Offentliga rum som torg har en potential att att åter bli stadens huvudsakliga mötesplatser. De sociala utbyten som sker på torg, att se och bli sedd, är viktigt för människors välmående. Syftet med detta arbete är att undersöka vilka faktorer som möjliggör att torg fortsätter upfylla sin viktiga funktion som mötesplatser i städer.  Metoderna som användes var litteraturstudie, fallstudie, och referensstudie.  Litteraturstudien resulterade i en kunskapsöversikt som vi tog med oss genom arbetets gång. I referensstudien undersöktes hur tre olika städer analyserar sina torg och vilka analysmetoder som användes. Städerna som valts för referensstudien är, Borås, Skellefteå och Lund. Valet av dessa gjordes för att de tre städerna har stor geografisk sridning och dess analyse kan generera riktlinjer som kan användas oavsett klimatzon eller geografiska läge i Sverige. Utifrån resultatet av referensstudien valde vi analysmetoder för våra valda torg och dess platsanalyser.   Platsanalys utfördes på Stortorget i Karlskrona och Stortorget i Örebro. Gemensamt för dessa torg är deras storlek samt att en stor yta i dagsläget upptas av parkeringsplatser, samt att motortrafik skapar barriärer för fotgängare och cyklister. Följande är riktlinjer som vi kommit fram till i vårt arbete vilka vi anser är grundläggande för torg som mötesplatser: Identitet - Arbeta med platsens identitet för att öka attraktiviteten. Omgivning - Använda ett holistiskt förhållningssätt och planera torget i samklang med staden. Utformning - Utgå från människans dimension och behov. Möblering - Flexibel möblering för social interaktion och välmående. Användning- Ett torg för alla tillfällen. Tillgänglighet - med grundoffentlighet.

Till följd av globaliseringen och de arkitektoniska trender som finns planeras världens vinterstäder utefter klimat som inte alltid är anpassade till sina egna förutsättningar. Då klimat är något som påverkar människors beteende har vinterstäder en stor utmaning vid utformning av offentliga rum utomhus. Detta då det finns krav på att en känsla av bekvämlighet ska finnas för att ett rum ska ses som lyckat och användas. Masterarbetet tar avstamp genom att kritisera sommarnormen och belysa vikten av ett vinterperspektiv inom stadsplanering. Masterarbetet är ett kombinerat arbete som är uppdelat i två delar, en litteraturstudie (del I) och ett gestaltningsförslag (del II). Syftet med litteraturstudien är att undersöka vad forskning och beprövad erfarenhet säger om hur offentliga rum i vinterstäder under vinterhalvåret bör planeras och gestaltas för att öka människors användning av dem. Vidare är syftet att utarbeta principer för planering och gestaltning för en ökad användning av dessa offentliga rum. Litteraturstudien fungerar som ett kunskapsunderlag för planering och gestaltning av vinterstäder. Kunskapsunderlaget utgör grunden för formulering av principer som sedan översätts i del II. Gestaltningsförslaget undersöker tre platser i Östersund där dessa principer appliceras och visar hur offentliga rum kan utformas för att påverka den mänskliga aktiviteten under vinterhalvåret. Tre offentliga rum har valts för gestaltningsförslaget; Prästgatan, Stjärntorget och Kyrkparken. Dessa har valts utifrån deras centrala lokalisering och närhet till varandra samt att de representerar tre olika typer av offentliga rum. Litteraturstudien visar på att offentliga rum används i mindre utsträckning vintertid på grund av större upplevd obekvämlighet av de klimatfaktorer som uppstår då. De mest framträdande faktorerna som visade sig påverka känslan av upplevd bekvämlighet var vind, temperatur och ljus. Vad som upplevs som bekvämt klimat är dock subjektiv. Åtgärder för klimatfaktorer, med utgångspunkt i att ta hänsyn till lokala förhållanden, är det som studien visar sig vara det mest framgångsrika för en ökad användning av offentliga rum. Tre principer, Förlänga dagen, Färgsätta och Stanna upp, har formulerats med utgångspunkt från parametrar som litteraturstudien visade på vara de mest angelägna. Principerna representerar de önskvärda attributen en vinterstad anses ska ha för att kunna skapa möjligheter för mer aktivitet och ökad användning av offentliga rum vintertid.

