time, had a space for interpretations and adjustments according to the schools needs. Furthermore; the result shows that the first teacher reform should be implemented according to the basic idea of the decision, wish indicates to be impossible. This has mainly to do with how the reform is accepted and interpreted, also how the reform is spread through an organization according to its needs. Key words: public management, reform, first teacher, translation, domains, implementation.

Hur uppnår vi jämställdhet mellan könen? Detta var frågan som ställdes under FNs fjärde världskonferens om kvinnor i Beijing 1995. Svaret på frågan har kommit att bli något av en nationell strategi för jämställdhet och heter kort och gott jämställdhetsintegrering. Trots att det gått över 20 år sedan världskonferensen ägde rum är forskarna ännu inte eniga om hur integreringen på bästa sätt blir implementerad och forskningen som fokuserar på den lokala nivån är mycket begränsad. Denna uppsats har till syfte att studera två kommunala förvaltningars förutsättningar för en lyckad implementering utav kommunens nya jämställdhetsstrategi, samt se om det blir någon signifikant skillnad i arbetet beroende på förvaltningarnas könsfördelning. Uppsatsen utgår ifrån ett analytiskt ramverk bestående utav 4 villkor vilka teoretikern Lut Mergaert sammanställt för att kunna analysera just implementeringsmöjligheterna för en jämställdhetsintegrering. Studien genomförs vid Hässleholm kommuns barn- och utbildningsförvaltning samt miljö- och stadsbyggnadsförvaltning och de fyra villkoren som skapar det analytiska ramverket är konsensus, kunskap, möjligheter/motstånd och implementeringsansvar. Vid intervju med medarbetare har semi-strukturerade intervjuer används och vid jämförande mellan den kvinnodominerande barn- och utbildningsförvaltningen och mansdominerande miljö- och stadsbyggnadsförvaltningen har metoden ”jämförande – mest lika” används, för att på så sätt se skillnader lättare. Studien kommer fram till att ingen av förvaltningarna lyckas uppnå Mergaerts villkor vilket också betyder att förutsättningarna för implementeringen ser dålig ut. Vid jämförelse mellan förvaltningarna framkommer en distinkt skillnad i deras oförmåga att uppfylla villkoren. Barn- och utbildningsförvaltningen hinder ligger framförallt i bristen av konkreta verktyg för arbetet, till exempel möjlighet för vidareutbildning inom ämnet, extra tid för reflektion eller finansiering. Miljö- och stadsbyggnadsförvaltningens hinder ligger snarare i en misstron för själva ämnet jämställdhet och genus.

Studiens syfte är att undersöka hur offentliga förvaltningar arbetar med frågor som rör lantbruk, med primärt fokus på hur detta arbete förhåller sig till hållbar utveckling i form av miljöpåverkan och livsmedelsförsörjning. För att besvara syftet genomförs semistrukturerade intervjuer med lantbrukare som är verksamma i Uppsala kommun samt med tjänstemän på Uppsala kommun, länsstyrelsen i Uppsala län och Jordbruksverket. Såväl Uppsala kommun som Länsstyrelsen i Uppsala län arbetar på många olika sätt med frågor som inverkar på lantbruksverksamheter. Länsstyrelsen arbetar både med strategiskt utvecklingsarbete och som utförare enligt regelverk fastslagna på nationell nivå eller av EU. Uppsala kommun har bland annat som mål att från år 2023 enbart köpa in ekologiskt certifierade livsmedel och driver Jällaskolan vars livsmedelsproduktion är ekologiskt certifierad. Såväl länsstyrelsen som Uppsala kommun arbetar med landsbygdsutveckling för att lantbrukare och andra ska kunna bo och verka på landsbygden. Dock bedrivs inte näringslivsutvecklingsarbete med inriktning mot gröna näringar. Expansionen av Uppsala stad innebär dessutom exploatering av jordbruksmark. Förändringspotentialen hos aktörernas arbetsinsatser analyseras utifrån teorin om hållbarhetens tre sfärer. Det konstateras att samtliga sfärer täcks in men att exploateringen av jordbruksmark är kontraproduktiv för möjligheten att uppnå miljövänlig livsmedelsförsörjning.

Arbetsförmedlingen har genom en stor reformering som skett under de senaste åren fått ett annat ansvarsområde än de tidigare haft. Från att ha varit de som förmedlar jobb till arbetssökande är myndigheten nu i större utsträckning en kontrollerande verksamhet som betalar fristående leverantörer för att dessa ska genomföra arbetet med att få fler personer ut i sysselsättning. Syftet med denna studie är att undersöka hur samarbetet mellan en statlig myndighet och privata företag ser ut, men också om det riskerar att finnas en målkonflikt mellan dessa två.Studiens forskningsfrågor går i linje med detta och handlar om hur ett antal anställda på Arbetsförmedlingen upplever samarbetet, om alla deltagare får det stöd som krävs, samt om de upplever att det finns en målkonflikt i samarbetet mellan statlig myndighet och fristående leverantörer. Studien genomförs med hjälp av strukturerade intervjuer med sex personer anställda på Arbetsförmedlingen någonstans i Sverige. För att behandla den insamlade empirin används teorin New public management. Intervjupersonerna har bitvis skilda meningar kring frågorna men överlag upplevs samarbetet bra och de intervjuade uttrycker ett stort förtroende för de fristående leverantörerna och betonar att de arbetar mot samma mål.

Denna studie undersöker hur ledarskapet ser ut i svensk offentlig förvaltning vid distansarbete. Digitaliseringen har påverkat offentlig förvaltning vilket har lett till att allt fler kommunalt anställda arbetar delvis hemifrån. Det offentliga ledarskapet är dessutom otillräckligt utforskat. Dessa faktorer ligger till grund för denna uppsats som ämnar förklara hur ledarskapet hos enhetschefer i Stockholms stad ser ut vid distansarbete. Det teoretiska ramverket fokuserar på det transformativa ledarskapet och dess fyra attribut. Datainsamlingen består av fem semistrukturerade intervjuer med enhetschefer på fackförvaltningar i Stockholms stad. Materialet har sedan analyserats medelst analys av meningsinnehåll. Undersökningen resulterade i att teorins fyra attribut identifierades bland enhetschefernas ledarskap på distans. Detta ledde till slutsatsen att det är svårare att leda på distans och att ledarskapet blir lidande, samtidigt som det även finns fördelar såsom att kompetensutveckling blivit mer lättillgängligt.

The Swedish government has in national action plans and development cooperation pointed out the importance of relizing human rights at the municipal level. One of the municipality`s areas of responsibility is to attain a social service based on principals of democracy and solidarity. In addition, the social worker must apply national legislation, international human rights commitments and a user- or client perspective. The main purpose of the study is to investigate the importance of employees in the realization of human rights in the activities of social services. The study is based on interviews with employees in the social services. The results of the study are analyzed on the basis of theories regarding democracy, law enforcement and social work. The results show that the social workers in the exercise of authority need to apply different perspectives that are sometimes contradictory. The result indicates that the power to realize human rights in the social services is divided between structural factors and factors that have to do with the individual social worker.