Studien vill belysa hur genusstrukturer är inbäddade i reklam och marknadsföring i det offentliga rummet i den centrala staden. Syftet är att synliggöra hur genus skapas i reklam och skyltning i Sverige 2016, vilka semiotiska resurser som används och därmed synliggöra de sociala förväntningar som finns kring ett visst kön. För att göra detta används en diskursanalys av framförallt bild, men även text, för att identifiera vilka konstruktioner som görs. Huvudfokus är att belysa vilka framställningar som förstärker ett visst genus och att strukturera upp på vilka sätt de liknar eller skiljer sig från varandra. Studien utgår ifrån ett socialkonstruktionistiskt perspektiv och har ett fokus på språkets konstruerande och socialiserande verkan. Genom att relatera studien till tidigare forskningsresultat kan genuskonstruktionens förändring jämföras och synliggöras. Resultatet visar att kvinnor och män framställs på alltmer lika sätt och att könsnormativa överskridanden förekommer, men att genus på vissa plan fortfarande framställs på olika sätt beroende på kön. Studien visar att det både sker reproduktioner och förändringar i förhållande till traditionella framställningar av kön, vilket bland annat visas genom kroppen, dess positionering och rörelser, men även förmedlas genom uttryck av allvarlighet, upptagenhet och intimitet.

This work is a thesis in Information Design with a focus on Spatial Design. The purpose of the work is to investigate the needs and functions that a larger food store’s foyer boutique has to fill, with increasing digitalization and the changing habits of shoppers using more online services instead of shopping in physical stores. Digitalization means that people do not have to shop at a physical location, with a result in people no longer meeting face-to-face in the same manner as before. The work also examines how the store’s foyer area spatially can make visible and communicate a solution to meet these needs and functions. Questionnaires have been developed to find out what needs and functions a food store’s foyer boutique needs to fill. A focus group has been carried out with participants who are knowledgeable in the area of shop fittings. Also, a site analysis of ICA Maxi Eurostop in Örebro has been carried out in order to be able to communicate and make visible a solution to the needs and functions to be found in a grocery store's foyer boutique.  Based on theory and empirical evidence, a design proposal has been developed that shows how larger food stores' foyer boutiques can be used as meeting places. Instead of only placing a bench, this work has produced a modular booth with several types of seating possibilities. The module booth also has electrical outlets to be able to charge digital devices and has ceilings and fabric-covered walls to reduce the transition of sound, thus forming a kind of sound-damping room within the room. By placing out different types of seating opportunities, more people can stop and meet, which can facilitate social interactions between people (Gehl 2011).  Keywords: Digitization, shop fittings, meeting place, spatial design, public spaces. / Det här arbetetär ett examensarbete inom Informationsdesign med inriktning mot Rumslig gestaltning.Syftet med arbetet är att undersökavilka behov och funktioner som en större matbutiks förbutik har anledningatt fylla,i och med den ökade digitaliseringen och de förändrade handelsvanorna med att handla onlineistället för i fysiska butiker, där resultatet att människor som är olik varandra inte möts på samma sätt som tidigare. Arbetet undersöker även hur förbutiksområdet rumsligt kan kommunicera och synliggöra en lösning för att mötadessabehov och funktioner. Frågeenkäter har tagits fram för att ta reda på vilka behov och funktioner som en matbutiks förbutik behöver fylla. En fokusgrupp har utförts med kunniga inom butiksinredningoch en platsanalys av ICA Maxi Eurostop i Örebro har utförts för att kunna kommunicera och synliggöra en lösning på de behov och funktioner som kan finnas i en matbutiks förbutik. Utifrån teori och empiri har ett designförslag tagits fram som visar hur större matbutikers förbutiksområden kan användas som mötesplatser. Istället för att endast placera ut en bänk på ytan så har det i detta arbete tagits fram ett modulbås med flera typer av sittmöjligheter. Modulbåsen har äveneluttag för att kunna ladda digitala enheter, och har tak och tygbeklädda väggar för att minska övergången av ljud, vilket därmed bildar ett slags ljuddämpande rum i rummet. Genom att placera ut flertyper avsittmöjligheter kan fler människor stanna upp ochmötas, vilket kan underlätta för sociala interaktioner olika människor emellan(Gehl 2011).

