Bakgrund: Graden av centralisering måste ständigt avvägas. Under 1980- talet följde den offentliga sektorn efter den privata avseende decentralisering, ett begrepp som översköljdes med idel positiva argument och erfarenheter. Under slutet av 1990-talet har pendeln svängt och de flesta försäkringskassor har tagit ett steg tillbaka. Vi har valt att undersöka vad som ligger bakom denna utveckling. Syfte: Vårt syfte med uppsatsen är att skapa ett diskussionsunderlag för främst Försäkringskassan i Kalmar län, men även för andra försäkringskassor och politiskt styrda organisationer, gällande decentraliseringsgrad och problem associerade med valet av densamma. Avgränsning: Vi har i denna uppsats koncentrerat undersökningen till att omfatta endast länscontrollers eller liknande inom Försäkringskassan. De sitter i samtliga fall i eller nära ledningen, varför vi har ett ledningsperspektiv på vår undersökning. Genomförande: Vår studie bygger på telefonintervjuer samt öppna och slutna frågeformulär till totalt 18 av de sammanlagt 21 försäkringskassorna i Sverige. Resultat: Vi har i uppsatsen kommit fram till att det en kombination av alla de faktorer som vi har lokaliserat som har gjort att centraliseringar av olika slag har kommit till stånd inom Försäkringskassan. Tendenserna påverkar varandra och centraliseringsåtgärder är ofta följder av andra d:o, varför det ibland kan vara svårt att särskilja dem. Resultatet visar också att det kan vara svårt att inifrån organisationen se allt som ligger bakom och driver förändringar.

Reklambrus och mediebrus är begrepp som blivit aktuella inom reklambranschen under de senaste åren. Den privata lika väl som den offentliga sfären är ständigt under attack av reklammakarnas tunga budskapsartilleri. Medborgarna har börjat bli immuna mot reklam och reklammakarna måste hitta nya vägar för att nå fram till dem. Med mer och mer reklam omkring är risken stor att övrig kommunikation inte når fram. Den kommunikation vi författare ser i det offentliga rummet är främst marknadskommunikation i form av reklam. Det offentliga rummet tillhör oss alla och därför borde reklamens intåg i det vara något som berör och angår oss medborgare. De intressenter som intervjuats inom ramen för denna uppsats talar om demokrati i det offentliga rummet, men deras syn på demokrati skiljer sig åt. Demokrati betyder olika saker för olika människor beroende på om de sitter som stora företag som säljer reklamplats i det offentliga rummet, om de är intresseorganisationer som försöker motverka denna trend eller om de är stat och kommun. Uppsatsen ställer därför frågan: Hur tillämpas demokrati i fråga om reklam i det offentliga rummet? Syftet med undersökningen är att utreda och beskriva hur demokrati beaktas av olika intressenter i fråga om reklam i det offentliga rummet. Slutsatsen är att demokrati tillämpas på olika nivåer. Demokrati utövas dels genom val av medborgerliga representanter till Stockholms Stad, men även via ett mer direktdemokratiskt agerande genom exempelvis aktioner i det offentliga rummet.

Denna uppsats behandlar innerstadens kajer i Stockholm. Syftet är att analysera hur innerstadens kajer fungerar som offentliga rum och hur de uppfattas av stadens invånare. Källmaterialet består till stor del av plandokument samt av intervjuer med både tjänstemän och stadens invånare.  En fallstudie vid en av innerstadens kajer har genomförts för att på ett tydligare sätt förstå kajernas dynamik. Resultaten från uppsatsen visar att planeringen kring kajområdena är splittrad och uppdelad mellan många olika instanser. Denna uppdelning tycks ge kajerna dess fysiska och psykiska utseende som antingen uppskattas eller ogillas av stadens invånare. Som offentliga rum fungerar kajerna på flera sätt, bland annat finns en osäkerhet och en kamp om rummet vilket skapar en dynamik som gör platserna levande och fungerande.

