Diss. Göteborg : Göteborgs universitet, 2005.

Diss. Stockholm : Stockholms universitet, 2009.

Arbetets utgångspunkt är att undersöka hur den fysiska miljön påverkar människan och hur trygghet och socioekonomiska förhållanden kan påverka upplevelsen av plats och rum. I arbetet studeras begreppet rum och hur det kan tolkas inom fysisk planering och vilka verktyg som kan användas för studier av människor och deras relation till rummet. Utöver detta undersöks även hur ägoförhållandet privat och offentligt inte alltid upplevs som sådana och hur det kan påverka människors vardag. De offentliga rummen är en viktig del av vår vardag och för att människor ska vilja vistas i dem krävs det att de är lättillgängliga, trygga och välplanerade. Rummens möblering, utformning och användning är viktiga för hur människan väljer att uppfatta rummet. Arbetets kunskaper konkretiseras sedan i ett gestaltningsförslag för Handelshamnen i Karlskrona i arbetets resultatdel.

In relation to the planning and current development that is taking place today in our societies, places are created and transformed in the form of public spaces that our societies include. In the process that comes with this planning, there are certain voices that are not heard. Certain dialogues, where the aim is to reach out to the people more actively and not only invite them to dialogue, can be a tool for seeking out these voices and improving the aspect of democracy that the dialogues in planning intend to strengthen. Teenagers are one of the groups that often are excluded when planning for the society. The adult population, which is the group planning for society, has different experiences and perspectives of the public spaces than teenagers have, of which the inclusion of this group in planning is of great importance. This study aims at highlighting how teenagers in the municipality of Nynäshamns perceive and use public spaces in the municipality, in order to contribute with relevant information in future planning as well as knowledge about teenagers needs and perspectives in public spaces in relation to planning. The municipality of Nynäshamn has similar urban development strategies that many of Sweden's municipalities have, of which the study delimited this site. To gain an understanding of this subject, the research has mostly used the study of Mats Lieberg (1992) in which he defined public spaces in relation to how they are used by teenagers, if the sites are used for the purpose of interaction or privacy. Björn Anderson's (2002) argument about how teenagers divide themselves into groups depending on belonging, Jeni Hardens (2000) statement that it is the people within a place that often is the reason for the experience of being unsafe, and Danielle van der Burgts (2015) arguments about how teenagers actively use information from media, parents and friends to weight whether the sites consist of risks or not have been included. The reason for this is to highlight complementary aspects that can affect teenager’s experiences of places and their use. The study has been conducted through dialogues in the form of focus groups, including two groups of teenagers. During these, the teenagers have identified places in the city from a positive and negative point of view, which then have been the focus of the discussions. On a selected number of these marked sites, observations have been conducted and an interview has been held with an urban planner within the municipality, this to obtain further information about the sites and the uses of these. The conclusions are that teenagers use the city's public places for their need of both interaction and privacy, to a various extent. The sites are perceived based on its characteristic features, the people who stays there, and the antagonism that exist between different groups of teenagers, which affect the use of the places. The important knowledge that the study generates in relation to planning for teenagers is the realization that the possibilities for creating spaces of different kinds that work according to their needs, need to be broadened. These possibilities can be broadened by means of complementary methods, as the needs can be difficult to express and convey in various conversations.

Den grundläggande frågan i det här arbetet är: vad innebär delande i och av det offentliga rummet? Texten är uppbyggd som en fiktiv diskussion situerad i staden och den tar upp några av de frågeställningar som dyker upp i samband med delande av resurser och rum; Delandekultur, Tillit och Konflikt. Kapitlet Om Läktaren diskuterar den praktiska delen av arbetet som resulterade i en broliknande struktur framtagen med den framväxande Jubileumsparken i Göteborg i åtanke. Strukturen - Läktaren - är ett våningsplan ovanför mark- och parkplan och därmed delvis ett rum vid sidan av. Det skapar en annan form av handlingsutrymme än det som finns mitt på öppen gata. Designprocessen är illustrerad i en samling bilder i slutet av essän. / The underlying question in this thesis is: what is sharing in and of public space? The text has the form of a fictitious discussion about sharing of assets and space, taking place in the city. Culture of sharing, Trust and Conflict are the main topics, followed by a chapter About The Bleacher. This chapter is about the practical part of the thesis, which ended up in a bridge-like structure designed for the future Jubileumsparken in Gothenburg. The structure - The Bleacher - is a second floor above ground level and is therefor a somewhat distanced space. It creates a different room for action than in the middle of the street. The design process is illustrated in the end of the essay.

No description available.