This study aims to investigate children's use of meeting places in the public space. The study focuses on meeting places that can be associated with physical activity. The study has focused on the urban area of Mönsterås as the geographical position area and can therefore be viewed as a case study. In order to investigate the purpose, the paper has used three different examination methods, which where intervjues, observations and a survey in which children has been asked what venues they use for activities, how often they visit these venues, and which factors they consider important for an “activity venue”. The interviews have focused on what “activity venues” that currently exists in Mönsterås urban area, what officials in the county considers during the planning and construction of “activity venues” and what they see as important factors for these venues. The result shows that the factors the officials see as important are: accessibility, lighting, vegetation, safety and security, as well as cleanliness and tidiness. This is largely in line with what the children sees as important factors for an “activity venue”. The children considers good lighting, close to home, no car traffic and cleanliness and tidiness as important factors for an activity venue. The results of the study are largely in line with what research in the field confirms as important factors for a venue that encourages children to physical activity.

The purpose of this master’s thesis is to examine the use of the concept cultural heritage in Swedish governmental cultural policy. Ten official reports, reaching over a time period of seven years (1997-2004) are examined in the following way: What is cultural heritage? What functions/ values does the cultural heritage have? Whose heritage is a cultural heritage? With some simplification you can say that there are two different views on cultural heritage in the documents. The most common way to refer to cultural heritage is a category of chosen historical objects whose preservation is motivated by their function as sources of information and knowledge about the history and development of the Swedish society. It also constitutes continuity, context and belonging. This heritage is equally valuable to all people and its relation to different ethnical and social groups is not brought up for discussion in the documents. At the other end of the scale cultural heritage is in a few documents regarded as a pluralistic collection of heritages. Anything can be cultural heritage if someone claims that it is so. Every group and every individual have the right to a cultural heritage of their own. It is therefore important to give special attention to the heritage of marginal groups, who have often been left out in the traditional historical writing. In these documents cultural heritage is not just a historical matter, but also something that is being created at the present time. It is a source of knowledge, but also a democratic tool. / Uppsatsnivå: D

Tidigare forskning har visat att kvinnor tenderar att prioritera omsorgsfrågor i högre grad än män gör. Det har även i en undersökning för perioden 1976–1997 bevisats ett samband mellan andelen kvinnor i Sveriges kommunfullmäktige och offentliga konsumtionsmönster. Nutida forskning har dock indikerat att könsskillnader bland Sveriges förtroendevalda avtagit sedan mitten på 1990-talet. Denna uppsats syftar till att vidare undersöka sambandet mellan andelen kvinnor i kommunfullmäktige och kommunernas offentliga konsumtionsmönster. Analysen baseras på data för perioden 1995–2013 och de beroende variabler som undersöks är barnomsorg samt individ- och familjeomsorg, som andel av summan av kommunens kostnader för all sin verksamhet med undantag för affärsverksamheten. Effekterna skattas med hjälp av paneldataregressioner med fixa effekter. Studien finner inga säkerställda samband mellan andelen kvinnor i kommunfullmäktige och kommunens kostnader för barnomsorg och individ- och familjeomsorg.

<p>Syftet med denna uppsats har varit att ta reda på om skillnader finns i hur stora miljöhänsyn som tas vid offentliga upphandlingar i kommuner där en aktiv miljöstrategi finns integrerad i förvaltningarna än i kommuner där de inte integrerats.</p><p>Jag har utfört en fallstudie på tre kommuner i Sverige där jag kvantitativt samt kvalitativt jämfört förfrågningsunderlag från tre typer av offentliga upphandlingar. Den kvantitativa undersökningen har utgått från Miljöstyrningsrådets och Vägverkets kriteriedokument som ger rekommendationer för hur miljökrav kan ställas vid offentliga upphandlingar.</p><p>Utifrån tidigare teorier om hur institutioner över tid formar normer och värderingar samt påverkar individers handlingar har jag utformat tre hypoteser där slutsatsen kunde dras att en av hypoteserna stämde. Jag kom fram till att oavsett om kommunen hade integrerat en aktiv miljöstrategi eller inte syns inga större skillnader i hur stora miljöhänsyn som tas vid offentliga upphandlingar.</p><p> </p>