Offentliga organisationers huvudsyfte är inte att skapa ekonomisk vinst, utan det typiska syftet är att tillhandahålla någon form av allmän service. Hur väl organisationerna lyckas med detta går vanligtvis inte att mäta i finansiella termer. Därför har kvalitets- och resultatmätning ofta betydande inslag av bedömning och tolkning. En offentlig organisation som fått kritik för brister inom detta område är Försvarsmakten, som i fredstid i huvudsak är en utbildningsinstitution som utbildar och tränar officerare och soldater. I uppsatsen studeras hur kvalitén på en utbildning utvärderas inom en offentlig organisation med syftet att beskriva arbetet med kvalitets- och resultatmätning. Metoden för studien har varit att intervjua militära chefer som arbetar med förbandsutbildning eller utvärderingssystem på Skaraborgs regemente P4 och på Markstridsskolan, belägna i Skövde. Vår studie visar att en kombination av olika utvärderingssystem och modeller ökar tillförlitligheten, säkerheten och kvalitén i utvärderingarna och minskar risken för godtycklighet och tolkningar. Den övergripande målsättningen däremot är föremål för tolkning mellan olika organisationsenheter.

Värdepappersmarknaden fyller en mycket central plats i vårt samhälle då många affärer görs där och betydande belopp omsätts. De marknader där man omsätter kapital och risk är indelade i aktiemarknad, kreditmarknad och derivatmarknad, varav fokus här ligger på aktiemarknaden. På denna marknad, som även kallas riskkapitalmarknaden, omsätts i första hand aktier, konvertibler och teckningsoptioner. Marknaden omgärdas av ett rikt regelverk som består av lagreglering, självreglering och etik. Syftet med dessa regler är att aktiemarknaden ska vara effektiv, likvid och god genomlyst samt att allmänheten ska kunna känna förtroende för den. Att välja att reglera marknaden med självreglering innebär att man bl.a. får, förutom ett regelverk skapat av experter, regler som p.g.a. dess flexibilitet lätt kan ändras och på så vis kan hänga med i marknadens snabba utveckling. Vidare innebär självregleringen högre normativa trösklar och sanktionerna kan ofta uppfattas som hårdare då företagen spelar med sitt god rykte som insats. Just genom detta faktum kan man se att etiken spelar en stor roll för att de ska följa reglerna. Lagstiftningen innebär en viss auktoritet men med för mycket lagregler tenderar marknaden att bli trög och ha svårt att följa utvecklingen. Dock kan man se idag, efter tidigare års avreglering, en tendens till ökad lagstiftning. Detta visas genom EG-direktiven som i Sverige implementeras genom just lagstiftning. Lagstiftningen och självreglering fyller lite olika funktioner då den förra ska bilda en ram som den senare sedan ska fylla ut, men de har båda alltid portalbestämmelserna som grund. Slutsatsen är att båda regleringsformerna behövs och man bör sträva efter att nå en slags gyllene medelväg; en god fördelning mellan de båda. Takeover-området är ett exempel på område där lagstiftningen fått mer utrymme då lagen om offentliga uppköpserbjudanden på aktiemarknaden (LUA) tillkom genom implementering av takeover-direktivet förra året. Dock är självregleringen fortfarande mycket central på området, vilket den är genom noteringsavtalet och takeover-reglerna. Dessa reglerar dels den allmänna informationsskyldigheten, dels informationsgivningen vid offentliga uppköp. Överlag kan man se att hårda krav har uppställts på informationsgivning på marknaden, detta i syfte att alla ska få tillgång till kurspåverkande information samtidigt för att sedan kunna besluta om eventuell investering. Trots denna grundregel har undantag uppställts, nämligen regler om selektiv informationsgivning. Genom dessa bestämmelser är det möjligt att under due diligence-undersökningar vid offentliga uppköp lämna information selektivt till budgivaren. All selektiv informationsgivning innebär risk för att de som delges den icke offentliggjorda informationen kan utnyttja den för egen vinning genom handel på marknaden. För att minska dessa risker bör parterna underteckna ett letter of intent samt sekretessavtal med hårda sanktioner. Därtill bör man tänka på att låta begränsa den skara som ska delges informationen samt även låta undersökningen begränsas och skyndas på så mycket det går. Därtill bör styrelsen vara den som beslutar om att tillåta undersökningen då deras agerande vilar på en lojalitetsplikt för bolaget och dess aktieägare. Då antalet företagsförvärv genom offentliga uppköpserbjudanden har ökat de senaste åren, har också intresset för att genomföra due diligence-undersökningar gjort det. Dock kan man fråga sig om det verkligen är en absolut plikt att låta undersöka företaget innan köp. Även om en absolut plikt inte finns talar dock mycket för att man bör låta genomföra en undersökning. Detta med tanke på de köprättsliga reglerna, vissa aktiebolagsrättsliga regler samt att man som köpare hamnar i ett bättre förhandlingsläge om man vet precis vad det är man får. För att aktörerna ska följa alla marknadens regler har vissa sanktioner satts upp, bl.a. kan de börsmedlemmar som bryter mot reglerna få en varning, vite eller i värsta fall avnoteras. Prövningen görs av börsens disciplinnämnd. Här kan man återigen se den starka verkan etiken har som sanktionsmedel; för att företagen ska kunna upprätthålla sitt goda renommé är ofta steget till att överträda reglerna högt.

