Med hjälp av internpriser kan den offentliga organisationen spåra vart kostnader uppstår och vart resurserna hamnar. När en offentlig verksamhet går mot att styras mer som den privata sektorn uppstår vissa problem. Den offentliga verksamheten som har en stor bredd i sina verksamheter för att tillhandahålla service till medborgarna behöver det att de också hushålla med sina resurser, då dessa finansieras av bland annat skatteintäkter. Det kan uppstå vissa styreffekter till följd till användningen av internpriser, som kan vara av såväl positiv som negativ karaktär. Genom att en offentlig organisation använder sig av internpriser för att styra i organisationen uppstår ytterligare effekter såsom förändringar i resursanvändandet. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur offentlig verksamhet använder sig utav internpriser för att styra i organisationen. Med att använda internpriser syftas det på vilken metod som används och hur styreffekterna hanteras i organisationen. Den teoretiska delen av uppsatsen behandlar i först hur styrning i en offentlig organisation kan se ut genom att redogöra för New Public Management. I den andra delen av teorin behandlas internpriser, dess syfte, användbara metoder samt vilka effekter som kan uppstå när en organisation använder internpriser. Teorin avslutas med att redogöra för en prismodell som kan vara användbar vid arbetet kring att etablera internpriser. För att undersöka hur internpriser används till att styra i praktiken har en fallstudie med semistrukturerade, kvalitativa intervjuer genomförts. Intervjuer har genomförts med personer som arbetar med styrningen och internpriser i offentlig verksamhet. Dessa intervjuer har sedan kompletterats med dokumentanalyser, av material som tillhandahållits av respondenterna. Det empiriska materialet har tillsammans med den teoretiska referensramen bidragit till att vi kunnat genomföra en analys av en offentlig organisations användning av internpriser Genom att använda internpriser i offentlig organisation kan vissa förväntade effekter uppstå. Exempel på sådana effekter är bland annat ökad kostnadsmedvetenhet hos medarbetarna, vilket leder till ett minskat slöseri med resurser. Men det kan även uppstå effekter som tenderar till att vara negativa, genom att internpriser kan bidra till att det administrativa arbetet kan upplevas som krävande och tungt. Genom att analysera de problem och svårigheter som finns med internpriser i offentliga organisationer har vi kommit fram till att problemet inte återfinns i prisnivån. Istället går det att härleda svårigheterna med internpriser, till vad som inkluderas i erbjudandena samt hur dessa sedan kommuniceras ut i organisationen. Dock är offentliga organisationer komplexa med stor bredd i sin verksamhet, vilket kan leda till att fler än en prismodell kan behöva användas. Det finns lite teoretisk fakta kring internprissättning överlag, men framförallt kring internprissättning i offentliga organisationer. Att offentliga organisationer arbetar utan vinstsyfte och strävar efter ett noll resultat, kan vara en anledning till att de kostnadsbaserade internpriser att föredra i de fall där den offentliga sektorns tjänster inte kommer i kontakt med marknaden. / This thesis will explore the subject of the difficulties of applying transfer pricing within public organizations, and the effect this practice has on such organizations. There are limited theories that address the issue of transfer pricing in public as well as in private organizations. The lack of theories only makes this problem more pressing and this thesis questioned the recurring use of such a practice in light of this. This thesis sets out to analyze an approach to establish a functional transfer pricing strategy in a specific organization. Data was gathered on the organization’s use of transfer pricing as a means to guide the organization towards tax saving, reduce the waste of recourses and establish awareness of cost effectiveness within the organization. The analysis showed that the problem for this specific organization was not the price level itself but instead what the offer actually included and how well the seller communicated the content of the offer to the other unit of the organization.

