Diss. Umeå : Univ., 2002.

No description available.

Every day we stay in some form of public space, whether it is the collective laundry room in the basement or during a jog through the park. The public space is something many people today take for granted and they are often planned for large attractive public spaces. Where social interactions take place, physical activity, play and rest. In this work, the design of the public space is problematized according to the climate changes that society and the world will face today. How should the public space be planned to be attractive all year round? Are we really planning the right way today? This master's thesis describes what public space is and how to make it as attractive as possible according to prominent city architects and architects. They want to promote social interactions and make the public space lively around the clock, during each season. After closer examination, it is difficult to apply this planning where the climate is colder than in, for example, Barcelona, ​​Spain. With this as a basis, the work has produced a planning basis for how to plan the public space according to colder climates. The planning documentation is then applied to several different case studies at different planning levels (overview plan, planning program and detailed plan) made in the Swedish city of Luleå. Luleå is located far up in northern Sweden with a cooler climate. What we can see is that the different levels take up different amounts of winter planning depending on how much they can regulate. Some of the documents do not consider the winter planning while some do this in a very good way. Which is interesting because all planning documents in a city with such a cold climate should actively plan for a colder climate. The conclusion is that Luleå municipality applies good winter planning across different planning levels. However, there is development potential to ensure good winter planning.

I detta examensarbete avser jag att utforma en alternativ strukturplan utifrån Stockholms stads befintliga stadsplaneringsprojekt för den nya stadsdelen Lövholmen. Genom att studera och kritiskt granska det befintliga förslaget avser jag att dels ta tillvara de redan goda förslagen samtidigt som jag kombinerar dessa med mina egna förslag. Som inspirationskälla har jag valt arkitekten och stadsplaneraren Jan Gehl. Jan Gehl är också den som utformat det befintliga stadsplaneringsförslaget. Följande syften ligger till grund för min alternativa strukturplan: - Uppfylla de goda delarna av stadens visioner - Minska exploateringsnivån och därmed ge utrymme till ljus, grönska och mänsklig skala i det offentliga rummet - Utforma de offentliga rummen på så sätt att de ger lust och möjlighet till meningsfulla möten, fler innovativa aktiviteter och rekreation - Planera en ny stadsdel utifrån Lövholmens nuvarande identitet   Examensarbetet är strukturerat utifrån följande modell: - Redovisning av Lövholmens identitet och historia, inspiration och teoretiska utgångspunkter - Genomgång av stadens förslag och visioner för Lövholmen - En kritisk granskning av stadens förslag och visioner - Redovisning av de visioner staden har som jag valt att ta med samt de åtgärder i stadens förslag jag avser att göra för att skapa mer levande offentliga rum - Presentation av min alternativa strukturplan - En avslutande sammanfattning / In this thesis, I intend to design an alternative structural plan based on Stockholm's existing city planning project for the new district of Lövholmen. By studying and critically examining the existing proposal, I intend to partly utilize the already good proposals while combining them with my own proposals. As a source of inspiration, I have chosen architect and city planner Jan Gehl. Jan Gehl is also the one who designed the existing urban planning proposal. The following objectives form the basis for my alternative structural plan: - Fulfill the good parts of the municipality's visions - Reduce the level of exploitation and thereby allow for light, greenery and human scale in the public space - Design the public spaces in such a way that they provide pleasure and opportunity for meaningful meetings, more innovative activities and recreation - Plan a new neighborhood based on Lövholmen's current identity   The degree project is structured based on the following model: - Presentation of Lövholmen's identity and history, inspiration and theoretical starting points - Review of the municipality's proposals and visions for Lövholmen - A critical review of the municipality's proposals and visions - Presentation of the visions the municipality has chosen to include and the measures in the municipality's proposal I intend to take to create more vibrant public spaces - Presentation of my alternative structural plan - A concluding summary