Syfte: Att undersöka om man avseende på ett debatt- och ett granskande program verkligen kan påstå att vi idag har en sådan representativ offentlighet som Habermas talar om (se Val av Teori). Det vill säga, att se hur den samhälleliga eliten presenterar sig själv och sin makt offentligt idag, i ett debatt- och ett granskande program. Frågeställning: Hur kan man konkret se att politiker och företagsledare med hjälp av en språklig och visuell retorik presenterar sig själva och sin makt i ett debattprogram och ett granskande program idag? Och vilka likheter/olikheter kan man då urskilja i den politiska självpresentationen mellan dessa program? Val av Teori: Jürgen Habermas teori om återkomsten av den representativa offentligheten som handlar om att den moderna samhällseliten har återutvecklat en modern form av representation, som går ut på att presentera och representera sin makt inför folket och inte för folket. Val av Empiri: Debattprogrammet ”Argument” på SVT 1 och SVT 24. Det granskande programmet ”Uppdrag granskning” på SVT 1, SVT 24 och SVT Opinion. Val av Metod: Den retoriska analysen, med ett semiotiskt förhållningssätt som vetenskapsteoretisk utgångspunkt. (Semiotiken är i sin tur dock förankrad i hermeneutiken.) Slutsats: Att politiker och företagsledare i ett debattprogram och ett granskande program presenterar sig själva och sin makt genom att tillämpa olika utstuderade tekniker som innefattar såväl den språkliga som visuella retoriken. På det språkliga planet kan dessa tekniker bland annat bestå i att använda upprepningar och betoningar, och att helt enkelt vara så vältalig som möjligt. På det visuella planet kan de dels handla om att framhäva sig själv med sitt utseende, dels om att understödja den språkliga retoriken med sitt kroppspråk. Svaret på den andra frågan är att det inte finns några direkta likheter eller olikheter i den politiska självpresentationen mellan ett debattprogram och ett granskande program, då självpresentationen är personbunden. Däremot kan man finna tydliga likheter och olikheter mellan självpresentationens förutsättningar i dessa program. Nyckelord: Argument, Uppdrag granskning, debattprogram, granskande program, Jürgen Habermas, den offentliga sfären, representation, refeodalisering.

Den 1 juli 2006 trädde lagen om offentliga uppköpserbjudanden på aktiemarknaden[1] (LUA) ikraft. Lagen är ett resultat av Sveriges genomförande av direktiv 2004/25/EG om uppköpserbjudanden[2] (takeover-direktivet) som inför en harmoniserad reglering av offentliga uppköp av noterade aktier. Regleringens syfte är att garantera målbolagets aktieägare en rättvis och rimlig behandling samtidigt som önskade omstruktureringar möjliggörs. Genom principen att det är aktieägarna som själva skall ta ställning till budet och godkänna försvarsåtgärder skyddas de från ledningen. Genom principen om likabehandling av aktieägare, vad gäller t.ex. premie, skyddas minoriteten. För Sveriges del har detta område sedan tidigare endast reglerats av självreglering utarbetad av Näringslivets Börskommitté (NBK) som blivit giltig i och med noteringsavtalen. Aktiemarknadsnämnden (AMN) har sedan starten agerat tolknings- och dispensinstitut avseende dessa Takeover-regler. I och med direktivets genomförande kom bestämmelserna om bl.a. budplikt och försvarsåtgärder att lagregleras, samtidigt som ett lagstadgat krav för budgivare att följa den befintliga självregleringen[3] (takeover-reglerna) infördes. Detta har inneburit att AMN numera på delegation från Finansinspektionen (FI) utför myndighetsutövning och tolkar lag vid tolknings- och dispensuttalanden avseende LUA. Detta ger upphov till ett antal frågor, bl.a. angående nämndens sammansättning och värdet av dess uttalande som rättskälla. Tolknings- och dispensfrågor får enligt LUA överlåtas till ett organ med representativa medlemmar för näringslivet. De som främst berörs av nämndens uttalanden är ett aktiemarknadsbolags huvudsakliga intressenter; bolaget självt och dess aktieägare. Aktieägarna kan även delas upp i en majoritet och en minoritet. På den svenska aktiemarknaden är det vanligt med en stark majoritet eller kontrollägare. Den för svenska förhållanden accentuerade intressekonflikten är därför mellan majoritets- och minoritetsintresset. AMN:s ledamöter utses av Föreningen för god sed på aktiemarknadens styrelse, vars huvudmän är framförallt branschorganisationer. I uppsatsen konstateras att det både bland föreningens