Måltiden som frihetsberövad är komplex och det finns många aspekter att beakta. Förutom att maten ska vara god för att hamna i magen så behöver den också vara hälsofrämjande för individen. Måltiderna inom Kriminalvården har inte tidigare studerats och detta öppnar upp för ett helt nytt område av studier kopplat till mat- och måltider. Kriminalvården är en dold aktör inom den offentliga måltidsverksamheten eftersom de inte omfattas av Livsmedelsverkets uppdrag och nationella riktlinjer som stödjer andra offentliga måltidsaktörer inom vård, skola och omsorg. Syftet med denna studie är att göra en undersökning av hur måltiderna på ett svenskt häkte förhåller sig till Nordiska näringsrekommendationerna 2012 samt Kriminalvårdens miljömål. I studien har enkäter delats ut till intagna på det undersökta häktet, näringsvärdesberäkningar har gjorts på en veckas matsedel och semistrukturerade intervjuer har genomförts med nyckelpersoner som arbetar på Högskolan Kristianstad. Resultaten visade ett högt energiinnehåll på måltiderna som serveras och att medelvärdet på BMI indikerade på måttlig övervikt hos de intagna. Trots utmaningar och begränsande faktorer såsom mycket specialkost, strama ramavtal och budgetmål är personalens ambition att maten ska vara god och lagad från grunden. Dessutom ska de även förhålla sig till miljömål och certifieringskraven de har för att få titeln “Grönt Häkte”, något som de i dagsläget uppfyller. Utifrån denna studie kan slutsatsen dras att det finns stor utvecklingspotential för måltiderna inom Kriminalvården och att det undersökta häktet inte helt når upp till det som de Nordiska Näringsrekommendationerna 2012 rekommenderar

Idag finns det 290 kommuner i Sverige som har ett stort ansvar för samhällsservicen invånarna nyttjar. För att utveckla samhället och dess funktioner krävs det investeringar varje år. Ett beslutsunderlag som ligger till grund för investeringarna är investeringskalkyler. Privata företag har tydliga mål där vinst står i centrum medan kommunala verksamheter har svårare att identifiera målet och syftet med investeringarna.  Syftet med studien är att utforska investeringskalkylering inom den offentliga sektorn samt att få en förståelse för hur och varför specifika kalkylmetoder används vid investeringar av materiella anläggningstillgångar. Syftet är också att skapa en större förståelse för vilka osäkerheter som uppkommer vid kalkylering av investeringar och hur dessa hanteras. Studien är en explorativ undersökning med en kvalitativ karaktär. Den teoretiska referensramen baseras framförallt på litteratur och vetenskapliga artiklar. Den insamlade empirin grundar sig på semistrukturerade intervjuer från sex stycken personer med olika befattningar från fyra olika kommuner i södra Sverige.  Resultatet visar att kommunerna använder sig av enkla investeringskalkyler som de själva har utformat. Kalkylerna innehåller både finansiella och icke-finansiella aspekter och används som argument för att en investering ska genomföras. Det förekommer ett flertal osäkerheter vid genomförandet av investeringar. Osäkerheter fångas upp genom konsulthjälp, risk- och möjlighetsanalyser eller genom tekniska undersökningar. Samtliga kommuner hanterar osäkerheter genom en osäkerhetsfaktor i kalkylen. Studien bidrar med kunskap om och förståelse för kalkyler i kommunala investeringar. På så sätt kan både invånare och de som jobbar inom kommunala verksamheter påverka och utveckla kalkylerna till det bättre. / Today, there are 290 municipalities in Sweden that have a responsibility for the community service the inhabitants use. In order to develop society and its functions, investments are required every year. One basis on which the investments are based is investment calculations. Private companies have clear goals where profits are at the center, while municipal companies have more difficulty identifying the goal and purpose of the investments.  The aim of the study is to explore investment calculation in the public sector and to gain an understanding of how and why specific calculation methods are used when investing in tangible fixed assets. The purpose is also to create a better understanding of the uncertainties that arise when calculating investments and how these are handled. The study is an exploratory study of a qualitative nature. The theoretical frame of reference is primarily based on literature and scientific articles. The collected empirical data is based on semi-structured interviews from six people with different positions from four different municipalities in southern Sweden.  The results show that the municipalities use simple investment calculations that they have designed themselves. The calculations contain both financial and non-financial aspects and are used as arguments for an investment to be carried out. There are a number of uncertainties in the implementation of investments. Uncertainties are captured through consulting assistance, risk and opportunity analyzes or through technical investigations. All municipalities handle uncertainties through an uncertainty factor in the calculation. The study contributes with a knowledge and understanding of calculations in municipal investments. In this way, both residents and those who work in municipalities can influence and develop the calculations for the better.

Syftet med denna kunskapsöversikt är att lyfta fram den offentliga miljöns betydelse förkreativitet och lärande. Detta gör jag genom att analysera forskning kring hur och på vilket sätt det offentliga rummet kan användas i bildundervisningen. I denna kunskapsöversikt genomfördes en systematisk sökprocess där 9 artiklar valdes ut. Resultatet visar att gatukonst möjliggör för diskussioner kring samtida konst genom att utmana betraktaren med tankeväckande innehåll. I diskussionen problematiseras resultatet i förhållande till läroplanen för grundskolan och ett resonemang förs kring min roll som lärare i det arbete som kan bidra till lärande på bildundervisningen.

