Spelling suggestions: "subject:"offentliga"" "subject:"offentligas""
81 |
Offentliga rum : Relationen mellan den fysiska miljön och människanLilja, Emma, Wisborg, Ebba January 2018 (has links)
Kandidatarbetet behandlar offentliga platser med inriktning på torg utifrån ett socio-spatialt perspektiv, det vill säga förhållandet mellan människan och den fysiska miljön. Arbetet riktar in sig på vilken påverkan torgens fysiska utformning har på människors val av att vistas på och använda torgen. Camillo Sitte, Jan Gehl, Kevin Lynch och Gordon Cullens arbeten om rums- och gestaltningsprinciper samt två äldre torgs fysiska utformning i Europa, Piazza del Campo i Italien och Praça do Comércio i Lissabon i Portugal studeras med syftet att ta fram begrepp som påverkar människors vistelse på och användning av torgen. En fallstudie görs på tre offentliga platser i centrala Stockholm; Hötorget, Sergels torg och Kungsträdgården med syfte att undersöka de begrepp som har tagits fram i jämförelse med de tre offentliga platsernas fysiska utformning och människors användning av platserna. För att konkretisera de begrepp som tas fram kring den fysiska utformningen kopplat till människors vistelse på och användning av torgen gestaltas ett antal utvecklingsförslag över en av de tre offentliga platserna som anses, utifrån fallstudien, brista i den fysiska utformningen när det gäller appliceringen av begreppen på platsen.
|
82 |
Arkitektens roll och ansvar : Arkitekten och samhället - en splittrad skildringSjöstrand, Axel January 2018 (has links)
En viktig faktor i våra liv är omgivningen vi lever och rör oss i. Vi är en del av arkitekturen som är med oss i vardagen. För vissa är arkitektur och de byggnader vi rör oss bland, inte lika viktigt som för andra. Vissa går så långt som att bilda grupper för att göra sina kritiska röster hörda. Dessa kritiska röster menar i de flesta fall att den rådande arkitekturen är direkt oduglig - att majoriteten av det som byggs har för stela former och saknar detaljer som en gång varit mer närvarande än vad den är idag. Enligt kritiska röster ritar och skapar arkitekter byggnader som de själva och resten av arkitektkårens sympatisörer anser vara vackra. Två arkitekter i Uppsala menar att de är medvetna om den kritik som finns, men att debatten och den allmänna diskussionen är för onyanserad och att den saknar djup. Med detta sagt är syftet med denna uppsats att undersöka vad arkitekter själva har att framföra för åsikter och tankar angående den rådande arkitekturens situation idag, samt att höra deras åsikter om vad deras roll och ansvar i samhället är. Studiens teori bygger på att det finns en polarisering mellan arkitekter och allmänheten, och empirin baseras på två intervjuer som gjorts med två arkitekter i Uppsala. Sammanfattningsvis går det att i stora drag, dra vissa slutsatser om att arkitekterna som intervjuats är väl medvetna om kritiken som finns, men att vanliga lekmän inte kan uttala sig om arkitektur på samma sätt som en arkitekt kan. Den konstnärliga och estetiska aspekten av arkitektyrket, menar arkitekterna, är en viktig del av yrket och de ser sig som konstnärer och bärare av en fackkunskap som ska bidra till ett bättre samhälle.
