No description available.

Denna uppsats grundar sig i att undersöka om det finns ett statistiskt samband mellan förtroendet för försäkringskassan och attityder till föräldrapenningen. Finns det en koppling mellan en av Sveriges mest omtalade myndighet och utbetalningen denna administrerar? Uppsatsen studerar om det finns ett samband mellan förtroendet för försäkringskassan och attityden till föräldrapenningen. Uppsatsen har utgångspunkt i tidigare forskning gällande ämnet och de eventuella sambanden studeras utifrån politisk ideologi i form av vänster-mitten-höger positionering. Det finns inga studier som testar detta samband fullt ut och genom en multivariat regressionsanalys med stödjande mekanismer som är relevanta för sambanden studeras detta fullt ut och kompletterar tidigare forskning. Uppsatsen grundar sig i kollektiva dilemman som motiverar relevansen av denna undersökning. Användningen av SOM-institutets rikstäckande opinionsundersökning från 2016 ger en tydlig och nyanserad bild av människors åsikter i dessa frågor och möjliggör att en tydlig bild av sambandet kan ges. Teori och tidigare forskning används för att ge avstamp till uppsatsens teoretiska modell och hypoteser. Forskning kring attityder används och fokus läggs på Converse teori och den tidigare forskningen utförd på området. Tidigare forskning om ideologins påverkan på attityder används samt om statens påverkan på policys. Genom att studera sambandet i två steg kan det kartläggas om den offentliga myndigheten försäkringskassan gör att vi människor förhåller oss till en viktig utbetalning i form av föräldrapenningen baserat på det förtroendet vi har till myndigheten i fråga. Således går det att urskilja om myndigheten förändrar våra attityder negativt eller positivt. I det andra steget studeras sambandet med interaktionsvariabler för att se effekten av statens påverkan på sambandet samt ideologisk rikting. Analysen i denna uppsats visar på att det finns ett negativt statistiskt signifikant samband mellan förtroendet för försäkringskassan och attityden till föräldrapenningen samt att politisk ideologi har en inverkan på sambandet (Converse, 1964; Holmberg, Weibull, 2013; Hensing, Holmgren, Rohdén, 2010; Bové, 2018).

How does political competition affect investments in local governments? Previous research and theories suggests that less political competition increases public investments. Theory suggests that due to political parties feeling safer in their seats, they can plan more long-term without losing elections. However, this paper suggests that the opposite might be true; by using multiple regression analysis on a dataset containing 288 Swedish municipalities and examining the correlation between political competition and investments controlling for differences between municipalities, I’ve gotten results pointing in the opposite direction. My findings suggest that less political competition correlates with lower investments overall and in strategically chosen sub-categories. On investments in water and sanitation the effect was a 33 percent decrease in municipalities with low political competition, this is however the only statistically significant result. Total investments were down about 8 percent, investments in specifically targeted programs were 35 percent lower and investment in local politics where 67 percent lower. More research is needed to know if these findings are genuine, but as they contrast previous findings, further work should prove interesting.

Hållbar utveckling är ett område vars aktualitet eskalerar och har gjort så under en längre tid. Alla behöver inkluderas; på nationell, regional och lokal nivå såväl som på individnivå. Agenda 2030 består av FN:s 17 globala mål som antagits av världens länder och riktar sig mot alla aktörer på marknaden, såväl företag som offentliga organisationer. För att uppnå målen som inkluderas i Agenda 2030 krävs ett effektivare arbete kring hållbarhet och användandet av både formella som informella styrverktyg för att kunna sprida arbetet inom organisationer. Även om hållbar utveckling är ständigt aktuellt saknas det forskning kring hållbarhetsarbete genom styrsystem i offentliga organisationer. Det behövs mer forskning kring vilka verktyg som ska användas och hur de relaterar med varandra i implementeringen av agendan i offentliga organisationer. Syftet med uppsatsen är att förklara och förstå hur offentliga organisationer arbetar med hållbarhet och Agenda 2030. Inriktningen har varit offentliga organisationers styrsystem. För att uppfylla syftet har empiri insamlats genom en kvalitativ metod. Tio semistrukturerade intervjuer har hållits med offentliga organisationer, med fokus på värmländska kommuner. Respondenter har varit mer eller mindre ansvariga för Agenda 2030 i den offentliga organisationen där de arbetar. Slutsatser som framkommit präglas av en separation mellan hållbarhetens tre delar och en avsaknad av Agenda 2030, dock inte av hållbarhet, i de offentliga organisationerna. En äldre modell av hållbarhet som appliceras i de flesta organisationerna möjliggör för delarna att ta olika mycket utrymme vilket inte går i linje med helhetsbilden som Agenda 2030 förespråkar. Detta hindrar även de offentliga organisationerna från att ha Agenda 2030 som övergripande mål och implementera agendan i sin kärnverksamhet.

