The following study involve the issue of physical form in public parks and consequently how form is affecting the use of public parks. Subject of the study is that many public parks have the potential of attracting greater numbers of users than the physical form can allow, and that there’s physical aspects that contribute to how parks are used. A greater understanding of the topic and what further measures that can be taken to change the pattern of use in these places are also subjects of the study. These are important topics in the discussion of understanding and furthermore the improvement of public spaces for the use of spatial planners and other related professionals. The study involves observation of form and observation of use in the three chosen public parks of Strandbjörket, Spetsamossen and Linnéparken in Växjö Sweden. The analysis of the observation shows specific qualities but also flaws in the three parks and furthermore opportunities of improvement. The conclusion of the study also shows that additional research in the subject and further studies in the specific parks needs to be done for an improved understanding of the topic and a basis for strategies of improvement in the specific parks. / Följande arbete berör ämnet om offentliga parkers fysiska former och vidare hur dessa inverkar på hur platsen används. Att många offentliga parker har potentialen till att attrahera fler användare än vad formen möjliggör och att det finns fysiska aspekter som är starkt bidragande till hur parkerna används är frågor som undersökningen berör. En förståelse om ämnet och vidare vilka åtgärder som kan förändra användningen av dessa platser är också frågor som omfattas i undersökningen. Dessa frågor är viktiga för fysiska planerare och andra ansvariga yrkesutövare i diskussionen om ämnet och vidare i förbättringsarbetet av offentliga parker. Undersökningen innefattar att observera form och användning av de tre utvalda offentliga parkerna Strandbjörket, Spetsamossen och Linnéparken i Växjö. Analysen av observationerna visar på att tydliga kvalitéer och brister med tillhörande förbättringsmöjligheter förekommer i alla tre offentliga parker. Slutsatserna visar även på att vidare undersökningar inom ämnet och specifikt de tre utvalda parkerna kan vara till fördel för forskningen och bidra till att utgöra ett underlag för åtgärder till förbättring i de tre parkerna.

75 procent av dagens bostadsbestånd byggdes under 1940–1970, en period då idealet om grannskapet präglade planeringen. Idealet innebar att nya bostadsområden skulle fungera som självförsörjande enklaver med en stark gemenskap bland de boende. Grannskapsplaneringen var ett verktyg för planeringens inflytande på medborgaren, hur hen skulle röra sig i och använda det offentliga rummet. Idag pågår en stark globalisering, vilket inneburit att individer från olika delar av världen med olika perspektiv, traditioner och vanor att bruka offentliga rum lever tillsammans i grannskapsplanerade bostadsområden. Denna smältdegel av erfarenheter kan antas medföra rörelsemönster och betydelser av offentliga rum vilka skiljer sig från de antagande om offentliga rum som grannskapsplanering utgick från. Det finns nuförtiden forskning som undersöker grannskapsplanerade områden men ofta i bemärkelsen förorter, som en pendang till stadens kärna. Denna studie tar en ny vinkling på frågan genom att undersöka grannskapsplanerade områden som en helhet och dess offentliga rum utifrån sin egen rätt. Syftet med studien är att lyfta fram och synliggöra hur boende i grannskapsplanerade områden genom platsskapande processer använder och tillskriver betydelse till offentliga rum i dessa områden. Genom att undersöka hur och var platsskapande processer sker i dessa områden, ämnar denna uppsats till att bidra med en ny förståelse om det offentliga rummets betydelser och funktioner i en globaliserad värld. En förståelse som i förlängningen kan bidra med viktiga perspektiv om hur rummen bättre kan anpassas till dagens förutsättningar. Det teoretiska ramverket för studien består av en kombination av litteratur som behandlar rum och plats, globaliseringen, samt litteratur om stad och socialt liv. Baserat på litteraturen lyfts tre dimensioner om tid, erfarenhet och kropp fram som centrala för hur platsskapande sker. Studien visar att det finns goda förutsättningar för boende i grannskapsplanerade områden att skapa sig en platstillhörighet i vad som kan beskrivas som ’globaliseringens tidevarv’. Att människor har utspridda nätverk har inte utgjort ett hinder för att de ska uppleva en platsidentitet lokalt. Vad som framgår som centralt i studien är hur grannskapsplanerade områden besitter stora möjligheter för plats att skapas genom sina specifika fysiska förutsättningar i form av mötesplatser, förenings- och verksamhetslokaler samt tillgång till natur. Analysen pekar också på att en betydande aspekt var att de som upplevde sig vara inkluderade i någon form av gemenskap i området också upplevde en platstillhörighet. Att den fysiska miljön i grannskapsplanerade områden dessutom erbjuder en flexibilitet möjliggör att området kan fungera som en smältdegel för folk med olika erfarenheter.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur Region Gotlands utveckling av hanteringen kring trygghet ur ett genusperspektiv har förändrats över tid i två olika översiktsplaner. Undersökningen har genomförts med en kvalitativ samt en kvantitativ innehållsanalys av översiktsplanerna där uppkomsten av ord räknas samt en dokumentstudie där olika avhandlingar, studier och böcker ligger till grunden för de teorier som diskuteras med analysens resultat. Resultatet av studien visar att den äldre översiktsplanen väldigt sparsamt hanterar ämnet trygghet i jämförelse med den senare planen som har ett genomgående tema av social hållbarhet där bland annat trygghet ingår. Detta resultat bygger på det ökade intresset för trygghetsfrågor ur ett genusperspektiv i samhället, något som Region Gotlands översiktsplaner visar exempel på. Slutsatsen visar utifrån de tolkningar som har gjorts av materialet och analysen att Region Gotlands översiktsplaner är i samspel med vad det mänskliga behovet från befolkningen kräver för att kunna nå ett fritt och jämlikt samhälle.

