Bakgrund: Enligt en undersökning gjord av Livsmedelsverket beräknas tjugo procent av Sveriges barn i dagsläget vara överviktiga eller lida av fetma. Orsaker till detta sägs vara bland annat ändrade levnadsvanor som exempelvis mindre fysisk aktivitet och mindre hälsosam mat. Övervikt ses i normala fall av samhället som ett problem och på senare tid har allt fler samhällsaktörer börjat uppmärksamma frågan. Kravet från samhället ökar på att bland annat företagen skall ta sitt sociala ansvar och hörsamma samt agera för en samhällsförbättring med syfte att komma tillrätta med överviktsproblemet. Något som dock inte har fått lika mycket utrymme i debatten om socialt ansvar i samband med övervikt är hur den offentliga sektorn agerar i denna situation. Syfte: Utgör statens, kommunens, landstingets och skolans nuvarande agerande var för sig ett socialt ansvartagande med syfte att skapa de bästa förutsättningarna för en grundskolelev att komma tillrätta med sin övervikt? Skapar dessutom de fyra parternas gemensamma sociala ansvarstagande tillräckligt med förutsättningar för att grundskoleleven skall komma tillrätta med sin övervikt? Tillvägagångssätt: Resultatet baseras på en intervjuundersökning med representanter för landsting, kommuner och skolor i Östergötlands län, närmare bestämt i kommunerna Linköping och Mjölby. Ytterligare har statens offentliga handlingar studerats och utvärderats. Resultat: Resultatet av undersökningen visar att det fyra olika aktörerna uppmärksammar problemet om barns-, och i detta specifika fall grundskolelevers övervikt. De fyra aktörerna staten, kommunen, landstinget och skolan tar var och en ett socialt ansvar genom både kort och långsiktiga projekt. På frågan om de fyra parternas gemensamma ansvarstagande utgör tillräckliga förutsättningar för att ett barn själv skall komma tillrätta med sin övervikt är svaret nej. Exempelvis erkänner alla inblandande parter själva att de skulle kunna göra mer för att förbättra den rådande situationen. Aktörerna menar att det som saknas är ett helhetstänkande, att exempelvis hälsokunskap skulle behöva integreras i hela skolverksamheten och inte bara i samband med ämnet idrott och hälsa eller i olika temaveckor. Det som ytterligare skulle behövas för att lösa situationen är ett bättre samarbete mellan, de i denna undersökning, fyra olika aktörerna.

I detta magisterarbete vid Institutionen för Inredningsarkitektur och Möbeldesign på Konstfack, Stockholm studerar Maria Olsson mänskliga relationer i offentliga rum. Genom att formge några möbler försöker hon provocera fram en kommunikation mellan individer. Målet är att överraska användaren med en interaktiv reaktion i det formgivna objektet och skapa ett möte. Som en förlängning av mötet gör hon ett försök att starta en integrationsprocess. / Magisterexamen 2007