The purpose of this Master thesis is to increase the knowledge about how public libraries can contribute to fulfil political programmes aimed towards integration. To achieve this we have conducted an evaluative case study about a public library in Sweden and the activities they carried out within the framework of the metropolitan policy programme Storstadssatsningen”. The questions raised consider which the political aims for integration within this programme were, which activities the library did accomplish, what the result in comparison with the politically decided aims was, and what conclusions can possibly be drawn from this? The theoretical framework consists of theories regarding evaluation, political programmes, integration and segregation, and public library-activities. The methods used in the case study are qualitative interviews and document studies. Our evaluative approach is based on Vedung (1998). The result of our case study shows that the aims of the programme at most levels were indistinct and that the library didn't have any clear goals to reach. Hence it is impossible to show any fulfilment of goals. The library accomplished a multitude of activities, which the staff had decided about themselves. Several of the activities promoted multi culture rather than integration. The programme has been successful mainly on an individual level and this is also where the library has been able to influence. Furthermore it is obvious that the overall aim to prevent segregation is nearly impossible to achieve on a local segregated city district-level. / Uppsatsnivå: D

The subject of this bachelor thesis is the debate regarding privatization of public libraries. The purpose is to investigate howprivatization is portrayed in different articles and by different participants. The articles used are from two of Sweden’s largest national daily papers: Dagens Nyheter and Svenska Dagbladet and two of Sweden’s largest library magazines: Biblioteksbladet and Tidskriften BiS: Bibliotek i Samhälle. The questions asked are: how is privatization portrayed? Whatdiscourses can be traced in the texts? And: can one foresee a future aiming towards privatization? In order to answer these questions Norman Fairclough’s critical discourse analysis was used as atheoretical and methodological viewpoint.The discourses found were named: The value ground discourse, the market liberal discourse and the pragmatic discourse. It wasfound that these discourses defined privatization in different terms and that the basic differences were due to ideology. The result showed that either one emphasized change and renewal or value ground and tradition. As to the third question regarding a possible future towards privatization, no definite answer could be made. However one can conclude that the tendency due to privatization is dependent on political conditions and that the pre privatization condition in society is strong at the moment. / Program: Bibliotekarie

Den här studien syftar till att undersöka hur Mölndals stads medborgare upplever kommunikationen med kommunen på deras Facebooksida. Dessutom avser studien att undersöka hur Mölndals stad arbetar kommunikativt på Facebook för att öka interaktionen mellan kommunen och medborgarna en i alltmer digitaliserad värld. För att besvara syftet med studien har tre frågeställningar utformats: 1. Hur kommunicerar Mölndals stad med medborgarna på kommunens Facebooksida? 2. Hur kommunicerar medborgarna med Mölndals stad på kommunens Facebooksida? 3. Hur upplever medborgarna i Mölndals stad kommunikationen med kommunen på deras Facebooksida? Studien har tagit en kvalitativ ansats med utgångspunkt ur en kritisk diskursanalys och kvalitativa intervjuer. Den avser att undersöka Mölndals stads Facebooksida och studiesubjekten är fyra kommunmedborgare. Tidigare forskning och teorier är utvalda utifrån studiens problemområde, vilket behandlar förhållandet mellan sociala medier och offentliga organisationer, samt teorier kring kommunikationsmodeller, organisationers behov av att kommunicera, samt platsmarknadsföring. Resultatet från undersökningen visade att Mölndals stad arbetar i enlighet med transmissionsmodellen, det vill säga ur ett informativt syfte på sin Facebooksida. Samtliga respondenter i studien upplevde kommunens Facebooksida som en informationskanal, däremot såg de positivt på Facebooksidan som ett komplement för att skapa tvåvägskommunikation och möjligheter för en ökad interaktion med kommunen.