Denna designpedagogiska undersökning baseras på ett empiriskt material som med en etnografisk inspirerad metod med participatory design som grund för deltagandet, undersöker rätten till individens visuella uttryck i det offentliga rummet, sett ur ett maktperspektiv inom det socialkonstruktionistiska fältet. Syftet är att skapa en mötesplats som kan möjliggöra för boende i Orminge att ta plats med visuella avtryck i ett kollektivt skapande. I Orminge, som är en förort till Stockholm, har undersökningen ägt rum i form av en workshop, en aktion och en utställning. Under tre veckor i oktober 2010 kunde biblioteksbesökare till Orminge Bibliotek delta i en öppen workshop. Deltagarna, de boende i Orminge och tillika besökare till Orminge Bibliotek, "målade med tråd" på duk och bestämde sedan platser där den broderade duken skulle placeras ut i det offentliga rummet. En utställning i Orminge Bibliotek skapades utifrån dokumentationen över workshopens process och dukens platstagande i det offentliga rummet (aktionen), vilket lyfte upp deltagarnas arbete och Orminge som plats. Frågeställningen som ställs i undersökningen är: Vilka nya betydelser kan skapas då ett kollektivt broderi tar plats i det offentliga rummet? Jag genomförde en aktion, inspirerad av craftivism, där jag tog ut deltagarnas gemensamma artefakt till deras utvalda platser i det offentliga rummet. Deltagarnas val av platser handlade om att fånga uppmärksamhet, ifrågasätta konsumtion, lämna avtryck i det offentliga rummet, en form av identitetsskapande och symboliska krockar mellan handarbete, reklam och graffiti. Undersökningens resultat visar bland annat att detta projekt kan läsas som en form av motmakt. Som gatukonst bär den broderade duken politisk potential att kunna ifrågasätta den demokratiska aspekten av vem eller vilka som har makten i det offentliga rummet. Deltagarnas platstagande sker via aktionen då deras artefakt utmanar det offentliga rummets strukturer. Inom ramen för designpedagogik kan duken som handarbete i det offentliga rummet härleda till diskussioner om mänsklig närvaro i reklamflödet och ett platstagande av boende i sin egen förort. Hos dessa Ormingebor fann jag en vilja att handarbeta, uttrycka sig och ta plats. Mötesplatsen fångade upp ett behov av att vilja berätta visuellt, med nål och tråd på duk. I en utställning 2011-01-10 till 2011-01-15 på Konstfack (Högskolan för konst, konsthantverk, design och bildpedagogik) gestaltades undersökningen. Fotografier, från när det kollektiva broderiet tog plats och skapade nya betydelser i Orminges offentliga rum, tejpades upp på en yta likt estetiken för olaglig affischering i det offentliga rummet. En större affisch med en bild på duken hängdes på väggen. På affischen hängde trådar och nålar ner mot golvet för att efterlikna workshopens estetik i Orminge Bibliotek. / BI

The aim of this study is to show how the ideas of gender equality in the late 1970 ́s and early 80 ́s were expressed in Swedish medical discourse. The questions asked are primarily how the ideas came to matter in medical discourse as well as the resistance against these ideas. The primary method used is a modified form of discourse analysis, to suit the aim of this study. The study draws upon three Official Reports of the Swedish Government. Prior research has found that ideas of female submission were a dominant part of the medical discourse, as well as the image of the caring mother. Research has also found that the traditional image of male and female as different species were in a profound reform process, due to, for example, the feminist revolutions, in which gender equality became a prioritized part of the international political agenda. This study shows that the resistance to the ideas of gender equality within the medical discourse was still hard to break trough in the early 1980 ́s. The women that were represented in medical studies, as scientists or as a target for research, were minimal or not represented at all – but they who did illustrates how the androcentric ideals of the medical discourse dominated the selection of objects to research, as well as the research itself. This study also shows that, even though the ideas of gender equality were politically accepted, and academic expressions of the opposite opinion were not, the expectations of men and women were still rooted in older ideas of the rational working man and the emotional house wife. Keywords: Gender, Medicine, Androcentrism, Discourse, Official Reports of the Swedish Government

Många skulle nog mena att det är självklart att vi ska arbeta för jämställdhet, både inom politiken och inom den fysiska planeringen. Det “självklara jämställdhetsprojektet” är omöjligt att tacka nej till eftersom det utgår från grundprincipen om alla människors lika värde. När jämställdhet uttrycks som “jämlikhet mellan könen” klargörs att det krävs en idé om kön för att arbeta med jämställdhet. Men inom ramen för begreppen jämställdhet och kön ryms många alternativa tolkningar. Med anledning av tolkningsutrymmet som finns intresserar vi oss för att undersöka vilka idéer om kön som reproduceras inom planering och vad eller vilka som dessa idéer exkluderar respektive inkluderar. Med utgångspunkt i att tjej är ett socialt konstruerat begrepp som får sin betydelse genom språket tar vi oss an frågan “hur konstrueras tjejen i jämställdhetsprojekt inom planering?”. Uppsatsens forskningsöversikt utgörs av ett diskursivt fält där fyra diskurser, olika sätt att se på kön och tjejer, presenteras. Dessa diskurser är den biologiska, den psykoanalytiska, den socialkonstruktivistiska och queer-diskursen. Det diskursiva fältet utgör uppsatsens kontext, mot vilken undersökningen kan relateras till för att skapa en större förståelse för hur planeringen konstruerar tjejer. Det analyserade materialet utgjordes av fyra intervjuer, informanterna var tjänstemän på kommuner som arbetat med jämställdhetsprojekt inom planering. Under intervjuerna berördes exempelvis vilka intentioner de haft med projekten och vilka problemområden som identifierats. Syftet med intervjuerna var att låta informanterna tala fritt om sina respektive projekt så att underliggande tankar om tjejer kunde komma fram. Materialet analyserades sedan diskursivt för att synliggöra hur planeringen konstruerar tjejer. Analysen visar att planeringen främst talar om tjejer utifrån tre diskurser som vi kallar tjejer som grupp, tjejer är inte som killar och tjejer ska vara. Det visade sig finnas få motstridiga sätt att tala om tjejer inom dessa diskurser. Det fanns i princip inga ansatser att frångå eller ifrågasätta den binära könsuppdelningen till förmån för ett mer individualistiskt synsätt, något som vi riktar viss kritik mot. Vi problematiserar också Boverkets roll som medskapare av planeringens konstruktion av tjejer i dessa jämställdhetsprojekt. Slutligen ser vi att det finns en exkluderingsproblematik med den konstruktion av tjejen som idag reproduceras inom planeringen. Vi efterfrågar ett synsätt som medger att andra beteenden än “det typiskt killiga” anses önskvärt i det offentliga rummet och som inte eftersträvar en förändring av kvinnliga beteenden.