Trygghet är ett ständigt aktuellt ämne som berör alla i ett samhälle. Trygghet är ett komplext begrepp och är beroende avsin kontext. I den här rapporten undersöks begreppet trygghet inom fysisk planering. Upplevelsen av trygghet är individuelloch alla har förmodligen någon gång upplevt trygghet i sitt liv. Att känna sig trygg är en mänsklig demokratisk rättighet ochär därmed något som planerare måste ta ställning till. I den här rapporten undersöks det om och hur den fysiska miljön kanpåverka trygghet.Undersökningen bygger på en fallstudie av Kungsmarksplan som ligger i anslutning till miljonprogramsområdet Kungsmarkeni Karlskrona. Platsen har valts utifrån att det finns en uppfattning att Kungsmarken är en otrygg plats, det kan bero på att detär en del av ett miljonprogramsområde. Genom kvalitativ textanalys och platsanalys med observation har strategier formuleratsför hur trygghet skapas i den fysiska miljön. Dessa strategier har legat till grund för två nya gestaltningsförslag av Kungsmarksplan.

Stockholms stad har i vision city ett antal konkreta utvecklingsmål för stadens utveckling fram till 2030. Bland annat betonas vikten av en större funktionsblandning, fler verksamheter med längre öppettider och en större mängd nattbefolkning i city. Som ett steg i vision citys riktning omvandlas inom kort Swedbanks huvudkontor på Brunkebergstorg till hotell, samtidigt som en renovering av Brunkebergstorg är aktuell. Uppsatsens syfte är att söka svar på hur Stockholms stad genom fysisk planering kan öka antalet besökare över hela dygnet på Brunkebergstorg och därmed öka nattbefolkningen i Stockholms city. Tillvägagångssättet utmärks till största del av litteraturstudier av forskningslitteratur inom stadsplanering, stadsliv och stadshistoria samt intervjuer och en platsanalys av Brunkebergstorg. Resultatet av litteraturstudierna presenteras som strategier vilka kan användas inom stadsplanering för att skapa ett befolkat offentligt rum. För att tydligare förstå Brunkebergstorgs koppling till övriga city studeras platsens historia, folkflöden och rumslighet. Strategier från litteraturstudierna vävs avslutningsvis ihop tillsammans med vision citys utvecklingsmål och resultatet från platsanalysen i ett avslutande planförslag till Brunkebergstorg. Planförslaget bygger på litteraturstudierna, anpassas via vision city till Stockholms utvecklingsmål och rättar sig efter vad som är lämpligt på Brunkebergstorg enligt platsanalysen. Metoden minskar önsketänkande inom planeringen och kan hindra en överdriven planering där platsen programmeras till hundra procent. Nackdelen är att det mänskliga perspektivet till viss del faller bort med detta arbetssätt samt den värdefulla platsanalys de personer som dagligen spenderar tid på platsen hade kunnat bidra med.

