Uppsatsen handlar om 1944 samt 1953 års Statens offentliga utredningars föreställningar om abort och de som genomgick detta ingrepp, hur deras sociala situation såg ut samt i vilka sammanhang männen omnämndes. De använda källorna är alltså Betänkande i abortfrågan samt Abortfrågan. Syftet är att bidra med en historievetenskaplig undersökning om abort eftersom de flesta forskningar har förekommit inom juridik och medicin. Studien är uppdelad i tre delar: Definitionen av abort, De aborterande kvinnorna och Männens roll, som tillsammans ger en helhetsbild. Yvonne Hirdmans teoretiska diskussion om genusordning och genuskontrakt fungerar som ett ramverk i min studie. Resultatet visar att familjelivet och äktenskap var normer som skulle följas vilket innebär att abort endast skulle göras av kvinnor som var sjuka eller svaga. Kvinnan skulle alltså vara moder enligt normen och mannen försörjare samt överhuvud. Vidare visar undersökningen på att mannens sociala och ekonomiska situation påverkade abortbeslutet. De föreställningarna påverkades av kommitténs könsfördelning och politiskt ideologiska utgångspunkter.

Den här uppsatsen syftar till att undersöka föreställningar om det offentliga rummet; både generella föreställningar som inte är platsbundna, men även de föreställningar som finns om Björns trädgård på Södermalm i Stockholm. Syftet har även varit att undersöka hur dessa föreställningar materialiseras i det fysiska rummet. Björns trädgård är tillsammans med Medborgarplatsen en av Stockholms mest befolkade platser, och på den lilla ytan som utgör Björns trädgård finns en uteservering, parklek, skejtpark och moské samlade runt en stor gräsmatta. I och med dess många funktioner, läge och puls kan Björns trädgård ses om en typisk plats för möten och stadsliv, men har trots detta ett dåligt rykte. Frågorna som drivit arbetet med uppsatsen är kopplade till föreställningarna om det offentliga rummet, och hur platsen Björns trädgård kan förstås utifrån begreppet territorialitet. Hur föreställningarna rumsliggörs, det vill säga hänger ihop med territorialiteten har även undersökts. Empirin består av kommunala dokument och handlingar, observationsstudier och intervjumaterial. Materialet har analyserats med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Det teoretiska ramverk som legat till grund för uppsatsen är poststrukturalismen och Mattias Kärrholms begrepp Territorialitet. Områdesöversikten inleds med en redogörelse av Harveys och Lefebvres rumsbegrepp, och övriga delar i kapitlet behandlar offentliga rum ur olika perspektiv. Fallstudien har visat att de generella föreställningarna om vad ett offentligt rum är och bör vara, inte nödvändigtvis stämmer överens med de platsspecifika för Björns trädgård, samt att föreställningarna beror mycket av vem avsändaren är. De territoriella strategierna på platsen är inte överlagrade, vilket innebär att grupper med olika intressen brukar rummet sida vid sida istället för att dela på samma yta eller inta varandras territorier. Studien har även visat att föreställningarna om rummet framför allt materialiseras i form av territoriella strategier, vilket innebär att myndigheter får större kontroll och inflytande över rummet och hur det används. Appropriering kan ske där den strategiska territorialiteten är som svagast, vilket innebär större risk för att dessa ytor används på ett sätt som inte är passande eller ”attraktivt” enligt rådande normer.

Målet med vår uppsats är att ur ett sociologiskt perspektiv undersöka den upplevda tryggheten i Halmstad utifrån unga kvinnors syn. Vi vill även undersöka diverse strategier som används för att hantera situationer som känns mindre trygga. Vi använde oss av kvalitativa intervjuer där åtta unga kvinnor i åldrarna 18-25 intervjuades. Det framgick att de unga kvinnorna upplever att Halmstad är en relativt trygg stad, men att det trots detta helst inte vistas i centrum kvällstider utan sällskap. De unga kvinnorna använde sig av olika strategier i hopp om att förebygga otrygghet. Dessa var bland annat att ha mobiltelefonen i handen, undvika områden med mindre gatubelysning och ha en kroppshållning som utåt sett inte visar någon rädsla. Vi använde oss av olika teorier och begrepp för att få ett bredare perspektiv kring vårt undersökningsområde. Empowerment valde vi för att få en djupare förståelse kring hur individens förhållningssätt gentemot en annan kan bidra till en ökad trygghet och självkänsla. Michel de Certeau’s syn på det offentliga rummet och hur stadens uppbyggnad har som effekt att styra invånarnas rörelse i staden. Erving Goffmans teori kring roll samt fasad som ständigt förändras i takt med omgivningen. Till sist använder vi oss av genus teori för att få ett vidare perspektiv kring den unga kvinnans position i samhället.