Problemformulering och syfte: Syftet med studien är att undersöka hur kommunikationschefer i offentliga verksamheter ser på yrkesrollen kopplat till intern legitimitet och externt samhällsansvar. Givet de utmaningar för yrkesrollen som externt fokus och digitaliseringen skapar avser vi vidare att undersöka huruvida kommunikationscheferna upplever att det finns en konvergerande tendens mellan den interna legitimiteten och det externa samhällsansvaret. Metod och material: Studien baseras på sex kvalitativa samtalsintervjuer med kommunikationschefer från sex olika offentliga verksamheter. Huvudresultat: Resultatet visar att kommunikationscheferna ser ett klart ansvar, såväl internt som externt, och att det finns en tydlig konvergerande tendens mellan det interna- och externa ansvaret. Kommunikationscheferna hävdar att deras yrkesrollers interna legitimitet växer successivt och att deras expertis värderas högt inom verksamheten samt i de beslutsfattande processerna. De ser stora utmaningar men också möjligheter i att rörligheten ökar och att kravet på dialog växer med det.

Upplevelsen av att vistas på offentliga platser i större städer är olika. De plats er som upplevs obehagliga och med oro för att utsättas för brott är inte alltid de platser där det statistiskt sätt sker flest brott. Stockholm är en av de städer som jag har tittat på och på vilka platser i storstaden som upplevs på vilket sätt. Risken för att utsättas för brott på offentliga platser har ökat och våldsbrott på offentliga platser står för 18 % av antalet anmälda brott och där ingår även misshandel och sexualbrott. Jag har titta närmare på hur man upplever sin trygghet i vardagen och på vilket sätt man kan hindra eller förändra de utsattas beteenden och beslut. Mitt arbete har lett fram till en produkt som är personbunden och har som uppgift att visa anhöriga vart man befinner sig och hur man mår för att snabbt kunna ta kontakt med någon om otryggheten ökar och förstärka upplevelsen av kontroll och trygghet. Det resulterade i ett armbandskoncept som har en tjänst kopplat i sig i form av en applikation.

Denna uppsats undersöker formandet av feminina ideal i samband med statliga offentliga utredningar om kvinnors förvärvsarbete under 1930-talet, och fokuserar på utredningarna genomförda av Befolkningskommissionen och Kvinnoarbetskommittén. Dessa utredningar var en produkt av den politiska debatten kring kvinnoarbetsfrågan och befolkningsfrågan som tagit mycket plats i riksdagsdebatterna under perioden. Utifrån ett genus- och intersektionalitetsperspektiv visar undersökningen att det fanns en oenighet hos kommittéerna om vilket ideal som skulle förespråkas och vilka åtgärder som behövde vidtas för att råda bot på problematiken. Majoriteten av ledamöterna var nämligen för att kvinnor skulle ha ett fortsatt – och utökat – tillträde till förvärvsarbetet, medan två i slutändan skulle förespråka ett förbud mot gifta kvinnors förvärvsarbete. Förespråkarna av förvärvsarbetet skulle emellertid vara oeniga om vilka olika reformer eller lagar som bäst skulle uppfylla bland annat syftet att lösa befolkningsfrågan. En sådan åtgärd som till slut ändå skulle föreslås var den blivande kvinnoarbetslag som skulle drivas igenom 1939, och som förbjöd arbetsgivare att avskeda kvinnor på grund av äktenskap och moderskap. Förutom att majoriteten av ledamöterna förespråkade förvärvsarbetet så var idealet för dem bland annat också att detta skulle kunna kombineras med giftermål och barnafödande, eftersom arbetsförhållandena inom förvärvsarbetet i dess dåvarande form skapade problem i familjebildningen. Undersökningen har också visat hur kommittéerna bestod av ledamöter som främst representerade en bred ideologisk och akademisk elit. Med hjälp av sina vetenskapliga kunskapsområden och ett metodologiskt tillvägagångssätt kunde dessa ledamöter därmed underbygga de feminina ideal som de förespråkade – och på så sätt ge legitimitet till dessa ideal.