Rökning och passiv rökning är ett folkhälsoproblem som orsakar mycket ohälsa. På senare år har attityderna kring rökning ändrats från att ha varit rökarens rätt att röka till icke-rökarens rätt att slippa bli exponerad. Det här kan leda till konflikt mellan icke-rökare och rökare då många icke-rökarna vill slippa exponeras för tobaksrök samtidigt som rökarna enligt lag har rätt att röka i utomhusmiljö. Syftet med att göra den här studien är att undersöka rökares och icke-rökares upplevelser kring rökning med förhoppningen om att komma fram till en lösning där båda gruppernas upplevelser kan mötas. Icke-rökare vill slippa exponeras och rökare vill få röka i fred. Det finns ett problem med detta och det är att mycket av det tobakspreventiva arbetet som gjorts i Sverige syftat till att gör det besvärligt att vara rökare. Det finns därför ett motstånd mot att finna en lösning som rökarna kan uppfatta som positivt. Studien genomfördes genom att 20 intervjuer gjordes med 20 personer. Dessa valdes ut genom ett så kallat strategiskt urval som bestod utav 10 icke-rökare och 10 rökare, hälften män och hälften kvinnor, vilka analyserades med kvalitativ innehållsanalys. De fick svara på åtta frågor utifrån ett förutbestämd frågemall samt eventuella följdfrågor. Jag fann 12 huvudkategorier, sex från vardera grupp. I studien kom jag fram till att det handlar om de platser där grupperna mötts. Få icke-rökare störs utav rökning om de inte exponeras för den. De platser och situationer där icke-rökarna upplever att de exponeras för rökning är vid entréer till byggnader och i väntan på kollektivtrafiken. Det finns enligt resultatet stöd hos båda grupperna för införande av särskilda rökplatser. Motiven till dessa kan skilja sig åt något mellan grupperna, rökarna vill röka i fred och icke-rökarna vill slippa exponeras. Det finns önskan om ett avstånd om minst 15 meter från offentlig byggnad eller kollektiv trafik men det får enligt rökarna inte vara allt för långt bort. Det får inte bli för besvärligt för då ratas den särskilda platsen för rökning. Rökarna menar att det finns gränser för hur långt de ska behöva gå för att få röka. De vill inte heller behöva springa när tåget/bussen kommer. Vad som kanske är mest intressant när det gäller att icke-rökarna säger sig störas framförallt vid just entréer och platser där de väntar på kollektivtrafiken är att de platserna erbjuder exakt det som rökarna önskar vad gäller utformning av särskilda platser för rökning.  Det finns tak, askkoppar och sittplatser vilket gör att svaret på varför de röker just där kanske inte är så konstigt. Det finns inte något som hindrar dem från att röka där och platsen erbjuder exakt det som rökarna anser att en god rökmiljö ska erbjuda. / Smoking and passive smoking is a public health problem. It is derived from the smokers right to smoke and the non-smokers right not to be exposed. This can lead to conflict between non-smokers and smokers when non-smokers want to avoid exposure to tobacco smoke, while smokers are entitled by law to smoke in an outdoor environment. The purpose of this study is to investigate smokers and non-smokers experiences of smoking with the hope of finding a solution where both groups experiences can be met. Non-smokers do not want to be exposed to smoke and smokers want to smoke undisturbed. There is a problem with the tobacco prevention work carried out in Sweden due to the preventions are aimed to make it inconvenient for the smoker to smoke. Therefore, there is reluctance to find a solution that smokers may perceive as positive. The study was conducted through 20 interviews  with 10 non-smokers and 10 smokers, half of both gender, and qualitative content analysis ,and qualitative content analysis. I found 12 main categories, six from each group. In this study, I concluded that it is about the places where the groups met. Few non-smokers are disturbed of smoking if they are not exposed to it. Places and situations where non-smokers feel that they are exposed to smoking are at entrances and while waiting for public transport. According to the results the two groups supports introduction of special smoking places. The reasons for this may differ slightly between the groups, smokers want to smoke undisturbed and non-smokers do not want to be exposed to smoke. There is desire for a distance of at least 15 meters from the public building or public transport but it may as smokers express not be too far away. Smokers have limits on how far they should have to walk to smoke. They do not want to run from the special smoking place to catch the train / bus. The most interesting is that when it comes to non-smokers, is that they say they are exposed especially at large entrances and places where they are waiting for public transport, while this sites offer exactly what smokers want in terms of the design of special places for smoking. There are roofs, ashtrays and seating and there is nothing to prevent them from smoking there. The sites offer exactly what smokers believe well arranged smoking places are. / Pelle sellgren

<p>Offentliga organisationers huvudsyfte är inte att skapa ekonomisk vinst, utan det typiska syftet är att tillhandahålla någon form av allmän service. Hur väl organisationerna lyckas med detta går vanligtvis inte att mäta i finansiella termer. Därför har kvalitets- och resultatmätning ofta betydande inslag av bedömning och tolkning. En offentlig organisation som fått kritik för brister inom detta område är Försvarsmakten, som i fredstid i huvudsak är en utbildningsinstitution som utbildar och tränar officerare och soldater.</p><p>I uppsatsen studeras hur kvalitén på en utbildning utvärderas inom en offentlig organisation med syftet att beskriva arbetet med kvalitets- och resultatmätning. Metoden för studien har varit att intervjua militära chefer som arbetar med förbandsutbildning eller utvärderingssystem på Skaraborgs regemente P4 och på Markstridsskolan, belägna i Skövde.</p><p>Vår studie visar att en kombination av olika utvärderingssystem och modeller ökar tillförlitligheten, säkerheten och kvalitén i utvärderingarna och minskar risken för godtycklighet och tolkningar. Den övergripande målsättningen däremot är föremål för tolkning mellan olika organisationsenheter.</p>