Denna studie är utförd på uppdrag av Kalix kommun och deras socialförvaltning för att kartlägga hur introduktionen går till i dagsläget och vad som skulle kunna ändras inom denna på de särskilda boendena (SÄBO) inom kommunen. Introduktion är något som sker inom alla organisationer, dock mer eller mindre medvetet. I dagens samhälle är just vård och omsorg en yrkesgrupp som är i stora behov av personal och i och med detta behövs det snabbt mer duktig och kunnig personal inom bland annat SÄBO. På grund av detta är det mycket personal som idag arbetar som timvikarie inom kommunen. I och med det är en väl fungerande introduktion A och O, för att snabbt kunna täcka upp ett behov på en arbetsplats. Eftersom en introduktion ger första intrycket av hur en organisation och arbetsplats fungerar, är den denna som ligger till grund för hur personalen kommer in på en arbetsplats och om de väljer att stanna kvar eller börja arbeta någon annanstans.Under studiens gång framkommer både enhetschefers och timvikariers synpunkter gällande vad de anser om introduktionen som den är idag och vad vilka områden de skulle vilja se en förbättring inom. De mest framträdande utvecklingsområdena från båda parterna är bristen på rutin gällande information, vem som ska ge vilken information och inom vilken tidsram. Det sker inte heller något samtal med vikarierna ett tag efter introduktionen för att fånga upp eventuella problem och liknande innan en liten sak kan bli väldigt stor. Överlag är vikarierna dock positiva till de bemötande som de fått från både chefer och nya kollegor.

De kommunala resurserna är stora i sitt omfång men ofta begränsade i relation till verksamheterna behov. Arbetet att fördela resurser har därmed en central roll i de svenska kommunerna. Sedan förtydligandet av organiseringsfriheten i den offentliga sektorn har kommunerna själva haft möjligheten att utforma sina processer efter de lokala förutsättningarna. Detta har medfört att det idag finns ett vitt spann av resursfördelningssystem, där olika faktorer ligger bakom systemets utformning. Syftet med den här fallstudien är att öka förståelsen för den kommunala resursfördelningen genom att identifiera faktorer och bakomliggande idéer. Baserat på intervjuer i två medelstora svenska kommuner har studien avsett att få en insyn i två olika resursfördelningssystem. För att förstå hur bakomliggande idéer och faktorer påverkar utformningen av resursfördelningssystemet, har empirin satts i relation till institutionella teorier. Här har studien kunnat visa på att den kommunala resursfördelningen till stor del är ett sätt att försöka förutspå det framtida resursbehovet och hur det förändras. Beräkningsvariablerna som innefattas är ofta en spegling av de kommunala förutsättningarna, i vilken de politiska prioriteringarna arbetar för kvalitetshöjande åtgärder. Dessa beräkningar tenderar att utformas utifrån rationella bedömningar, där kommunen överväger olika alternativ för att utveckla ett system i linje med de egna preferenserna. Trots detta har en del likheter identifierats kring den övergripande utformning där skillnader mer återfinns på detaljerad nivå. I det här tycks kommunerna eftersträva ett resursfördelningssystem som principiellt fungerar som en institutionell mekanik. Detta ökar dessvärre risken för spårberoende där studien visat på att utformningen tenderar att fastna på samma stig, där uppdateringar sker men med utgångspunkt i det historiska. / The municipal resources are large in their quantities but often limited in relation to the need of the compulsory operations. The process to allocate resources is thus a central role in the Swedish municipalities. The municipalities have been given a wide range of freedom when it comes to organize themselves, this gives them the ability to design their processes in a way that benefit their own local conditions. As a result, a wide range of resource allocation systems can be identified with different factors included in the system's design. The purpose of this case study is to increase the understanding of the municipal resource allocation by identifying the factors included and underlying ideas. Based on interviews in two medium-sized Swedish municipalities, the study has been designed to gain insight into two different resource allocation systems. In order to understand how underlying ideas and different factors affect the design of the resource allocation system, the empirical data has been analyzed in relation to institutional theories. The result of the study has shown that the municipal resource distribution is mainly an attempt to predict possible changes in future needs. The different calculations included are often ways of trying to reflect the municipal conditions, in which the political priorities mainly intend to deal with changes in quality of the operations. The calculations of future needs tend to be based on rational assessments, where the municipality is considering different options for developing a system in line with its own preferences. Nevertheless, a number of similarities have been identified in the overall design of the system where differences are found at a detailed level. Both the municipalities in this study seem to look for a resource allocation system in which the function principally works as an institutional mechanics. This, however, increases the risk of path dependence where the study shows that the design tends to get stuck in the same tracks, where the system continuously updates but with the historical path as a base.