<p>Följande studie har till syfte att belysa vilka individuella respektive organisatoriska förutsättningar som påverkar de individuella respektive organisatoriska effekterna av ledarskapsutbildning i den offentliga sektorn. För att uppnå syftet valdes ett kvalitativt tillvägagångssätt med semistrukturerade intervjuer som genomfördes med personer som deltagit i en ledarskapsutbildning. Teori valdes utifrån tidigare forskning inom området, litteratur med utgångspunkt från syftet samt resultatet av empirin, därefter ställdes dessa mot varandra. Det man fann var att innan man tar beslut om att investera i en utbildning finns det ett antal aspekter som är av vikt att belysa för att skapa de effekter man eftersträvar i organisationen. Bland annat visar resultatet att ledarskapsutbildningen bör vara anpassad efter organisationens och chefernas behov. Vikten av en ledare som har befogenheter, ansvar och som inger förtroende hos medarbetarna, för att möta de skilda individuella förutsättningarna, är stor. De organisatoriska förutsättningarna handlar om handlingsutrymme i organisationen, det vill säga att deltagarna upplever att de kan använda de nya kunskaperna i sitt arbete. Det ses som grundläggande att utvärdera effekterna av en ledarskapsutbildning då man får en möjlighet att utveckla individen och organisationen genom att åskådliggöra förutsättningarna.</p>

<p>Syfte: Syften med denna uppsats är att beskriva och förstå investerings-beslutsprocessen i kommunala verksamheter och ge förslag till förbättringar. Studien belyser processen utifrån tjänstemannaperspektivet i tre kommuner i Hälsingland.</p> / <p>Purpose: The purpose of this paper is to describe and understand investment decisions process in local government activities and give suggestions to improvements. A study illustrates the process on the basis of employee’s perspective in the three municipalities in Hälsingland.</p>

<p>Uppsatsen är en kvalitativ intervjustudie, med barnperspektiv som metodologisk utgångspunkt. Syftet är att infoga några barns röster, angående vem som stör(s) i det offentliga rummet.</p><p>Intervjuerna genomfördes våren 2008 i Stockholmsområdet, med ett urval av fyra barn i nioårsåldern. Gruppintervjuerna skedde vid två tillfällen och formen var halvstrukturerad.</p><p>Olika teorier tillämpas utifrån en problematisering av vuxenmakt, där barnens reflektioner relateras med positioneringar och normer. Teoretiska begrepp från queer- och maskulinitetsteori används för att se till maktdynamiken, mellan barn och vuxna. Det framkommer att de intervjuade barnen använder sig av olika motståndsstrategier, för att handskas med rådande vuxenmakt i det offentliga rummet. Den vanligaste strategin är att fysiskt förflytta sig från platsen oavsett vem som stör vem. En ”internaliserad vuxenblick” och hot om våld, påverkar även barnens rörelsefrihet. En intressant aspekt som helt förbisetts i vuxenorienterade samhällsdebatter med utgångsläget att barn stör vuxna, visar utifrån empirin hur vuxna således även stör barn i det offentliga rummet.</p>

Syfte: Syften med denna uppsats är att beskriva och förstå investerings-beslutsprocessen i kommunala verksamheter och ge förslag till förbättringar. Studien belyser processen utifrån tjänstemannaperspektivet i tre kommuner i Hälsingland. / Purpose: The purpose of this paper is to describe and understand investment decisions process in local government activities and give suggestions to improvements. A study illustrates the process on the basis of employee’s perspective in the three municipalities in Hälsingland.