<p>Den 1 juli 2006 trädde lagen om offentliga uppköpserbjudanden på aktiemarknaden[1] (LUA) ikraft. Lagen är ett resultat av Sveriges genomförande av direktiv 2004/25/EG om uppköpserbjudanden[2] (takeover-direktivet) som inför en harmoniserad reglering av offentliga uppköp av noterade aktier. Regleringens syfte är att garantera målbolagets aktieägare en rättvis och rimlig behandling samtidigt som önskade omstruktureringar möjliggörs. Genom principen att det är aktieägarna som själva skall ta ställning till budet och godkänna försvarsåtgärder skyddas de från ledningen. Genom principen om likabehandling av aktieägare, vad gäller t.ex. premie, skyddas minoriteten.</p><p>För Sveriges del har detta område sedan tidigare endast reglerats av självreglering utarbetad av Näringslivets Börskommitté (NBK) som blivit giltig i och med noteringsavtalen. Aktiemarknadsnämnden (AMN) har sedan starten agerat tolknings- och dispensinstitut avseende dessa Takeover-regler.</p><p>I och med direktivets genomförande kom bestämmelserna om bl.a. budplikt och försvarsåtgärder att lagregleras, samtidigt som ett lagstadgat krav för budgivare att följa den befintliga självregleringen[3] (takeover-reglerna) infördes. Detta har inneburit att AMN numera på delegation från Finansinspektionen (FI) utför myndighetsutövning och tolkar lag vid tolknings- och dispensuttalanden avseende LUA. Detta ger upphov till ett antal frågor, bl.a. angående nämndens sammansättning och värdet av dess uttalande som rättskälla.</p><p>Tolknings- och dispensfrågor får enligt LUA överlåtas till <em>ett organ med representativa medlemmar för näringslivet</em>. De som främst berörs av nämndens uttalanden är ett aktiemarknadsbolags huvudsakliga intressenter; <em>bolaget självt och dess aktieägare</em>. Aktieägarna kan även delas upp i en majoritet och en minoritet. På den svenska aktiemarknaden är det vanligt med en stark majoritet eller kontrollägare. Den för svenska förhållanden accentuerade intressekonflikten är därför mellan majoritets- och minoritetsintresset.</p><p>AMN:s ledamöter utses av Föreningen för god sed på aktiemarknadens styrelse, vars huvudmän är framförallt branschorganisationer. I uppsatsen konstateras att det både bland föreningens huvudmän och nämndens ledamöter finns ett starkt representerat lednings- och majoritetsintressen medan ett utpräglat minoritetsintresse endast finns hos en ledamot i nämnden. Det har anförts att domare och akademiker skall garantera rättssäkerheten men på grund av att de endast utgör en marginell del i nämnden får de anses sakna avsedd verkan.</p><p>AMN:s uttalanden avseende LUA bör formellt sett inte ha någon prejudicerande verkan då nämnden är första instans. Det är dock lagstiftarens avsikt att tyngdpunkten skall ligga i första instans, vilket tillsammans med den mycket låga frekvensen av överklaganden får till följd att nämnden hittills i praktiken varit högsta instans. Vad gäller takeover-reglerna är AMN även i fortsättningen enda instans och tolkare. I avsaknad av fler avgöranden från högre instans får därför AMN:s uttalanden tillmätas stor vikt vad gäller god sed på aktiemarknaden.</p><p>[1] Lagen (2006:451) om offentliga uppköpserbjudanden på aktiemarknaden.</p><p>[2] Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/25/EG av den 21 april 2004 om uppköpserbjudanden.</p><p>[3] Regler rörande offentliga uppköpserbjudanden på aktiemarknaden NASDAQ OMX Stockholm, den 1 oktober 2009, utvecklade av NBK.</p>

No description available.