I dagens samhälle genereras stora mängder data som både privata och offentliga verksamheter kan analysera och dra nytta av. Business Intelligence är ett koncept som handlar om att omvandla data till information som sedan blir kunskap. Business Intelligence och dess analysverktyg kan hjälpa verksamheter att tolka komplex, men konkurrenskraftig, information. Tidigare forskning har främst fokuserat på hur analysverktyg har bidragit med nytta inom privata verksamheter. Denna studie har därför fokuserat på användning av dataanalyser inom offentlig verksamhet, mer specifikt den svenska Polismyndigheten. Tidigare forskning inom polisär verksamhet har främst undersökt användningen av analysverktyg i USA och Kanada. Studien har syftat till att komplettera befintlig litteratur med beskrivningar hur analysverktyg bidrar med nytta inom den svenska polisen samt till andra aktörer. Studien har haft en kvalitativ forskningsansats där användning av dataanalyser inom den svenska polisen har studerats med hjälp av intervjuer. Med hjälp av litteratur om nyttor vid användning av dataanalyser har nyttor som polisen erhållit kunnat identifieras och beskrivas samt hur dessa nyttor bidragit med nytta för andra aktörer. Slutsatsen presenterar de nyttor som polisen erhållit. / In today's society, large amounts of data are generated that both private and public organization can analyze and benefit from. Business Intelligence is a concept that transforms data into information that becomes knowledgeable. Business Intelligence and its analysis tools can help businesses interpret complex, yet competitive, information. Previous research has focused primarily on how analysis tools have contributed with the benefit of private businesses. This study has therefore focused on the use of data analyzes in public activities, more specifically the Swedish Police Office. Previous research in the field of police activities has mainly investigated the use of analytical tools in the US and Canada. The study aims at supplementing existing literature with descriptions of how analytical tools contribute with the Swedish police and to external actors. The study has had a qualitative research effort where the use of data analyzes within the Swedish police has been studied with the help of interviews. Using literature on the use of data analyzes, the benefits received by the police have been identified and described as well as how these benefits contributed to the benefit of external actors. The conclusion presents the benefits received by the police.

Problemformulering och syfte:
Kommunikationsbranschen har länge dragits med ett negativt rykte och studier har visat att allmänheten har lågt förtroende för kommunikatörer och deras arbete. Under de senaste tio åren har kommunikatörens legitimitet ifrågasatts av externa parter men studier visar även att interna parter stundvis motverkar branschens strävan mot ökad legitimitet och professionalisering. Syftet med denna studie var därför att göra en uppdaterad beskrivning av hur svenska kommunikationschefer uppfattar sin roll och legitimitet, om det hade förändrats sedan 2007 och i sådana fall på vilket sätt
Metod och material:
Studien baserades på åtta samtalsintervjuer med kommunikationschefer/-direktörer från åtta olika svenska kommuner, som kategoriserats som större stad.
Huvudresultat:
Resultatet visar att kommunikationschefer inom kommuner upplever att de fortfarande har en tydlig strategisk ledningsroll inom sina organisationer. De upplever också generellt både hög intern och extern legitimitet. Jämfört med en tidigare studie så har kommunikationschefens roll blivit tydligare och mer etablerad inom organisationer, de har fått högre intern legitimitet medan deras externa legitimitet upplevs oförändrad. Resultatet visar också att kommunikationsbranschen genomgår en utvecklings- och förändringsprocess som långsamt ökar kommunikatörers legitimitet, formar deras arbete och professionaliserar yrket. Detta sker dock inte homogent, olika organisationer har kommit olika långt i processen. Branschen måste arbeta med att öka allmänhetens kunskap om kommunikation och samtidigt möta ett ökat behov av kommunikationsbranschen.