No description available.

Detta arbete fokuserar på platser som är möjliga att beskriva som mellanrum staden. Det är platser och ytor som ofta definieras som okontrollerade och oplanerade till skillnad från stadens i övrigt planerade och kontrollerade rum. De är svåra att tydligt beskriva då de befinner sig mellan andra mer tydligt definierade urbana rum samt att de inte går att läsa av som offentliga rum utan istället blir ett slags tomrum i stadslandskapet. Planerare och arkitekter har en tendens att se dessa mellanrum som överblivna ytor och som en framtida markreserv för kommande utveckling och tillbyggnad. Utifrån tidigare forskning ska begreppet mellanrum med tillhörandebenämningar fördjupas och förtydligas. Vidare avser arbetet undersöka vilka möjligheter och potential mellanrum kan ha för utvecklandet av nya offentliga mötesplatser och särskilt hur mellanrum i relation till varandra kan aktiveras och utvecklas för att bidra till en stadsdels utveckling. Fallstudiehar valts som forskningsdesign och angreppsätt och används för att fokuseraundersökningen till ett särskilt område i Hagalund, Solna, med inrymmandemellanrum. En platsbeskrivning, inventering och tidshistorisk-analys i kombination med olika analys- och karaktäriseringsverktyg ligger till grund för arbetets gestaltningsförslag. Förslaget presenterar en möjlig utformning av tre valda platser inom området utifrån framtagna designprinciper och visar hur dessa kan aktiveras till tillgängliga och dynamiska offentliga rum som erbjuder möjligheter till olika aktiviteter och möten samt bidrar tillstadsdelens behov och utveckling.

Enligt nationalekonomisk teori borde invandring ha en positiv nettoeffekt på mottagarlandets välfärdssystem. Det beror på att invandrarbefolkningen ofta har en mer fördelaktig åldersfördelning är den infödda befolkningen, med en högre andel personer i arbetsför ålder. Tidigare studier har visat att Sveriges nuvarande invandrarbefolkning bidrar med en negativ nettoeffekt, dvs. att invandrarbefolkningen kostar staten mer än vad den ger. Till skillnad från tidigare studier fokuserar denna uppsats på invandringen och de offentliga finanserna på lokal nivå. Uppsatsen undersöker dels invandringens påverkan på den offentliga ekonomin i olika slags kommuner och dels om en kommuns offentliga ekonomi har ett samband med andelen invandrare i kommunen. Uppsatsen visar att invandringen har positiv nettoeffekt för vissa kommuners offentliga ekonomi och negativ nettoeffekt för vissa kommuner. Det finns endast svaga samband mellan vilka kommuntyper som påverkas positivt respektive negativt. Resultaten från uppsatsen visar också att det finns ett positivt samband mellan kommuners årsresultat och en hög andel invandrare i kommunen.

This paper examines the different components and usage of today’s urban public spaces. During the process I have used three different methods. First I made some studies of how public spaces have been used from a historical perspective. The aim was to get a better, broader understanding of the basics. Then, to examine the usage of a public space, Uppsala Central Railroad Station was chosen as the specific area of interest. The railroad station has then been observed and the result thoroughly analysed. The study has then been complemented by quantitative interviews with three key individuals that has been, or are active in the shaping of Uppsala Central Station as a public space.By doing this research of this public space I ́ve come to the conclusion that public spaces are full of complexity and that its formations can vary in many different ways. When studying Uppsala Central Railroad Station I ́ve come to the conclusion that it is a public space with many different usages and components such as a place for commerce, integration and a foundation for expressing democracy. A major conclusion from the study is that to keep a public space open to use from all different aspects, it takes common planning and corporation from all involved parties from the very beginning when planning and constructing a public space.

No description available.

The aim of this thesis has been to describe a public actor’s ideas about governance in relation to enhancing public innovation. Through a qualitative textual idea analysis, using theoretical ideal types of governance, the thesis found that ideas of several modes of governance are co-existing in the studied texts. Moreover, the idea analysis also discerned three general patterns which constitutes possible descriptions of how this hybrid of governance ideas exist. The results support some previous empirical studies also showing that modes of governance are co-existing while public actors aim to enhance public innovation. This indicates that future research should consider the existence of several modes of governance instead of focusing and prescribing only one, which they have tended to do so far. The proposed descriptions should moreover be considered as a first step of depicting how a hybrid of ideas of governance can appear when a public actor steers and organises the public sector in order to enhance public innovation – a first step that ought to be followed up by futures studies.

No description available.