|
83 |
Vägen till den svenska modellen : Utvecklingsprocessen av handlingsrepertoarer som möjliggjorde svenska modellenLarsson, Nadia January 2018 (has links)
På senare tid har vissa delar av den svenska modellen varit föremål för olika debatter, från strejkrätt till de centrala parternas roll på arbetsmarknaden. Modellen både hyllas och ifrågasätts och med det i åtanke förefaller förståelse av uppkomsten av modellen intressant. Det finns en stor mängd tidigare forskning som ger förklaringar till modellens uppkomst, främst i de politiska motsättningarna som landet gick genom vid tiden för skapandet av modellen, men också som ett resultat av de konflikter på arbetsmarknaden som var vanliga under slutet av 1800-talet och början på 1900-talet. Det som denna uppsats syftar till är att istället blicka längre bak i Sveriges historia för att försöka hitta en alternativ förklaring till modellens uppkomst och således komplettera den befintliga forskningen. Den viktigaste frågan är varför det i Sverige togs fram den lösning på arbetskonflikterna som den svenska modellen blev. Genom att utföra en historisk sociologisk studie försöker därför denna uppsats svara på problematiseringar kring hur arbetet var organiserat under en förindustriell era samt hur arbetskonflikterna startade och hur de löstes. Förhoppningen med denna studie är att resultatet fyller en kunskapslucka och ger ytterligare förklaringar till hur och varför modellen konstruerades. Uppsatsens centrala argument är att den svenska modellen på arbetsmarknaden blev möjlig tack vara den i Sverige rådande folkliga handlingsrepertoar som redan för flera hundra år sedan tvingade beslutsfattare att kompromissa och hantera arbetskonflikter på ett annat sätt än genom enbart lagstiftning eller våld.
|
84 |
Kvalitetsutvärdering av offentliga e-tjänster : Hur kan en kvantitativ ansats användas kvalitativt? / Quality evaluation of public e-services : How can a quantitative approach be used qualitatively?Segerström, Johan January 2016 (has links)
I dagens elektroniska samhälle, e-samhället, har invånare hög förväntan och höga krav när det kommer till kvalitet på elektroniska offentliga tjänster, så kallade offentliga e-tjänster. För att uppfylla invånarnas förväntan och krav krävs det att e-tjänsterna utvärderas utifrån kvalitet. Eftersom offentliga e-tjänster nyttjas av t ex invånare i en kommun är det viktigt att invånarna involveras i utvärderingen eftersom det är invånarna som är användaren av e-tjänsten. Kvalitetsramverket COBRA är en metod som används för att mäta kvalitet på offentliga e-tjänster och som involverar användaren. COBRA är ett kvantitativt ramverk och i denna studie kommer COBRA att användas kvalitativt med hjälp av intervjuer för att mäta kvalitet på en specifik offentlig e-tjänst. Syftet med studien är att ta reda på hur COBRA kan tillämpas kvalitativt och hur resultatet av det kommer bli. Resultatet av studien visar hur COBRA kan tillämpas kvalitativt och det som har gjorts i denna studie är att tillämpa en intervjuguide utifrån COBRA. Intervjuguiden har genomförts på Skövde kommuns e-tjänst ”jämförelsetjänst”. Resultatet visar resultatet från intervjuerna, hur COBRA har tillämpats kvalitativt samt hur COBRAs kvantitativa frågor har blivit kvalitativa.
|
85 |
Användarmedverkan vid utveckling av offentliga e-tjänster : En studie av tre svenska offentliga organisationer / User participation during development of public e-services : A study of three Swedish public organizationsCarlson, Sara, Vallé, Troy January 2015 (has links)
Informationsteknik har blivit en betydande del av samhället, vilket bland annat tar sig i uttryck politiskt via bland annat statsförvaltningen. För att underlätta medborgarnas vardag satsar regeringen på att utveckla den så kallade e-förvaltningen och i denna ingår utvecklingen av offentliga elektroniska tjänster. Målet med e-förvaltningen är att både kunna bidra till att effektivisera offentlig verksamhet, men också förenkla medborgares kontakt med den offentliga sektorn. Det finns exempel som visar hur bristen på hänsyn till medborgares behov och önskemål leder till tjänster som inte utnyttjas, något som visar att det är viktigt att offentliga organisationer tillskansar sig kunskap om användare och deras önskemål. Användarmedverkan ses av forskare som ett användbart verktyg i syfte att skapa relevanta och tillgängliga e-tjänster, men i praktiken förefaller användares behov vara något som bortprioriteras vid e-tjänsteutvecklingen inom offentlig sektor. Syftet med denna uppsats var att närmre undersöka tre offentliga organisationer för att få större