Bakgrund Under de senaste 30 åren har företag inom det privata näringslivet alltmer fokuserat på att skapa nära relationer till sina leverantörer. I motsats till utvecklingen inom det privata näringslivet, har utvecklingen inom offentliga verksamheter alltmer kommit att präglas av att inköpen skall konkurrensutsättas. Lagen om offentlig upphandling (LOU) reglerar i hög grad offentliga organisationers relationer till sina leverantörer. Emellanåt väcks frågan om inte offentliga organisationer skulle ha nytta av närmare leverantörsrelationer, liknande de som finns inom det privata näringslivet, där båda parter känner varandra och varandras behov väl. Syfte Syftet med undersökningen har varit att klarlägga huruvida den offentliga sektorn skulle kunna dra nytta av närmare leverantörsrelationer när det gäller inköp av vissa tjänster, samt att utreda i vilken utsträckning LOU tillåter ett nära samarbete mellan den offentliga sektorn och dess privata leverantörer. Genomförande Undersökningen har genomförts i form av en fallstudie, då vi har undersökt relationerna mellan Linköpings kommun och dess leverantörer. Fallstudien har genomförts dels genom en kvantitativ enkätundersökning bland Linköpings kommuns leverantörer, dels genom kvalitativa intervjuer med upphandlare och andra ämneskunniga personer. Resultat Undersökningen har visat att offentlig sektor skulle kunna dra nytta av närmare leverantörsrelationer för att tillfredsställa tre olika typer av behov. Dessa behov gäller utveckling och effektivisering av verksamheten, leverantörernas medverkan i utformningen av tjänsterna samt längre avtalstider inom vissa verksamheter. Undersökningen har även visat att offentliga organisationer idag har möjlighet att samarbeta med sina leverantörer under flera olika former. Dessa samarbetsformer tillfredsställer till viss del de behov av närmare leverantörsrelationer som idag finns inom offentlig sektor. / Background During the past 30 years, companies within the trade and industry have more and more focused on creating closer relationships with thier suppliers. In contrast to the development in the trade and industry, purchases within the public sector is nowadays caracterized by keen competition. The relationship between public organisations and their suppliers is regulated to a great extent by The Law of Public Purchases (LOU). Occasionally, the question is raised whether public organisations would benefit from closer relationships with their suppliers, relationships similar to those that can be observed in the trade and industry, where both parties know each other and each others interests well. Purpose The aim of this paper is to find out whether the public sector would benefit from closer supplier relations when it comes to certain services, as well as to investigate to what extent LOU allows a closer collaboration between the public sector and ther private suppliers. Implementation The investigation has been implemented in the form of a case study, since we have studied the relations between the municipality of Linköping and its suppliers. The case study has been implemented partly though a quantitative survey among the suppliers of the municipality of Linköping, partly through qualitative interviews with purchasers and other people that have a lot of knowledge and experience of this matter. Results The investigation has shown that the public sector would benefit from closer relationships in order to satisfy three different types of needs. These needs concern development and effectivisation of the activity, the suppliers participation of the design of the services and longer time limits for contracts. The investigation has also shown that there are possibilities for public organisations to collaborate with their suppliers in different ways. These ways of collaboration partly satisfy the needs of closer supplier relations that we can find today within the public sector.