BAKGRUND: Elektroniskt lärande har ökat i omfattning de senaste åren, flertal företag och organisationer implementerar metoden för att komplettera sina traditionella utbildningar. Fördelarna är många, bland annat potential för minskade kostnader, högre flexibilitet samt ökad effektivitet. Arbetet har genomförts på uppdrag av myndigheten Trafikverket som uppdagat ett behov av utbildning inom området för offentlig upphandling. Myndighetens specifika önskemål om en e-kurs för att uniformera dess förfrågningsunderlag samt att möjliggöra fortbildning går i linje med det mer generella problemet gällande avsaknad av e-utbildningar inom offentlig upphandling. METOD: Den iterativa metoden Action Design Research användes i arbetet. Baserat på tidigare publikationer inom e-learning samt en blandning av kvalitativa intervjuer med och en webbenkät besvarad av en referensgrupp bestående av sju nyckelpersoner med erfarenheter av upphandlingsprocessens olika delar, genomfördes tre metod-iterationer. RESULTAT: Arbetets resulterade i en kursöversikt som innehöll totalt tre huvudavsnitt samt en avslutande prov- och rekapitulationsdel. Utöver detta framkom ett antal lärdomar som sedan förfinades till designprinciper. DISKUSSION: Förutom kursöversikten som togs fram formulerades sex designprinciper vid utformning av e-kurser inom området för Offentlig upphandling som riktar sig mot Bygg- och Anläggningsbranschen. Dessa tar upp aspekter så som Kurslängd, Diskussionsmöjligheter, Slutprov, Innehållsfokusering, Genomgång av funktioner samt Kursplattformens utförande. Med hjälp av resultatet kan man utveckla en e-kurs för offentlig upphandling med särskild inriktning mot Trafikverket såväl som bygg- och anläggningsbranschen.

IS- och IT-strategier är ett koncept som idag är av stor betydelse för verksamheter, både inom den privata och offentliga sektorn. Problemställningen i detta arbete syftar till att undersöka vad som bör ingå i en IS/IT-strategi för att den ska vara ett bra styrdokument för en offentlig verksamhet. Informationen från studien syftar även till att finna ett tillvägagångssätt som är lämpligt vid utvecklandet av en IS/IT-strategi. De slutsatser som drogs från studien påvisar att IS/IT-strategier bör vara heltäckande för verksamheter och att strategin har tydliga kopplingar till verksamhetens övriga mål. En IS/IT-strategi bör vara ett måldokument där detaljrikedomen är lång och verksamhetstiden är mellan 3 och 5 år. Studien påvisar även att det kan fungera bra att utveckla en IS/IT-strategi internt inom kommuner, men att ett bra resultat även kan uppnås med extern hjälp. En viktig faktor för att skapa en framgångsrik strategi är att ha delaktighet vid utvecklandet. Det anses inte behövas några metoder vid utvecklingen utan diskussioner leder fram till ett bra resultat.

Bakgrund: Under det senaste året har Skatteverkets södra region genomfört omfattande förändringar i sitt sätt att styra den inkommande ärendehanteringen. Tidigare styrde vart och ett av kontoren sin egen verksamhet för att numera styras gemensamt via det införda nätverket. Då den nyligen implementerade styrningen ännu inte har analyserats, fick vi i uppdrag av Skatteverket möjlighet att kritiskt analysera hur denna förändring upplevs av medarbetare i den södra regionen. Syfte: Syftet är att kritiskt analysera hur den genomförda förändringen av styrningen upplevs av medarbetare samt hur dessa typer av förändringar påverkar värdeskapandet. Detta ska slutligen generera i förbättringsförslag till Skatteverket och andra offentliga verksamheter. Metod: För att uppnå syftet med uppsatsen har vi genomfört en kvalitativ fallstudie vilken har inkluderat flertalet intervjuer med personer inom Skatteverkets södra region som arbetat där före och efter den genomförda förändringen av styrningen. Resultat/Slutsats: Vi anser att den genomförda förändringen av styrningen kommer att möjliggöra ett mer kostnadseffektivt arbete i det inkommande ärendeflödet. Efter att ha analyserat teori och empiri finner vi att Skatteverket till stor del har brustit i sin kommunikation med medarbetaren under förändringens gång. / Background: During the last year, the southern region of the Swedish Tax Agency's have made major changes in the way of controlling the incoming declarations to the agency. Earlier, each of the offices managed their own business and today the are managed jointly through the recently introduced network. Since the recently implemented management has not yet been analyzed, we, on behalf of the Swedish Tax Agency, were able to analyze how this change is experienced by employees in the southern region. Purpose: The purpose is to critically analyze how the change in management is experienced by employees and how these types of changes affect the value creation. This will eventually generate improvement proposals for the Swedish Tax Agency and other public activities. Method: In order to achieve the purpose of the essay, we conducted a case study which consists of interviews with persons within the Swedish Tax Agency's southern region who worked at the agency before and after the change in management. Result /Conclusion: We believe that the change in control will generate more efficient work in the incoming case flow, which will generate cost savings. After analyzing theoretical- and empirical parts we have also found that the Swedish Tax Agency has in general failed in their way of communicating with the employees during the course of change.