<p>Den här undersökningen utgörs av en fallstudie där en kommunal förvaltning studerats. Förvaltningen som jag har utgått från ingår i en kommunal organisation och har som främsta uppgift att organisera vård och omsorg om äldre i den aktuella kommunen. Fallstudien baseras på intervjuer med företrädare verksamma inom den kommunala förvaltningen. Utöver detta har studier av dokument genomförts. Syftet med studien är att analysera samverkan med andra organisationer i utvecklingen av den kommunala äldreomsorgen.</p><p>I resultatet av fallstudien framkommer att det bland flera intervjupersoner finns en uppfattning om att samverkan är en central del i utvecklingen av den kommunala förvaltningen. Samverkan med andra organisationer anses bland dessa intervjupersoner skapa möjligheter till utveckling som förvaltningen inte på egen hand kan åstadkomma. Det är även påtagligt att inom förvaltningen finns en uppfattning om att samverkan kan vara ett medel för att påverka en utveckling i andra organisationer, vilket ses som gynnsamt för den egna verksamheten. Inom ramen för samverkan som medel för utveckling av den egna organisationen tillskrivs samverkan en betydelse av att skapa en effektivare organisation, främja tillängligheten av kompetenser samt vidga målgruppen för organisationen. Studien analyseras med stöd i ett resursberoende teoretiskt några sammanfattande begrepp som belyser hur samverkan realiseras i förvaltningens verksamheter. I studiens avslutande kapitel förs även kritisk diskussion och förslag till vidare forskning.</p> / Report code:LiU-PEK-R-247.

<p>This thesis studies three kinds of debate formats. Those are DN Debatt, SVT Debatt and Ring P1. The focus lies in the interrelations between these forums and how they interact with theri audience. Since debate is an essential tool for political and democratic practice, it is vital to study the movements and the realtions between these media formats. Some of the questions in this study are: What happens with a debate topic when it moves between the formats? In which way are the formats democratic and what does their communicative forms mean for political practice and citizen participation? The study shoes how the interpretation of a specific term can expand during a debate. The expanding of interpretations is possible in the space between all the conditions that control the debate as a medium; both structural and interactional.</p>

Public e-services are progressively used as a means for governmental agencies to interact and exchange information with citizens and businesses. These services are typically Internet-based and are meant to fulfill the three overarching objectives of egovernment; (1) to improve citizens’ interactions with the government, (2) to make governmental organizations more efficient and effective, and (3) to increase the transparency of government and lead to a more democratic society. The work presented in this thesis concerns how to identify those who affect the development of public e-services, and those who are affected by the implementation of a public eservice; hence public e-service stakeholders. The research is conducted according to the qualitative and interpretive research tradition. Based on theoretical and empirical work, conducted and analyzed using a hermeneutic approach, a conceptual framework is presented. The basis of the framework is laid by extracting, structuring, and interrelating concepts, models and methodologies concerning public e-services, public e-service stakeholders, and stakeholder involvement. The empirical foundation of the thesis, an interpretive case study, covers the development and implementation of a public e-service at a Swedish public sector organization. Data collection techniques include interviews, participatory observation, an open-ended questionnaire, and project documentation. The thesis presents two main knowledge contributions; 1) lessons learned from a public e-service development project involving multiple stakeholders; and 2) a conceptual framework for identifying, characterizing and involving stakeholders in the development and implementation of a public e-service. / En mängd myndighetstjänster, såsom ansökan om föräldrapenning, finns nu tillgängliga via Internet i form av offentliga e-tjänster. Dessa e-tjänster är tänkta att uppfylla tre generella mål: (1) att förbättra medborgares interaktioner med offentliga organisationer, (2) att effektivisera och förbättra administrativa processer inom den offentliga förvaltningen, samt (3) att öka den offentliga förvaltningens transparens och i förlängningen leda till ett mer demokratiskt samhälle. Arbetet som presenteras i avhandlingen syftar till att identifiera vilka intressenter som påverkar, och/eller påverkas av, utveckling och implementering av offentliga e-tjänster. Avhandlingen presenterar forskning som genomförts enligt en kvalitativ och tolkande forskningstradition. Baserat på teoretiskt och empiriskt arbete, genomfört och analyserat med en hermeneutisk ansats, presenterar avhandlingen ett konceptuellt ramverk. Ramverket är uppbyggt av extraherade, strukturerade och interrelaterade koncept, modeller och metoder angående offentliga e-tjänster, intressenter, och användarmedverkan. Det empiriska arbetet utgörs av en fallstudie av utveckling och införande av en offentlig e-tjänst vid en svensk offentlig organisation. De datainsamlingsmetoder som använts inkluderar intervjuer, deltagande observationer, en kvalitativ enkät, samt dokumentstudier. Avhandlingen presenterar två huvudsakliga kunskapsbidrag: (1) lärdomar från ett utvecklings- och implementeringsprojekt av en offentlig e-tjänst som involverar många olika intressenter, samt (2) ett konceptuellt ramverk för att identifiera, karaktärisera och involvera intressenter vid utveckling och implementering av offentliga e-tjänster.