kunskap om deras inställning till användarmedverkan, deras praktiska tillvägagångssätt vid tillämpandet av användarmedverkan och bidraget det medför på utvecklingen av offentliga e-tjänster, samt undersöka möjligheter för förbättring av denna tillämpning. Detta gjordes genom att vi utförde en kvalitativ studie hos Skatteverket, Centrala studiestödsnämnden och Norrköpings kommun. Resultatet visade att inställningen till användarmedverkan var positiv och att de tre organisationerna hade uppfattningen att det kunde leda till bättre e-tjänster. Däremot skiljde sig syftet med e-tjänsteutvecklingen sig åt och det sträckte sig mellan en syn på e-tjänsteutveckling med fokus på nytta för medborgare, och e-tjänsteutveckling med fokus på verksamhetsnytta. Även arbetssätten tenderade att skilja sig åt och den organisation som hade starkast medborgarperspektiv arbetade även mest konsekvent och mest etablerat med användarmedverkan, medan organisationen som hade starkast verksamhetsperspektiv inte alls involverade slutanvändare under utvecklingen. Vi kunde dra slutsatsen att användarmedverkan hade positiva effekter på utvecklingsprojektens resultat eftersom det fångade problem tidigt i utvecklingen och e-tjänsterna blev bättre anpassade för medborgarnas behov. Av intervjuerna framgick de att organisationerna i vissa fall saknade kunskap om användarmedverkan och skulle behöva tydligare styrning, och att det är viktigt att arbeta för att inkludera en bredare användargrupp istället för att tvinga personer med låg datorvana att välja andra kanaler. Kunskapen om användarmedverkan skulle öka genom att skapa större samverkan inom offentlig sektor för att kunna dela med sig och dra nytta av andra verksamheters metoder och erfarenheter vid tillämpning av användarmedverkan. Vi anser att en plattform för en sådan samverkan skulle kunna bidra mycket till de organisationer som aktivt vill arbeta med initiativ till förbättrad e-tjänsteutveckling.
|
86 |
E-tjänsteutveckling i små kommuner : En komparativ studie mellan två kommuner / E-service development in small municipalities : A comparative study between two municipalitiesLovering, Philip January 2014 (has links)
Efter direktiv från en ny digital agenda av EU, anpassade regeringen sin handlingsplan för att ligga i linje med resten av EU. Regeringen satte även upp målet att bli bäst i världen på att använda sig av digitaliseringens möjligheter. För att kunna uppnå denna målsättning krävs insatser på nationell, regional och kommunal nivå. För att regeringen ska kunna uppnå sitt mål är man beroende av att kommunerna uppfyller sin del. Detta har satt press på kommuner, som utvecklar och implementerar nya e-tjänster i ökande takt. Problemet med detta är att långt ifrån alla kommuner har en plan för hur de ska arbeta och utveckla nya e-tjänster. Det resulterar i uteblivna effektivitetsvinster för de kommunala verksamheterna som hade kunnat uppnås om en tydlig strategi hade funnits. Dock konstaterar en sammanställning från SKL att kommuner med stor befolkning generellt sätt arbetar bättre. Det finns korrelationer mellan kommunstorlek och hur bra en kommun arbetar med e-tjänsteutveckling samt de ekonomiska förutsättningarna, som kan tolkas att små kommuner torde arbeta sämre med e-tjänster på grund av sämre förutsättningar. Dock finns undantag, kommuner med liten befolkning som är topprankade trots sämre förutsättningar. Hur kan en kommun med sämre förutsättningar lyckas så pass bra och vad gör dem annorlunda från andra?Syftet med studien är att via en jämförelse av två små kontrasterande kommuner, identifiera arbetssätt och faktorer som krävs för en lyckad e-tjänsteutveckling samt att tillhandahålla förbättringsförslag för kommuner med liknande befolkningsmängd.Studiens syfte har besvarats efter en komparativ undersökning med kvalitativ ansats, som genomförts på två små kommuner. Semistrukturerade intervjuer har utgjort den primära insamlingsmetoden av studiens empiri.Resultatet visar hur en framgångsrik mindre kommun arbetar med e-tjänsteutveckling i jämförelse med en annan mindre kommun. Trots likartade förutsättningar så har den ena kommunen etablerat sig som en av Sveriges bästa kommuner inom e-förvaltning och e-tjänsteutveckling, medan den andra återfinns på motsatt håll. Skillnaderna mellan kommunernas tillvägagångssätt är inte stora, men organisationen bakom och kvalitén i det som utförs skiljer sig markant. Dock finns det områden som även den mer framstående kommunen kan förbättra. Utvärdering, marknadsföring och en större involvering av användare är områden som bör prioriteras för att nå bättre slutresultat.