huvudmän och nämndens ledamöter finns ett starkt representerat lednings- och majoritetsintressen medan ett utpräglat minoritetsintresse endast finns hos en ledamot i nämnden. Det har anförts att domare och akademiker skall garantera rättssäkerheten men på grund av att de endast utgör en marginell del i nämnden får de anses sakna avsedd verkan. AMN:s uttalanden avseende LUA bör formellt sett inte ha någon prejudicerande verkan då nämnden är första instans. Det är dock lagstiftarens avsikt att tyngdpunkten skall ligga i första instans, vilket tillsammans med den mycket låga frekvensen av överklaganden får till följd att nämnden hittills i praktiken varit högsta instans. Vad gäller takeover-reglerna är AMN även i fortsättningen enda instans och tolkare. I avsaknad av fler avgöranden från högre instans får därför AMN:s uttalanden tillmätas stor vikt vad gäller god sed på aktiemarknaden. [1] Lagen (2006:451) om offentliga uppköpserbjudanden på aktiemarknaden. [2] Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/25/EG av den 21 april 2004 om uppköpserbjudanden. [3] Regler rörande offentliga uppköpserbjudanden på aktiemarknaden NASDAQ OMX Stockholm, den 1 oktober 2009, utvecklade av NBK.

We live in a time where the influence of citizens is taking a larger role in the spatial  planning. The Swedish laws, such as PBL, deals with matters of citizen participation  which advocates that the youth should be included in the consultation circuit, but there is  no directive given.   The report's purpose is to demonstrate methods for how to get the young people's  influence included in the spatial planning, with a main focus on the ages between 13 and  21. On the base of literature and two case studies, the goal is to illustrate how to integrate  young people through a meeting place in Jonkoping, Sweden.  The report is structured along with an analysis based on the literature, two case studies  from previous projects and discussions/interviews with young people from four selected  areas in Jonkoping.   The case studies from Malmo and Gothenburg show how the cooperation between  different participants can be organized during the planning and how to give the users a  greater involvement.  Based on literature and case studies, we carried out a field analysis of the four most  segregated areas of Jonkoping; Osterangen, Oxnehaga, Ekhagen and Raslatt. Young  people in these areas were interviewed, as a basis for a proposal for a new all-activity  center at the expended location of Kungsang School.  During this project, the following three issues were investigated:   In what need are young people of a meeting place in Jonkoping?   Our research has proved that there is no greater connection between the young people in  Jönköping, because the young people appear generally in their own neighborhoods.  Therefore, segregation patterns are created and there is a need for a common meeting  place, a place in the municipality of Jönköping would be of great value to promote  integration between young people.  What can an all-activity house contribute to in Jonkoping?  An all-activity house which is available for everyone would contribute to what young  people are missing, by being a meeting place for everyone in the municipality of  Jonkoping.  Based on literature studies we believe that an all-activity house will break the segregation  pattern and reduce the distinction between "us" and "them", which will result in a more  integrated environment. By involving young people from the beginning until the end of  the projects, their influence will increase and it will give a wider understanding of their  neighborhoods and needs. This should be done through meetings and open dialogues  between users and planners. To assessment the degree of influence, Arnstein’s step  model can be used. An all-activity house with a wide range of activities benefits the  participants’ health by making them active and enabling conditions for movement.  School activities are not sufficient for young people to fully develop competencies, such  as sport accomplishments, playing instruments and artistic abilities. To have an activity  benefiting a person's health, the requirements is to gradually develop the person's abilities  based on active learning, engage in various types of exercises and have clear goals. The  school's activities do not have this kind of structure and it is therefore important that  young people have the opportunity outside of school and in the very neighborhood.    