Bakgrund och syfte: Dagens föränderliga omvärld kräver flexibla organisationer som kan dra lärdom ur förändringsarbete. Vid planerad, ledningsdriven förändring visar tidigare forskning att HR-praktiker har en betydande roll. Studien syftar till att beskriva och analysera hur HR-praktiker upplever och deltar i planerad organisationsförändring i offentlig verksamhet, samt vilka följder förändring medför. Metod: Studien utgår från en kvalitativ ansats där data samlats in genom semistrukturerade intervjuer med sex HR-praktiker på en statlig organisation som genomfört en organisationsförändring. Intervjuerna har sedan analyserats inspirerat av tematisk analys. Resultat: HR-praktikernas arbete under förändringen innefattar arbete i olika gruppkonstellationer samt att stötta medarbetare, kollegor och chefer. Utmaningar rör främst kommunikation, resursbrist och kulturkrockar. Följder i arbetet innefattar förändrade ansvarsområden. Slutsatser: HR-praktikers arbete i planerade förändringar inom offentlig verksamhet kan summeras i delaktighet, samarbeten, stöd och att hantera motstånd. Följderna återfinns i nya arbetssätt och utvecklade samarbeten. Skillnaderna mellan sektionerna återfinns kopplat till utmaningar och följder.

Medborgarskapsenheten på Migrationsverket har i regleringsbrev från regeringen fått i uppdrag att digitalisera verksamheten, där ett av målen för digitalisering är ökad effektivitet. Med anledning av den långa kötiden för beslut i svenskt medborgarskap, har medborgarskapsenheten implementerat automatisering inom två ärendetyper. Detta för att förenkla handläggningsprocessen och på så vis minska kötiden.  Syftet med denna studie är att utvärdera om implementeringen av automatiseringarna är lönsam. För att undersöka detta genomförs en kostnads-nyttoanalys som bygger på data från Migrationsverket. Kostnads-nyttoanalysen bygger även på två enkätundersökningar som tillämpar metoden contingent valuation method (CVM).  Värderingen av effekterna av automatiseringen sker med hänsyn till två värderingsgrunder. Dels en värdering grundad på förändrad medborgarnytta, dels en alternativ värdering grundad på lönekostnaden som de frigjorda resurserna motsvarar. Effekterna av automatiseringen undersöks under tidsintervallen 1-4 år samt 1-10 år och innefattar kvantitativa kostnads- och nyttoposter samt kvalitativa nyttoposter. Kvantitativt sett visar båda värderingsalternativen en olönsamhet efter fyra år och en lönsamhet efter tio år. Om de kvalitativa posterna överstiger underskotten vid fyra år uppstår en lönsamhet redan då. Känslighetsanalysen visar på viss osäkerhet i beräkningarna då flera underliggande poster kan variera i storlek. / The Citizenship Department at the Swedish Migration Agency has in letters of regulation been instructed by the government to digitalize the department. One of  the objectives for the digitalization is to increase efficiency. Due to a long processing time regarding citizenship applications, the department has implemented automatization in two types of applications. This was done in order to simplify the case process and thereby decrease the processing time.  The purpose of this thesis is to evaluate if the implementation of the automatization is profitable. A cost-benefit analysis based on data from the Swedish Migration Agency was conducted to investigate the effects on efficiency. The cost-benefit analysis also conducts two surveys applying the contingent valuation method (CVM). The valuation of the effects of the automatization is executed with regards to two different bases of valuation. One valuation is based on the change in the benefits of the citizen, and an alternative valuation is based on the salary cost that freed resources correspond to. The effects of automatization are investigated during the time intervals 1-4 years and 1-10 years, and include quantitative cost and benefit entries as well as qualitative benefit entries. Quantitatively, both valuation options are unprofitable after four years and are profitable after ten years. Profitability would arise already after four years if the qualitative entries exceeds the deficits. The sensitivity analysis shows some uncertainty in the calculations, as several underlying entries may vary in size.