Denna studie utgår från fältet PR och marknadskommunikation med inriktning mot employer branding. Landstinget i Jönköpings län har nyligen inlett ett arbete med employer branding och som ett led i detta arbete söker de nu kunskap om vad som bör kommuniceras till presumtiva medarbetare för att på så sätt skapa ett attraktivt employer brand. Syftet med studien var att identifiera de attribut som Landstinget i Jönköpings län med fördel kan lyfta fram i den marknadskommunikation som riktas till presumtiva medarbetare. För att besvara syftet utfördes en kvantitativ enkätundersökning bland studenter vid Högskolan i Jönköping för att få en bild av vilka attribut de ansåg viktiga hos en arbetsgivare samt hur de såg på Landstinget som arbetsgivare. För att få ytterligare substans i studien valde vi att ställa resultaten mot teorier om inre och yttre motivation för att på så sätt undersöka vilken typ av motivaton som de tillfrågade studenterna drivs av när de väljer arbetsgivare. Studiens resultat ger en tydlig bild av vad som anses vara mest respektive minst attraktivt hos en arbetsgivare, där goda relationer med kollegor är det attribut som värderats högst och förmånersamt bonus värderats lägst av respondenterna. Goda relationer med kollegor är även det attribut som respondenterna ansåg som mest troligt att Landstinget kunde erbjuda som arbetsgivare. Sammanfattningsvis har studiens resultat visat att psykologiska attribut som kan härledas till inre motivation är de som värderats mest attraktiva. Vidare visar resultatet att de ekonomiska attributen, som kan härledas till yttre motivation, inte anses vara lika attraktiva. Studenterna vid de olika utbildningsprogramen som ingick i studien visade sig värdera attraktivitet och image på ett likvärdigt sätt, vilket har möjliggjort en rekommendation av ett employer value proposition för Landstinget i Jönköpings län.

Introduction: Corporate limits becoming more diffuse due to the globalization taking place and requirements for analytical strategies are becoming more fundamental parts of organizations. Business Intelligence systems are hot and not without reason, today's world is spinning faster and with a flow of information that is constantly increasing Business Intelligence promises to introduce a support that will render a better decision-making, something that everyone wants. Problem Discussion: The local government business has today demands from the Swedish School-inspection to analyze and create adequate target images to the school and students meet curriculum goals and guidelines. Therefore, local government activities has increasingly begun to implement Business Intelligence tools, with the purpose to facilitate strategic and operational decisions were the result plays an increasing role in today's society. Purpose: This study evaluates how the analysis tool Qlikview fulfills the function of monitoring and controlling the improved student achievement in public schools. Method: The evaluation has been conducted qualitative interviews with staffs that have leadership positions in each municipality and management and possess a deep knowledge of the analysis tool and its processes. Conclusion: The evaluation has shown positive effects on the monitoring and control of student performance through better control of school operations.

IT-projekt i offentlig verksamhet finansieras i huvudsak av statliga medel och omsätter stora summor varje år. Tyvärr brister de ofta vad gäller tidsramar, budget, utlovad kvalitet eller pga. en kombination av dessa faktorer. Det ligger inte bara i den egna verksamhetens intresse, utan även medborgarnas, att dessa projekt faller väl ut.Rapporten syftar bl.a. till att fungera som ett av flera beslutsunderlag för offentlig verksamhet vad gäller införande av en projektmodell. Den försöker bl.a. fastställa om en av orsakerna till dessa misslyckanden har att göra med avsaknad av en lämplig projektmodell, alternativt om den modell och de metoder man använder sig av används på fel sätt.Fokus ligger på vikten av att använda en projektmodell som stöd för IT-projekt i kommunal verksamhet. Den pekar också på vanliga fallgropar och bygger i huvudsak på två studier. En statistisk undersökning som omfattar landets kommunala IT-enheter och deras användning av projektmodeller, metoder och verktyg anpassade för projektarbete i allmänhet och IT-projekt i synnerhet. Den andra är en förstudie hos IT-enheten på Ludvika kommun. De använder ingen projektmodell och ville bla få en nulägesanalys som underlag för framtida beslutsfattning om att införa en lämplig projektmodell. Resultaten har validerats med befintliga teorier om projektarbete och systemutvecklingsmodeller och visar att en projektmodell är bidragande för att kunna genomföra lyckade projekt. Användandet i sig, räcker inte för att projekten skall bli framgångsrika. Kunskap om projektarbete, förankring i organisationen, god dokumenthantering och rätt rollfördelningar inom projekten är exempel på sådant som är högst relevant.