Med hjälp av en kvalitativ ansats undersöker detta arbete en mindre kommuns möjlighet att introducera bästa praxis av användarmedverkan inom utvecklingen av deras offentliga E-tjänster. Genom användandet av intervjuer erhålls först en förståelse för kommunens nuvarande situation gällande deras utvecklingsprocess och utmaningar de stött på. Med hjälp av forskningslitteratur undersöks ett antal nyckelprinciper kring användarmedverkan, vilket i sin tur lägger grunden för en omformad utvecklingsprocess. Denna utvecklingsprocess itereras sedan tillsammans med kommunen för att bättre ta hänsyn till de utmaningar de står inför. Resultatet från arbetet visar att den kommunala verksamheten möter flera utmaningar i utvecklandet av offentliga E- tjänster samt att användarmedverkan kan introduceras inom processen, men i en mycket begränsad omfattning. Dessa fynd hoppas kunna öka förståelsen för användarmedverkan kring kommunkontexten och hjälpa kommunen med deras framtida E-tjänsteutveckling, samt kunna fungera som en resurs för kommuner av liknande storlek att applicera en högre grad av användarmedverkan.

<p>Det problem som behandlas i denna uppsats är: Vilka faktorer är avgörande för att den offentliga arbetsförmedlingen ska kunna uppnå högre kundvärde?</p><p>Att uppnå högre kundvärde anses vara ett område som omfattas av många olika aspekter att ta hänsyn till. En viktig aspekt är organisationers förmåga att anpassa sig efter kundernas ständigt förändrade behov. Det är den inriktningen som uppsatsens skribenter har valt att ta.</p><p>Det konstateras att fler och fler företag i Sverige väljer att flytta sin produktionsavdelning utomlands för att minska sina kostnader. Det enda som inom en snar framtid stannar kvar i Sverige är företagens ”prototypavdelning” dvs. deras forskningsdel. Man kan säga att det har skett ett paradigmskifte och att man har gått från industrisamhälle till ett kunskapssamhälle.</p><p>Företagen har blivit mycket mer benägen om att rekryterna rätt personer till rätt syfte och därför har de blivit mycket mer specifika i deras ansökningar.</p><p>Den offentliga arbetsförmedlingen var ensam fram till 1990-talet om att vara den enda Arbetsförmedlingen i Sverige. Efter en lagändring kunde även privata företag vara med om att slåss om att tillfredsställa kundföretagens behov. Det uppstod en konkurrenssituation som blev ogynsamm för den offentliga arbetsförmedlingen.</p><p>Det som syns tydligt är att de privata arbetsförmedlingarna har anpassat sig mycket snabbare till det ökade behovet än vad den offentliga arbetsförmedlingen har gjort.</p><p>Trovärdigheten för de privata arbetsförmedlingarna har ökat hos företagen och arbetssökande medan det har minskats för den offentliga arbetsförmedlingen.</p><p>Syftet med uppsatsen är att ur ett organisationsledningsperspektiv göra en jämförande studie för att kunna besvara vilka skillnader som finns mellan den offentliga arbetsförmedlingen och de privata arbetsförmedlingarna med avseende på förändringsförmåga?</p><p>Undersökningen har genomförts genom att intervjua en chef i vardera av organisationerna Den offentliga arbetsförmedlingen och Adecco.</p><p>Teorierna som forskarna har använt sig av är främst inriktade på vad organisationer ska ta hänsyn till för att kunna uppnå förändringar. De beskriver hur organisationer kan skapa förutsättningar för förändringar i organisationen, samt lära sig av sin omgivning och sina misstag. Vilka organisationsstruktur som passar in på organisationens befintliga situation samt samarbete mellan olika aktörer, den egna personalen och kunderna bidrar till att lättare förändras.</p><p>De finns även teorier som handlar om den befintliga kulturen i organisationerna och vilka ledaregenskaper som passar bäst i olika situationer. Anledningen till att dessa områden också finns att hitta i teorikapitlet beror på deras direkta koppling till den interna marknadsföringen, som i sig är väldigt viktigt för en organisations förändringsförmåga. Forskarna har dock begränsat sig till att inte ta hänsyn till dem i sin undersökning.</p><p>Undersökningen visar att den offentliga arbetsförmedlingen på många sätt arbetar med att identifiera kundernas behov, men på grund av olika skäl inte har förmågan att anpassa sig efter deras behov.</p><p>Ett av skälen är att de är en statlig myndighet vilket gör att de har en historia av byråkrati, krångliga och långa beslutsled. På grund av dessa omständigheter har organisationen mycket svårt att uppnå nödvändiga förändringar.</p><p>En annan skäl är att engångskommunikationer i organisationen är så omfattande att politikerna omedvetet går miste om viktig information från frontpersonalen.</p><p>Förändringsarbetet är väldigt svår att genomföra pga. organisationens kultur och tradition som är så djupgående i organisationen att det är svårt att rubba.</p>