Social hållbarhet är ett mångdimensionellt begrepp där trygghet utgör en av dimensionerna och är en viktig faktor för att skapa god livskvalité. Det offentliga rummet utgör en nyckelfaktor i en hälsosam och välfungerande stad. En god omgivande miljö är en källa till att motivera medborgare till bättre hälsa och välbefinnande. Det offentliga rummet har även en stor inverkan på trygghet, god urban planering är essentiellt för att skapa en god miljö att leva och bo i. Hög grad av trygghet skapar också förutsättningar för att nå social hållbarutveckling. Bakomliggande drivkrafter till denna studie är att det offentliga rummet är en viktig plats där alla ska vara välkomna och känna sig trygga. Det offentliga rummet skapar möjlighet för sociala relationer, kunskapsutbyte samt utgör en viktig funktion i samhället. Det offentligarummet ska värna om människan, och människan ska värna om det offentliga rummet. Därmed syftar denna studie till att undersöka ungdomars upplevelse om det offentliga rummeti relation till social hållbarhet och trygghet. Den valda arenan utgörs av det offentliga rummet i Stenungsund. Metoden som använts i studien är av en kvantitativ ansats, enkäter har delats ut till gymnasieelever i årskurs 1-3 iStenungssunds kommun. Enkäten avslutades med möjligheten för respondenterna att markera på en karta över Stenungsund de platser respondenterna känner sig trygga, otrygga samt tycker om. Resultatet av studien visar att ungdomarna i Stenungsund överlag känner sig trygga i det offentliga rummet. Dock förekommer det skillnader mellan hur tjejer och killar upplever trygghet. Killar känner sig i högre grad trygga än vad tjejer gör. Eleverna i de olika årskurserna tenderar även att uppleva trygghet på olika sätt. Markeringarna på kartan visade således på en gemensam uppfattning om vilka platser som upplevs som både trygga, otrygga samt omtyckta. / Social sustainability is a multidimensional concept in which safety is one of the dimensions, and is an important factor in creating a good quality of life. The public space is a key factor in a healthy and well-functioning city. A good environment is a source for motivating citizens to better health and wellness. Public space also has a great impact on safety, good urban planning is essential to create a good environment to live in. High level of safety also creates the conditions for achieving socially sustainable development. The driving forces behind this study is that the public space is an important place where everybody will be welcomed and feel safe. The public space creates the opportunity for social relations, exchange of knowledge and constitute an important function in society. The publicspace should protect and promote the citizen, and the citizen must take care and show respect for the public space. Thus, this study aims to investigate young people's experience of publicspace in relation to social sustainability and safety. The method used in the study is a quantitative approach, questionnaires have been distributed to high school students in Stenungssund. The survey ended with the possibility for respondents to mark on a map of Stenungsund the places they feel secure, insecure and like. The results of the study show that young people in Stenungsund generally feel safe in public spaces. However, there are differences between how girls and boys experience safety. Boys feel increasingly confident than girls do. Students in different grades also tend to experience safety differently. The markings on the map thus showed a common understanding of what places are experienced as both secure, insecure and liked.