Inom offentliga organisationer har det tidigare inte funnits en lag som tillåtit automatiserat beslutsstöd, det var först år 2018 som lagen förändrades. Tidigare forskning har fokuserat på automation inom privata näringslivet, vilket skapat en brist på forskning för offentliga organisationer. Efter lagförändringen har socialförvaltningar börjat automatisera beslutsunderlaget för försörjningsstöd i sina beslutsstödsprocesser. Automatiseringen sker genom användningen av mjukvarutekniken RPA (robotstyrd processautomation). RPA kan enbart hantera processer som är regelstyrda och strukturerade. Det tvingar socialförvaltningarna att definiera och strukturera upp sina beslutsstödsprocesser som tidigare utfördes manuellt av handläggarna. Det innefattar att konsekvenser uppstår och påverkar beslutsstödsprocessen, vilket leder fram till studiens frågeställning: Hur påverkas beslutsstödsprocessen i kommunala förvaltningar genom användningen av RPA? En kvalitativ metod har använts vid insamling av litteratur och empiri, för att kunna identifiera konsekvenserna och dess påverkan i beslutsstödsprocessen. De identifierade konsekvenserna som presenteras i studiens slutsats är uppdelade efter: Konsekvenser utifrån RPA och Konsekvenser utifrån handläggarna. Konsekvenserna som identifierats i studien har skiljt sig åt mellan de kommunala förvaltningarna, beroende på hur lagen har tolkats eller om RPA har börjat användas i kommunerna än. / In communal organizations there has previously not existed a law that allowed automated decision support, it was during the year 2018 that the law changed. Previous research has focused on automation in the private business sector, which has created a lack of research on public organizations. Following the change in the law, Social services have started to automate the decision support in their decision support processes. The automation takes place using the software technology RPA (Robot Process Automation). RPA can only handle processes that are regulated and structured. It forces the Social services to define and structure their decision support processes that were previously manually performed by administrators. It involves creation of consequences that affects the decision support process and leads to the study ́s question: How is the decision support process in communal organizations affected using RPA? A qualitative method has been used in the collection of literature and empirical data, in order to be able to identify the consequences and its impact in the decision support process. The identified consequences presented in the study's conclusion are divided into the categories: consequences based on RPA and consequences based on the administrators. The consequences identified in the study have differed between the communal organizations, depending on how they interpreted the law and whether RPA has started to be used in the communes yet.

Fler och fler flyttar in till städerna, och medan städerna växer behöver de även utvecklas hållbart. De tre perspektiven; ekologiskt, ekonomiskt och social måste balanseras. Parallellt med urbaniseringstrenden förekommer också en trend av att få in naturen och grönområden i staden. I den här studien undersöks det hur hållbar planering uttrycks och praktiseras i en svensk stadsdelsplaneringsprocess. Det har gjorts genom granskning av plandokument och interjuver med planerare i ett projekt i Hudiksvall, där den nya stadsdel Kattvikskajen planeras. Där ligger stort fokus på offentliga rum och de utformas främst utifrån ett socialt perspektiv, men också utifrån det ekologiska perspektivet. Agenda 2030, de globala hållbarhetsmålen, är ett verktyg som tagits fram för att underlätta genomförandet hållbar utveckling, dock är de målen inget som diskuterats eller hänvisats till i det här projektet. Men det har inte funnits några större konflikter mellan det ekologiska, ekonomiska och sociala och det har gjorts val gjorts som i efterhand går att koppla till de olika målen på ett eller annat sätt.

Den ökade användningen av informationsteknik (IT) är en av flera förändringsprocesser i den offentliga sektorn idag. Användningen är nära kopplad till positiva föreställningar om de möjligheter IT-användningen ger för att kunna modernisera och effektivisera verksamhet. I de offentliga organisationerna råder ofta en starkt teknikpositiv diskurs. IT-utveckling ses som viktig och nödvändig och sker många gånger relativt politiskt oreflekterat. I de processer som äger rum när nya IT-system upphandlas och implementeras i offentliga organisationer samlas flera olika slag av aktörer, såväl offentliga som privata. I denna licentiatuppsats undersöks vilka aktörer som har makt i dessa förändringsprocesser kopplade till IT i den offentliga sektorn. Mer precist sker denna undersökning genom en fallstudie i ett svenskt landsting, där processerna kring införandet av ett nytt vårdinformationssystem har studerats. Studierna har skett genom dokumentstudier, observationer av olika slag samt flertalet intervjuer med tjänstemän och vårdpersonal. De empiriska resultaten analyseras i uppsatsen med hjälp av teorier kring policy, implementering samt teknik och organisation. Licentiatuppsatsen bidrar till forskningen om e-förvaltning såväl empiriskt som teoretiskt. Dess viktigaste empiriska bidrag är två. För det första har införandet av nya IT-system omfattande betydelse för organisering i offentliga organisationer. För det andra indikerar uppsatsens resultat att införandet av ny teknik i offentliga organisationer kan bidra till att sudda ut gränsen mellan det offentliga och det privata. Uppsatsens teoretiska bidrag sammanfattas i den analysmodell som presenteras, och som ger möjlighet att betrakta och analysera policy-, implementerings- och praktikprocesser rörande IT-utveckling i offentliga organisationer som integrerade sådana.