|
87 |
Rörelsemönster i det offentliga rummet : En jämförelse av kvinnor och mäns rörelsemönster i Luthagen, UppsalaAmauta, Gisslandi January 2018 (has links)
Det offentliga rummet kan definieras av tillgänglighet, användbarhet, dit offentliga kontakter äger rum och transport utförs. Teorin menar dock att det offentliga rummet inte används enhetligt av samtliga individer. Därför är studiens syfte att undersöka kvinnor och mäns rörelsemönster samt att undersöka på vilket sätt utvalda faktorer influerar respondenternas rörelsemönster i bostadsområdet Luthagen i Uppsala. Studien utgjordes av fyra respondenter, två kvinnor och två män där semistrukturerade kvalitativa intervjuer genomförts. Ytterligare metod som använts var en dagboksmetod där information framställdes från kartdagböcker för att lokalisera precisa rörelsemönster. Det teoretiska ramverk som användes var till största delen kvalitativ men omfattades även av kvantitativ ansats. Studien tyder på att rörelsemönstret ter sig likvärdigt mellan kvinnor och män i Luthagen Uppsala. Däremot utförs transporten varierat beroende av tid och rum. Studien tyder på att trygghet, risker, rädsla och frihet var faktorer som influerade upplevelsen och rörelsemönstret i stadsdelen. Viss könsspecifika skillnader kunde identifieras annars förekom individuella likheter och skillnader. Således förefall likheter och skillnader verka i relation med tid och rum.
|
88 |
Tillgänglighetsanpassning efter ändringar av offentliga utrymmen i UppsalaPham, Tony, Holmström, Lina January 2017 (has links)
Every individual shall have the same access and opportunity to participate in the society. There shall not be any barrier which prevents participation of a certain target group in the society due to a lack of accessibility. Uppsala municipality´s goal is to make every function in the municipality accessible for everyone. It's about individuals with disabilities shall feel involved. Safety within both the outdoor and indoor environments is also a part of Uppsala municipality ´s work with accessibility. In this study the accessibility of two public spaces in Uppsala have been analyzed and the objects are, the City Library and the area by the river, åstråket. The aim of this study is to verify how accessibility has been applied to the public spaces above after they went through changes. A case-study has been used as method in this study, a litterature review was the foundation. Interviews and an observation have been performed with the intention of being able to answer the research questions. The respondents Anna Sofia Perotti and Karin Åkerblom have defined accessibility as an important part of the society where everyone shall have the same opportunities. Social sustainibility is important for both the respondents and it is something they constantly try to improve. The new main entrance of the City Libarary is completely accustomed to the laws. Accessibility was applied to åstråket by the existing law at that time, which resulted a lack of tactile pavings. One of the piers at åstråket isn´t fully accessible since it only has a staircase on one end. The observations showed that the new installed lifting device in the City Library´s main entrence is an obstacle to a certain extent. The signs in the City Library is for the most part satisfactory but there is some faults. Åstråket has a even paved surface and ramps to accomodate accessibility. A public place should be accessible, everyone shall have the same access regardless of disability. The City Library now has a main entrance which follows the laws and åstråket is a place where everyone has access to.