<p>IS- och IT-strategier är ett koncept som idag är av stor betydelse för verksamheter, både inom den privata och offentliga sektorn. Problemställningen i detta arbete syftar till att undersöka vad som bör ingå i en IS/IT-strategi för att den ska vara ett bra styrdokument för en offentlig verksamhet. Informationen från studien syftar även till att finna ett tillvägagångssätt som är lämpligt vid utvecklandet av en IS/IT-strategi.</p><p>De slutsatser som drogs från studien påvisar att IS/IT-strategier bör vara heltäckande för verksamheter och att strategin har tydliga kopplingar till verksamhetens övriga mål. En IS/IT-strategi bör vara ett måldokument där detaljrikedomen är lång och verksamhetstiden är mellan 3 och 5 år.</p><p>Studien påvisar även att det kan fungera bra att utveckla en IS/IT-strategi internt inom kommuner, men att ett bra resultat även kan uppnås med extern hjälp. En viktig faktor för att skapa en framgångsrik strategi är att ha delaktighet vid utvecklandet. Det anses inte behövas några metoder vid utvecklingen utan diskussioner leder fram till ett bra resultat.</p>

<p>Mycket har förändrats sedan den nya läroplanen infördes. Den nya läroplanen var i sin utformning målstyrd. Offentliga verksamheter har tidigare varit centralstyrda men i den nya läroplanen decentraliserade man beslut och därmed makt ner på lägre nivåer. Det är därför intressant att undersöka vilken uppfattning politiker, rektorer och lärare har i den nya målstyrda skolan. </p><p>Jag har därför intervjuat politiker, rektorer och lärare utifrån fyra frågeställningar där de får redogöra för vad målstyrning innebär för dem och vad de tycker om en målstyrd skola och vilken roll de anser sig ha i en målstyrd skola och sist egna kommentarer om skolans målstyrning. </p><p>Resultatet blev att alla intervjuade tycker målstyrning är bra. Men målstyrning är svår att tillämpa såsom beskrivs i teorin. Målstyrningsprocessen och utvärderingen är svår att lösa.</p>

Bakgrund: Dagens globalisering har möjliggjort en ökad handel mellan länder vilket har inneburit en ökad konsumtion och i sin tur en större negativ miljöpåverkan. Denna miljöpåverkan sker på grund av att produkterna som anskaffas leder till föroreningar genom avlägsna producenter och långa transportsträckor samt genom en icke-miljövänlig produktion. Att se över sina försörjningsstrategier blir alltså allt viktigare och Green sourcing bör övervägas framför traditionella sourcing strategier. Konceptet är relativt nytt och befinner sig fortfarande i utvecklingsfasen där fullständig forskning om Green sourcing saknas. Genom den begränsade forskning som finns inom området kan ett forskningsgap utskiljas då Green sourcing ännu inte utforskats inom offentligheten. Kommunerna har ett ansvar att tillfredsställa det samhälleliga behovet och upprätthålla ordningen. Detta ska de göra och samtidigt ta hänsyn till Lagen om offentlig upphandling och upphandlingsprocess. Dessa två faktorer påverkar kommunernas arbete med Green sourcing då regelverken sätter ramar och begränsningarna för hur arbetet ska gå till. Problemformulering: Hur omsätter offentlig verksamhet Green sourcing i praktiken med avseende på regelverken de måste förhålla sig till? Syfte: Syftet med detta ämnesfördjupande arbete är att identifiera goda exempel på hur kommunerna arbetar med att omsätta Green sourcing i praktiken samtidigt som de förhåller sig till Lagen om offentlig upphandlings regelverk och upphandlingsprocess. Metod: En kvalitativ undersökningsdesign har använts vid denna studie där semistrukturerade telefonintervjuer har genomförts med 5 kommuner. De deltagande kommunerna är Helsingborg, Malmö, Växjö, Älmhult och Örebro kommun. Slutsats: Resultatet visar att det finns en plattform för att arbeta med Green sourcing i offentlig verksamhet med avseende på regelverken de måste förhålla sig till. Samtliga kommuner arbetar med miljöfrågor men de har kommit olika långt för hur de går tillväga för att nå sina hållbarhetsmål. Studien visar att kommunerna genomför flera av aktiviteterna som Green sourcing bygger på, även om de inte arbetar utifrån konceptet som helhet. Goda exempel på hur de omsätter Green sourcing är genom att inkludera miljökrav i sina upphandlingar som ställer krav på leverantörens produktion, produkter och transportslag. De utför själva transportplaneringar i form av samordnade varudistributioner och ruttplaneringar för att minska miljöpåverkan. För att handskas med LOUs bestämmelser genomför kommunerna uppdelningar av upphandlingarna, ställer krav på att leverantören ska ha en verkstad i nära anslutning till kommunen och att produkterna uppfyller samma grunder som en önskad certifiering.