Det problem som behandlas i denna uppsats är: Vilka faktorer är avgörande för att den offentliga arbetsförmedlingen ska kunna uppnå högre kundvärde? Att uppnå högre kundvärde anses vara ett område som omfattas av många olika aspekter att ta hänsyn till. En viktig aspekt är organisationers förmåga att anpassa sig efter kundernas ständigt förändrade behov. Det är den inriktningen som uppsatsens skribenter har valt att ta. Det konstateras att fler och fler företag i Sverige väljer att flytta sin produktionsavdelning utomlands för att minska sina kostnader. Det enda som inom en snar framtid stannar kvar i Sverige är företagens ”prototypavdelning” dvs. deras forskningsdel. Man kan säga att det har skett ett paradigmskifte och att man har gått från industrisamhälle till ett kunskapssamhälle. Företagen har blivit mycket mer benägen om att rekryterna rätt personer till rätt syfte och därför har de blivit mycket mer specifika i deras ansökningar. Den offentliga arbetsförmedlingen var ensam fram till 1990-talet om att vara den enda Arbetsförmedlingen i Sverige. Efter en lagändring kunde även privata företag vara med om att slåss om att tillfredsställa kundföretagens behov. Det uppstod en konkurrenssituation som blev ogynsamm för den offentliga arbetsförmedlingen. Det som syns tydligt är att de privata arbetsförmedlingarna har anpassat sig mycket snabbare till det ökade behovet än vad den offentliga arbetsförmedlingen har gjort. Trovärdigheten för de privata arbetsförmedlingarna har ökat hos företagen och arbetssökande medan det har minskats för den offentliga arbetsförmedlingen. Syftet med uppsatsen är att ur ett organisationsledningsperspektiv göra en jämförande studie för att kunna besvara vilka skillnader som finns mellan den offentliga arbetsförmedlingen och de privata arbetsförmedlingarna med avseende på förändringsförmåga? Undersökningen har genomförts genom att intervjua en chef i vardera av organisationerna Den offentliga arbetsförmedlingen och Adecco. Teorierna som forskarna har använt sig av är främst inriktade på vad organisationer ska ta hänsyn till för att kunna uppnå förändringar. De beskriver hur organisationer kan skapa förutsättningar för förändringar i organisationen, samt lära sig av sin omgivning och sina misstag. Vilka organisationsstruktur som passar in på organisationens befintliga situation samt samarbete mellan olika aktörer, den egna personalen och kunderna bidrar till att lättare förändras. De finns även teorier som handlar om den befintliga kulturen i organisationerna och vilka ledaregenskaper som passar bäst i olika situationer. Anledningen till att dessa områden också finns att hitta i teorikapitlet beror på deras direkta koppling till den interna marknadsföringen, som i sig är väldigt viktigt för en organisations förändringsförmåga. Forskarna har dock begränsat sig till att inte ta hänsyn till dem i sin undersökning. Undersökningen visar att den offentliga arbetsförmedlingen på många sätt arbetar med att identifiera kundernas behov, men på grund av olika skäl inte har förmågan att anpassa sig efter deras behov. Ett av skälen är att de är en statlig myndighet vilket gör att de har en historia av byråkrati, krångliga och långa beslutsled. På grund av dessa omständigheter har organisationen mycket svårt att uppnå nödvändiga förändringar. En annan skäl är att engångskommunikationer i organisationen är så omfattande att politikerna omedvetet går miste om viktig information från frontpersonalen. Förändringsarbetet är väldigt svår att genomföra pga. organisationens kultur och tradition som är så djupgående i organisationen att det är svårt att rubba.

Den här rapporten presenterar processen och resultatet av mitt examesarbete i Industridesign på bachelor-nivå vid Umeå Institute of Design. Projektet har handlat om att ta fram ett koncept för att ladda mobiltelefoner i offentliga miljöer som flygplatser och tågstationer.  Tänk dig in i scenariot att du är på flygplatsen, ditt flyg är försenat, du har slut på batteri i mobiltelefonen, du har glömt laddaren till telefonen hemma och du är dålig på att komma ihåg telefonnummer. Du ska träffa den du älskar när flyget landar, hur ska du lyckas med detta? Genom att använda mig av en kreativ designprocess har jag lyckats lösa problemet för framtida användare samt tillmötesgått önskemål från min samarbetspartner.  Projektet genomfördes under vårterminen 2013 och resulterade i en fullskalemodell, muntlig presentation, diskussion, argumentation och den här rapporten.