Klimatet har en stor inverkan på stadens invånare och den mänskliga aktiviteten i det offentliga rummet. Under vintern vistas människor generellt mindre utomhus, eftersom väderförhållandena bidrar till att det upplevs mindre behagligt att vara ute. Samtidigt är utomhusvistelse och social interaktion viktigt för människors mentala hälsa. Det är därför av vikt att utforma mötesplatser med hänsyn till klimatfaktorer för att göra det mer behagligt att vara utomhus även på vintern. Kajstråk är en typ av offentligt rum som ofta beskrivs som säsongsbaserat, eftersom många funktioner som finns på platsen är mer anpassade till sommaren. Samtidigt ligger kajstråk ofta centralt i staden och utgör en unik rekreationsmöjlighet där invånare kan få nära kontakt med naturen. Syftet med den här studien är därför att undersöka hur ett offentligt kajstråk kan utformas för att bli en attraktiv mötesplats även på vintern. Studien genomfördes genom en fallstudie, där ungefär 600 meter av det allmänna kajstråket på Gävle Strand i Gävle studerades. För att genomföra detta arbete användes olika metoder. Först gjordes en inventering och en platsanalys av kajstråket för att bättre förstå platsens kvalitéer och brister. Platsanalysen gjordes genom att bedöma den befintliga miljön enligt den danske arkitekten Jan Gehls 12 kvalitetskriterier för ett väl fungerande offentligt rum. Sedan skickades en enkät ut till Gävleborna för att samla in information om deras åsikter och behov på kajstråk på vintern. De fick svara på vad som skulle få dem att besöka kajstråket mer vintertid, men även vilken identitet de önskar att platsen hade. Därefter genomfördes en sol- och vindstudie där förhållandet mellan sol/skugga visualiserade och den mest dominanta vindriktningen under vintern pekades ut. Slutligen med hjälp av teori och dessa metoder togs det fram ett gestaltningsförslag som visar på hur kajstråket på Gävle Strand bättre kan anpassas till vintern och tillgodose platsens besökares behov på vintern. Gestaltningsförslaget utvärderades sedan av författaren och en planarkitekt som arbetar på Gävle Kommun genom att bedöma det enligt Gehls 12 kvalitetskriterier. Resultatet visar att åtgärder som kan göras för att kajstråket ska bli mer anpassat till vintern är att framför allt säkerställa att det finns vinteranpassade aktiviteter, visuella nöjen och väderskydd, men även att införa mer färg och säkerställa att det finns gott om belysning samt att gångvägar underhålls bra. Dessa åtgärder är även applicerbara på andra offentliga kajstråk, men anordningarna måste anpassas till den specifika miljön och en förutsättning för att lyckas är att invånare fortsätts engageras i utformningen.

The assignment was to create a Community Center in Gnesta which would include auditoriums, library, hostel, restaurant, offices for the municipality and a room for wedding-cermonies. The site is centrally located next to trainstation, main streets, Gnesta square and is part of a new quarter planned for housing. / Uppgiften var att rita ett Medborgarhus i Gnesta med tre hörsalar, bibliotek, vandrarhem, restaurang, kontor och vigselrum. Tomten är centralt belägen intill stationshus, huvudstråk och torgplats samt är en del av ett tilltänkt bostadskvarter.

No description available.

As of today, there has been more studies when it comes to women's fear in public space, but only a handful of research have been done on men’s experience and how they navigate public spaces. Therefore, this study has been focusing on just that, men's fear in public space. The people being interviewed in this study have experienced both insecurity and fear in public space, even though it has been hard to identify or acknowledge that what they felt was fear. The focus has been on hegemonic masculinity and its role in shaping men’s sense of safety, insecurity and how identity and ethnicity also can affect men's expression of their masculinity in public spaces. It's important to make public space for all groups regardless of identity, gender, or background, to reduce the risk of insecurity and fear in our society. Finally, this study shows how important it is to break the negative values that come with hegemonic masculinity.

I den här uppsatsen undersöks Kirunas identitet och hur befolkningens känsla av kärlek till sin stad, topofili, påverkas av stadsomvandlingen. Begreppet topofili introduceras med hjälp av geografen Yi-Fu Tuans idéer (1990/1974) och analyseras och utvidgas genom tankegods av andra stadsplanerare, arkitekter, geografer och andra tänkare.   Kiruna är Sveriges största kommun till ytan, och förknippas ofta med de aktiviteter som sker utanför tätorten, såsom skidåkning, vandring, jakt och fiske (Nilsson 2009). I och med stadsomvandlingen har många aktiviteter försvunnit från tätorten innan de har hunnit ersättas på nya platser, vilket har kritiserats av invånare i staden (Norrländska Socialdemokraten 2023). De gestaltningsförslag som presenteras är ett försök att generera rekreationsbaserade aktiviteter inne i tätorten för att tillgängliggöra denna typ av aktiviteter för dem som inte har möjlighet att ta sig ut till fjäll och byar runt omkring i kommunen.  För att skapa gestaltningsförslagen har observationsstudier av Kiruna och några av dess platser utförts, men förslagen har även influerats av hur andra arkitekter, konstnärer och stadsplanerare har arbetat i snörika samhällen eller hur de har använt form och material. Gestaltningsförslagen knyter an till begreppet topofili genom erfarenhet, identitet, sinnliga upplevelser eller aktivitet.