Sammanfattning Enligt Migrationsverket har andelen invandrare i Sverige ökat avsevärt de senaste åren vilket har lett till att vissa stadsområden fått ekonomiska och sociala problem. För att förbättra utsatta stadsområden slöt regeringen år 2007 ett avtal med nio kommuner i landet. Växjö kommun var en av dem som ingick i avtalet och år 2013 blev kommunen tilldelad 4,8 miljoner kronor i prestationsbaserade medel. Araby är en utsatt stadsdel i Växjö där alltfler blir bidragsberoende och behöver jobb. För att stärka arabybornas levnadsvillkor driver kommunen ett stadsutvecklingsarbete. De 4,8 miljoner kronorna som Växjö kommun blev tilldelade beslutades att gå till projekt riktade mot arabyborna med Växjö kommun som samordnare.  Syftet med uppsatsen var att genom användandet av verksamhetsteorins modell, öka förståelsen av hur en offentlig samordnare av ett utvecklingsarbete påverkar de projekt som är involverade. För att uppfylla vårt syfte hade vi först en ostrukturerad intervju där vi också fick tillgång till dokument för att få övergripande förförståelse av Araby stadsutvecklingsarbete. Därefter genomfördes fyra semi-strukturerade intervjuer med fyra av de projektledare som blev tilldelade pengar av de 4,8 miljonerna. Resultatet vi fick fram visar på att Växjö kommun som offentliga samordnare av Araby stadsutvecklingsarbete påverkar projekten på olika sätt, bland annat genom att de satte riktlinjerna i form av övergripande mål för arbetet som skulle genomföras av projekten, mängden pengar varje projekt blir tilldelade, regler i form av krav och kriterier samt hur samarbetet ska gå till mellan Växjö kommun och projekten. Vår uppsats speglar en studie där projektledarna anser att Växjö kommun endast har haft en liten påverkan på dem och deras arbete, något som varit väldigt uppskattat ur projektledarnas synvinkel. I och med det visar denna uppsats hur offentliga aktörers påverkan på projekten varit positivt enligt projektledarna. / The proportion of immigrants in Sweden has increased considerably in recent years and as a result some districts have economic and social problems. To improve the vulnerable urban areas with these issues, the government signed an agreement back in 2007 with nine municipalities of Sweden. One of the municipalities that signed that agreement was Växjö. In the year of 2014 Växjö was allocated 4.8 million Swedish crowns in performance-based funding by the government. Araby is a district in Växjö municipality where more and more people have become dependent on subsidy and in need of jobs. In order to strengthen the residents' living conditions in Araby, the municipality has an urban development work. The 4.8 million crowns that Växjö were assigned, was decided to go to projects targeting the residents of Araby with Växjö Municipality as a coordinator. The purpose of this paper is through the use of the activity theory model, increase the understanding of how a public coordinator of an urban development work affects the projects involved. In order to fulfill our purpose we have had an unstructured interview and access to documents in order to obtain comprehensive understanding of the Araby urban development work. This was followed by four structured interviews with four of the project managers that were assigned funds of the 4.8 million crowns. The interview questions were based on the activity theory. The results we concluded show that the municipality of Växjö as a public coordinator of Araby urban development work affects the projects in various ways. The municipality of Växjö has affected the projects through setting guidelines in terms of overall objectives for the work to be carried out of the projects the amount of money each project is assigned, rules in terms of requirements and criteria, just to name a few. Our essay shows a case in which the projects considers that the municipality of Växjö only has a small impact on them and their work, something that has been highly appreciated among the project managers. This shows how public actors influence on the projects has been positive according to the project managers.