How can you precede the work of involving the youth in the spatial planning?  In real practice, the young people’s influence is not included during the whole planning  stage, only in the very beginning. This is considered as manipulation. To fulfill the co-  degree of influence, it requires that young people are involved and enthused through the  implementing-, planning- and management stage. The best way to capture young people's  thoughts, ideas and experiences is to use methods such as recreational centers, mental-  maps, walking trips or internet communication. / Vi lever i en tid då medborgarnas inflytande börjar ha en större betydelse under  projekteringsskedet. De svenska lagarna som exempelvis PBL, behandlar frågor kring  medborgarinflytande genom att förespråka att barn och ungdomar skall ingå i  samrådskretsen, men de anvisar ingen särskild metod.  Rapportens syfte är att visa på arbetsmetoder för hur man kan öka ungdomars inflytande  i planeringsprocessen, med fokus på åldersgrupperna 13-21 år. Målet är att utifrån  litteraturstudier och två fallstudier, belysa hur man integrerar ungdomar för att sedan ge  förslag om en mötesplats i form av ett all-aktivitetshus i Jönköpings kommun.   Rapporten består av en litteraturstudie, två fallstudier av genomförda projekt, samt  samtal och intervjuer med ungdomar från fyra utvalda områden i Jönköping.  Två fallstudier från Malmö och Göteborg visar hur samarbetet kan organiseras mellan de  olika aktörerna i planeringsprocessen och hur man kan ge brukarna ett större  medbestämmande.   Baserat på litteratur- och fallstudier genomfördes en områdesanalys över de fyra mest  segregerade områdena i Jönköping: Österängen, Öxnehaga, Ekhagen och Råslätt.  Ungdomar i dessa områden intervjuades, som underlag för ett förslag till ett nytt all-  aktivitetshus på den nedlagda Kungsängsskolans område.  Under arbetets gång har följande frågeställningar utreds:     Vilket behov har ungdomar av en mötesplats i Jönköpings kommun?   Vår forskning har visat att det inte existerar något större samband mellan ungdomarna i  Jönköpings kommun, utan dem flesta ungdomarna uppehåller sig inom sina egna  områden. Vi kan se hur ett segregationsmönster har skapats och att det finns ett behov  av en gemensam mötesplats, en mötesplats i Jönköpings kommun skulle därför ha ett  stort värde för att främja integrationen mellan ungdomarna.   Vad kan ett all-aktivitetshus bidra med/leda till i Jönköping ?   Ett all-aktivitetshus som framför allt är kostnadsfri och öppen för alla skulle fylla ut det  som ungdomarna saknar genom att vara en mötesplats för alla inom Jönköpings  kommun. Baserat på litteraturstudierna menar vi att ett all-aktivitetshus kan bryta  segregations mönstret och minska gränsdragningen mellan ”vi” och ”de”, vilket kan leda  till en mer integrerad miljö. Genom att involvera ungdomar i de tre olika  projekteringsskedena ökar deras inflytande och man får större förståelse kring deras  område och behov. Detta bör göras genom möten och öppna dialoger mellan brukare  och planerare. Bedömning av inflytandegraden kan göras utifrån Arnsteins stegmodell.  Ett all-aktiviteshus med ett stort utbud av aktiviteter hade gynnat de delaktigas hälsa  genom att göra de aktiva och möjliggöra förutsättningar för rörelse. Skolans aktiviteter,  som exempelvis idrott, är inte tillräckliga för att ungdomar skall utveckla kompetenser  fullt ut, inom t.ex. sportliga prestationer, instrumentspelning och konstnärliga förmågor.  Då en aktivitet ska gynna en persons hälsa så krävs det att aktiviteten gradvis utvecklar  personens förmågor, bygger på en aktiv inlärning, bedriver olika typer av övningar och  har tydliga mål. Skolans aktiviteter saknar denna aktivitetsstruktur och det är därför  viktigt att ungdomar har denna möjlighet utanför skolan och i självaste bostadsområdet.   Hur kan man gå tillväga för att öka ungdomars inflytande i planeringen?  Vid verkliga projekt är det vanligt att man involverar ungdomar endast under  planeringsskedet, detta anses som manipulation. För att uppfylla kravet på verkligt  medbestämmande krävs att ungdomarna ska vara med under genomförandes-,  planerings- och förvaltningsskedet. För att på bästa möjliga sätt fånga upp ungdomars  tankar, idéer och upplevelser kan man använda sig av metoder som fritidsverkstäder,  mental-maps, gå-tur och ungdomskanaler på internet.