Jag har jobbat med att skapa en miljö som jag kallar ”interaktivt suburban”. En ganska klassiskförortstypologi men med offentliga rum. Jag har ritat fem bostadshus som ligger på en höjd i en fåramellan Tyresö centrum, en skola och ett bostadsområde. Här finns närhet till många sporthallar ochidrottsplatser. Förutom bostäder kommer här finnas projekthallar/eventspace och inrymda/programmerade i husens bottenplan, som jag tänker att skolan, de boende och privatagallerier/företag kan utnyttja. Ett slags centrum för folkbildning, skapande och kultur. Formerna ärgenerella men kan inhysa många funktioner. Bostäderna är inspirerade av retro funkisarkitektur. Jaghar jobbat med gamla rumssamband och förnyat vissa delar av bostaden, framförallt köken ochbadrummen. En del dimensioner har krympt och därför är takhöjden i rummen högre för attkompensera. (2,70) Den öppna planen mot gatan framför husen ramas in av en skogsbeklädd brantner mot skolan och fotbollsplanen. En plan anläggs mot bondevägen så att husen får en anslutningtill gatan. På båda sidor av vägen/husen finns möjlighet att odla, leka och ha fest. Tomten är kraftigtterrasserad åt öst. Här ligger även ett boendeparkeringshus. Målet är att locka Tyresöborna tillbakatill förorten eller att det i alla fall ska finnas attraktiva boenden för dem att flytta tillbaka till, efter attde som unga vuxna kanske bott i innerstan. Förhoppningen blir att eventspacen kommer skapa liv iområdet även på kvällarna. Generatorer för detta bygge har vart punkthus från 70-talet,planlösningar från 40-talet och samtiden när det kommer till offentliga rummet ochmarkbehandlingen. Jag har plockat bland referenser inom svensk 1900-talsarkitektur i processen.Ambitionen är att skapa en dynamik i sovstaden. / I have tried to create an environment that I call “interactively suburban”. A classic suburban typologybut with public rooms. I have designed five residential building located on a hill in a furrow betweenTyresö center, a school and a residential area. It offers proximity to many sports halls and sportsfields. In addition to housing, I’ve drawn projects halls and event spaces programmed into thebuildings' ground floor. I think that the school, residents and private galleries / businesses can utilizethese. A kind of center for adult and child education, job creation and culture. The shapes are generalbut can accommodate many functions. The homes are inspired by retro functionalist architecture. Ihave worked with old room connections and renewed some parts of the home, especially kitchensand bathrooms. Some dimensions have shrunk and therefore are cathedral ceilings in the roomshigher to compensate. (2.70 ) The open plan onto the street in front of the houses are framed by aforested steeply down to the school and the football field. A plan is built against the peasant way sobuildings will have a connection to the street. On both sides of the road / houses there is theopportunity to grow seeds, play and have fest. The site is heavily terraced to the east where I’ve alsolocated a resident’s car park. The goal is to attract Tyresö residents back to the suburbs or that in allcases there should be attractive places for them to move back to, after that those who are youngadults might have lived in the inner city. The hope is that the event spaces will create life in the areaeven in the evenings. Generators for these buildings are tower blocks from the 70s, floor plans fromthe 40's and the present when it comes to public space and soil treatment. I have picked amongreferences in Swedish 1900s architecture in the process. The ambition is to create a dynamic in thebedroom community.

No description available.

Denna studie har sin utgångspunkt i att undersöka hur implementeringsprocessen och effekten av polisreformen 2015 i Sverige har skett. För att undersöka detta används olika statliga dokument i samband med implementeringsteorier. Målen för reformen som är centrala för denna studie är: att komma närmare medborgarna, att förändra styrningen och att effektivisera utredningar inom polisorganisationen. Av empirin och det teoretiska ramverket kommer studien fram till att en effektiv implementering har använts i implementeringsprocessen av polisreformen 2015. Studien kommer också fram till att en del misslyckanden har skett med reformen vad gäller den utredande verksamheten, styrningen och närheten till medborgarna. Som den främsta teoretiska utgångspunkten används “Effective Implementation in Practice: Integrating Public Policy in Practice”.

Stadens urbana landskap består av en komplex sammansättning. Dels utgörs staden av det vi ser omkring oss i form av byggnader, torg och gator, men förankrat i dessa rum och platser finns även mängder av minnen, berättelser och känslor. Undersökande av samspelet mellan den urbana miljön och oss människor utgör grunden för denna uppsats och projekt. Syftet med projekt är således att undersöka hur vi som människor relaterar till plats och objekt i stadens offentliga rum och hur detta har värdeskapande effekter, och vilka aspekter gör en plats värdefull och skapar en atmosfär som vi vill stanna i under en längre tid. Plats, minne och känslor är tätt sammanbundna och detta tar jag fasta vid i projektet. Jag resonerar kring huruvida minnen och berättelser kan bidra till en känsla av inneboende värde i en plats i det offentliga rummet. Därtill vill jag bevisa hur fysisk gestaltning i det offentliga rummet kan verka som viktiga färg- och formbärare, och som därmed har en förmåga att påverka vårt mående och varande. Detta kommer resultera i en plats-specifikt designförslag av en sittplats för offentliga rum som väcker nyfikenhet och förmedlar minnen och historier.   Bakgrunden för projektet vilar dels i min egen kunskap inom ämnet kulturgeografi från tidigare studier inom samhällsplanering, samt en övertygelse om att färg, form och material påverkar våra känslor och tankar.  Det teoretiska ramverket för projektet kommer utgå från relevanta teorier kring platsidentitet, placemaking och space and place. Gestaltningsmässiga referenser och inspirationskällor kommer hämtas från olika håll, men mitt förhållningssätt i min egen praktik är inspirerad av postmodernistisk design och arkitektur. Denna stilbildning och idé präglades av eklektiska ideal samt ett ifrågasättande av föreställningar kring hur något ”bör” se ut och fungera (Kristofferson, 2003). Min förhoppning är att även i detta projekt inspireras idémässigt av denna epoks variation och bredd. I projektet kommer metodkombination att användas i syfte att få en allomfattande uppfattning av platsen samt berika studien med olika perspektiv och infallsvinklar. Genom att kombinera både samhällsvetenskapliga metoder samt designmetoden är förhoppningen att uppnå en kompletterande effekt. Metoder som kommer användas är platsanalyser, observationer och intervjuer. Detta kommer i sin tur att forma gestaltningsförslagets utformning och resultera i en sittplats för offentliga rum.

No description available.