Bakgrund: Tingsryds kommun har under våren 2015 infört samordnad varudistribution som ett led i att effektivisera sina inköp. Projektet har medfört en ny målbild för kommunens inköp vilket gör att Tingsryds kommun är i behov av en ny styrning som ett komplement till deras nuvarande budgetstyrning där prestationsmätning ses som ett lämpligt komplement. Problemdiskussion: Den offentliga verksamhetens mångfacetterade målbild, med både finansiella och icke-finansiella mål, gör att det finns svårigheter med att utveckla prestationsmått. Även avsaknaden av konkreta mål för vad ett bra inköp är bidrar till denna komplexitet.   Syfte: Studiens övergripande syfte är att utveckla en styrmodell för Tingsryds kommun i relation till projektet ”Samordnad varudistribution”. Mer specifikt innebär detta att studera Tingsryd kommuns inköp och identifiera prestationsvariabler för att kunna formulera prestationsmått. Metod: Undersökningsdesignen i denna uppsats är en enfallsstudie, med en kvalitativ ansats. Insamling av empiriskt material har gjorts genom intervjuer och dokument. Den teoretiska referensramen bygger på böcker och vetenskapliga artiklar. Resultat: Den utvecklade styrmodellen för Tingsryd kommuns nya målbild har sammanfattats samt utvecklat konkreta mål för inköp i kommunen. Vidare har nya strategier utformats utifrån målbilden och således har tolv prestationsmått tagits fram. Slutsats: Genom att tydliggöra målbilden i en kommun är det möjligt att utveckla prestationsmått för inköp. Svårigheten för en offentlig verksamhet är inte prestationsmätning i sig, utan den ultimata utmaningen för kommuner som befinner sig i en liknande kontext som Tingsryds kommun, är att sätta konkreta, pålitliga och begripliga mål. / Background: During the spring of year 2015 the municipality of Tingsryd has joined a project which include coordinated goods distribution to all the municipality´s different areas to improve their purchasing performance. The new set of objectives that arose together with the project, requires a new type of control system and a complement to their existing budgetary control is performance measurement system Problem discussion: The multifaceted objectives of the public sector, with both financial and non-financial objectives, contribute to the difficulty in developing performance measures. The lack of a concrete goal for what a "good" purchase is contributes to this complexity. Purpose: The overall aim with this thesis is to develop a management model for the municipality of Tingsryd in relation to the project. More specifically, these include studying purchase and identify performance variables to formulate performance measures in the municipality of Tingsryd. Method: The research method is a single case study with a qualitative approach. The collection of empirical data has been done through interviews and documents. The theoretical framework is based on books and scientific articles. Results: The developed control model for the new purchasing situation in the municipality of Tingsryd has been summarized. Furthermore objectives and strategies have been developed for purchasing in the municipality based on the identified objectives and twelve performance measures have been developed. Conclusion: By clarifying objectives in a municipality it is possible to develop performance measures for purchasing. The development of performance measures is not the difficult part in the public sector, rather the ultimate challenge for municipalities in a similar context as the municipality of Tingsryd, is to set practical, reliable, and understandable objectives.

Syftet med studien är att se hur det kreativa arbetsklimatet ser ut på två avdelningar inom en offentlig sektor och jämföra dessa samt se om det finns något samband med ett utvecklande ledarskap. Vi använde oss av en metodkombination för vår undersökning och inledde med att genomföra en kvantitativ datainsamling med hjälp av en enkät och därefter genomföra en kvalitativ datainsamling i form av fyra intervjuer där vi intervjuade både chefer och medarbetare för att se frågan från båda perspektiven. Vi kan utifrån resultaten av vår studie se att det kreativa klimatet är bättre på den avdelningen där det finns ett utvecklande ledarskap men att det också finns andra organisatoriska faktorer som påverkar detta.