|
89 |
Strategi 2020 : -Försäkringskassans nya styrmodell ur ett ledarperspektivLoginger, Malin January 2016 (has links)
Många svenska offentliga myndigheter har under senare år genomgått stora omorganisationer och försökt att förändra och förbättra sin styrning. I denna studie beskrivs Försäkringskassans senaste förändringsinitiativ samt hur cheferna uppfattar införandet av en ny styrmodell inom myndigheten. Uppsatsen är uppbyggd kring en intervjustudie, och då avsikten är att belysa chefers upplevelser av en organisationsförändring har en kvalitativ ansats använts. I studien har empirisk data samlats in genom djupintervjuer med chefer vid olika nivåer inom myndigheten. Studien indikerar att det idag ställs nya krav på ledning och styrning för att leva upp till ambitionen att vara en modern myndighet. Inom Försäkringskassan upplever cheferna att införandet av den nya styrmodellen varit nödvändig för att leva upp till de förväntningar som de svenska medborgarna har på myndigheten.
|
90 |
Samspelet mellan det offentliga rummet och människors sociala liv - Fallstudie av artefakter och appropriationSonesson, Isabella January 2020 (has links)
Att utforma och designa fysiska miljöer utifrån människans behov är något som forskare och arkitekter har experimenterat med i århundraden. Offentliga rum finns överallt där människor finns och kan innebära bland annat parker, stråk, torg och så vidare, till en plats minsta artefakter i form av vanliga bänkar. Artefakter är arkitektoniska utformningar som är designade för en grundfunktion och som ibland människor hittar egna sätt att appropriera på. Dessa artefakter i offentliga rum påverkar människor på ett eller annat sätt. Aspekter och förutsättningar avgör också hur och varför en plats används mycket en dag och mindre en annan. Det är orsaken till hur och varför människor väljer att befinna sig på en specifik plats vid ett specifikt tillfälle av olika personliga anledningar. I mitt kandidatarbete har jag forskat om sambandet mellan arkitektur, dess artefakter och människors sociala liv. Hur och varför männiksor påverkas av artefakter i det offentliga rummet och varför de vill uppehålla sig där. Kandidatarbetet riktar in sig på alla generationer och åldrar av människor och kulturella grupper. I ett avsnitt i arbetet fördjupas och diskuteras en aspekt som mer diskuterar ungdomars appropriation på torget. Jag anser att en plats ska vara tillgänglig för alla människor, året om, dygnet runt men har samtidigt varit medveten om att detta inte är helt och hållet möjligt att genomföra men att det ska finnas ett öppet sinne för det. Med kandidatarbetet har jag velat finna ett konkret slutgiltigt svar men med studien är mitt syfte att väcka en tanke om hur arkitekter i framtiden, utifrån valda metoder, kan använda sig av den här metoden för att undersöka liknande framtida frågor inför att nya offentliga rum ska utformas. Jag valde att undersöka fenomenet på ett torg som är en traditionell urban miljö men det finns inga regler för hur ett offentligt rum eller en mötesplats ska se ut. / Designing physical environments for people and their requirements have been researched about and architects have been experimented with this particular subject for many years. A public space is anywhere people are and can for example mean parks, walkways, squeres etcetera, to the smallest useable artefacts in the form of traditional benches. Artefacts are the parts in att public space that have any kind of designed function that is meant for being used in a specific way and people find other different ways it can be used as. Those artefacts in public spaces do affect people in different ways. Aspects and conditions becomes a sequence to how and why people use a space more or less another one day to another. That is the cause to how and why pople choose to use a specificpublic space by specific occasions beacuase of personal reasons. In my thesis I have done a reaserch about the interaction between architecture, its artefacts and people social life. How and why pople are affected by artefacts in the public spaces and why they want to stay there. The thesis focus on all generations and ages of people and cultural groups. In one part of the thesis there will be more focused and discussed part about an aspect about teenagers appropriation in the choosen public space. I concider that a place should be available for all people, all year, the entire day and night but I have at the same time been awere of that that is not totaly possiple to implement but I want there to be an open mind for the thought of it. In the thesis i did look for a concrete answer as a final result for the study but in the study the aim is to bring up how architects can use this kind of study in the future, from my chosen methods, can use this method to study likewise future studies for new public spaces to come. I chose to do the research about the phenomena in a square which is a traditional urban environment but there are no rules for how a public space or meeting space should look like.
|
Page generated in 0.0342 seconds