Landstingsservice, fastighetsförvaltare inom Landstinget i Uppsala län, genomför i samverkan med flera intressenter och experter ett projekt där målet är att ta fram ett gestaltningsprogram för Akademiska sjukhuset. Sjukhuset står inför mångåriga ombyggnationer och för att stärka områdets kvaliteter ur flera aspekter anser man att ett övergripande gestaltningsprogram är ett måste. Vårt syfte har varit att studera detta samverkansprojekt och analysera hur planer och processer kan översättas till praxis. Studien har genomförts genom intervjuer med personer inom, eller i relation till, projektet. Dessa intervjuer har varit explorativa och kartläggande, där vi arbetat utifrån tre teman: det första handlar om projektets förutsättningar och bakgrund, det andra handlar omframtagandet av gestaltningsprogrammet och hur det färdiga programmet ser ut, medan det sista temat redogör för hur programmet är tänkt att omsättas och översättas in i verksamheten. Med stöd av teorier om organisationsutveckling, reformering och översättning försöker vi sedan se hur detta samverkansprojekt och gestaltningsprogram har förändrat och kan komma att förändra hur Landstingsservice arbetar. Resultatet visar vilka åtgärder man genomför för att gestaltningsprogrammet ska bli verklighet, bland annat i form av utbildningar för interna och externa projektledare, upphandlandet av en gestaltningsansvarig för hela landstinget och att programmet görs till ett styrande dokument - till vilket det hänvisas i alla andra styrande dokument och i landstingets projekthandbok. Vidare visar resultatet att själva processen med att samverka kring ett gestaltningsprogram varit lika viktig som programmet i sig. Här har det skett utbyte av erfarenheter och kunskaper, och här har förankring skett på högre nivå inom flera av de samverkande organisationerna. Det har också borgat för en fortsatt samverkan, inte minst mellan Landstinget i Uppsala län och Uppsala kommun. Sammantaget tyder detta på att organisationen genom samverkansprojektet och gestaltningsprogrammet påbörjat en reformering, vilken redan nu resulterat i att gestaltning blivit en viktigare del i arbetet.

Bakgrund och problem: De senaste 20 åren har offentliga organisationer genomgått stora förändringar. Många idéer inom reorganisering av offentliga verksamheter har kritiserats och har varit ett hett debattämne i media. Andra har blivit populära hos de forskare som har tagit fram ideén samt hos aktörer med ett specifikt intresse för offentliga organisationer. Målstyrning fick en kraftfull inverkan vid början av 1990-talet, det var då olika statliga myndigheter som kommuner och landsting började testa nya förändringar i de olika organisationers strukturer och styrmodeller. Några exempel på dessa är beställar-/ utförarmodell, resultatenheter och resultatstyrning. När det gäller privata och offentliga organisationer finns det en hel del olikheter som bidrar till hur man jobbar inom respektive område. Riktlinjer, tillvägagångssätt, mönster och inte minst marknadsmiljö skiljer privata organisationer från de offentliga. Inom den privata sektorn har organisationer större valfrihet när det gäller bestämmandet av priser och organisationsstruktur. Inom den offentliga sektorn sker bestämmandet och beslutsfattandet på en högre hierarkisk nivå. Syfte: Studiens syfte är att beskriva och analysera aspekter av interprissättning inom offentlig högskolesektor. Metod: I studien används en kvalitativ undersökningsmetod där urgångspunkten är semistrukturerade intervjufrågor. Personliga intervjuer hålls med ekonomichefen samt de olika institutionernas prefekter inom Södertörns Högskola(SH). Resultat och slutsatser: Sveriges Universitet och Högskole Förbund (SUHF) har tagit fram en redovisningsmodell som har implementerats av 40 olika högskolor/universitet i Sverige. Denna modell har även används på SH sedan år 2010. I enlighet med SUHF modell så strävar man efter full kostnadstäckning. Med fullkostnadstäckning avses att man täcker kostnadsbärarens direkta och indirekta kostnader. Till stor del ser man positivt på användandet av internprissättning inom SH då den tycks ge en rättvisande bild, ökad kostnadsmedvetenhet samt underlättar uppföljning av budget och kontroll av intern styrning. Förslag till fortsatt forskning: Det skulle vara intressant att utföra en större studie av liknande karraktär. Inom offentlig verksamhet till exempel, sjukhus, landsting och kommuner. En bredare empiri skulle bidra till en bättre generalisering mellan slutsater och den teoretiska referensramen.