Undersökningens syfte var att efter den mörka bild som uppmålats av den sociala hållbarheten i Sverige, studera vilka faktorer som man inom samhällsplaneringen förhåller sig till vid en socialt hållbar trafikplanering. Studien inriktade sig på att undersöka socialt hållbart planerad kollektivtrafik, cykel och gång. Det som jag ville studera var hur en sådan planering tar sig uttryck i Västerås kommun. Baserat på de två nämnda syftena ämnade uppsatsen att för Västerås Stad skapa ett underlag för en socialt hållbar trafikplanering inför den planerade stadsdelen Sätra. Metoder som användes var både kvalitativa och kvantitativa, med en övervikt för en kvalitativ forskningsprocess. Det empiriska materialet insamlades dels genom en halvstrukturerad intervju, dels genom enkätundersökningar men också i form av offentliga dokument från Västerås Stad. I undersökningen deltog en informant i form av en tjänsteman på Västerås Stad och 20 respondenter i form av fem unga vuxna/medelålders män, fem unga vuxna/medelålders kvinnor, fem äldre män samt fem äldre kvinnor som alla var invånare i någon av stadsdelarna Eriksborg eller Hagaberg. Resultaten analyserades i jämförelse med utvald tidigare forskning. Resultaten visade på att Västerås Stad till stor del har införlivat de socialt hållbara faktorerna i sin trafikplanering som tidigare forskning lyfter fram. I tillgänglighet använder kommunen konsekvensbeskrivningar, diskrimineringsgrunder och välfärdsindikatorer. För ökad upplevd trygghet tillämpas åtgärder som stärkt belysning. För en bättre jämlikhet öppnar Västerås Stad upp för råd där grupper med särintressen får sin röst hörd. Resultatet från enkäten visade på att kommunen har lyckats bäst i en socialt hållbar trafikplanering sett till hushålls avstånd till kollektivtrafik, sämst sett till att skapa civilisation samt medel i att planera gång- och cykelbanor tryggt under hela dygnet. Utifrån de empiriska resultaten framgick det att tre faktorer från tidigare forskning inte hade införlivats i Västerås Stads socialt hållbara trafikplanering, nämligen markanvändning, psykologisk synlighet0F1 samt jämställdhet. Det som jag ansåg borde införlivas i Sätras socialt hållbara trafikplanering var ett fortsatt arbete med de faktorer som framgick i tidigare forskning. Samtidigt lades stor vikt vid att framföra betydelsen med att i Sätras socialt hållbara trafikplanering införliva de tre faktorer som inte tycktes framgå, eftersom faktorernas frånvaro tycktes visas som socialt ohållbara inslag i befintlig trafikplanering bland invånare i enkätundersökningen.

Detta arbete syftar till att undersöka betydelsen av begreppen trygghet och säkerhet inom den fysiska planeringen samt vilka gestaltande egenskaper som gör ett offentligt rum tryggt. När begreppen undersökts skapas två gestaltande förslag med åtgärder för att göra ett offentligt rum tryggare. Arbetet är uppdelat i två delar, den första genomförs gemensamt och är teoretisk. Med hjälp av metoden kvalitativ textanalys undersöks ett urval av litteratur om trygghet och säkerhet i den fysiska planeringen. Med textanalysen har litteratur tagit fram som stöd för att formulera teorin ”trygghet och säkerhet” som används i arbetet. Med teorin presenteras olika gestaltningsprinciper som är till hjälp i den andra delen av kandidatarbetet. Del två består av varsitt gestaltande förslag som redogör trygghetsåtgärder i ett befintlig offentligt rum. Det ena förslaget innefattar Karlskrona Stortorg, gjort av Hugo Håkansson. Det andra förslaget omfattar Ronneby torg samt Rådshusparken, också beläget i Ronneby stad, gjort av Henrik Vik. Åtgärderna som presenteras i förslagen grundar sig i litteraturen som granskats, samt metoden PSPL, Public Space Public Life, en platsbesöksmetod som grundar sig i att ställa frågor till det offentliga rummet. I den avslutande delen av arbetet förs diskussioner om de gestaltande förslagen och litteraturen som studerats.

Syftet med ett torg eller stråk är något som, likt andra funktioner inom en stad, har förändrats under årens lopp. Hur syftet med offentliga rum uppfylls i en modern kontext blir därmed intressant. Kandidatuppsatsen har utgångspunkt i den rationella planeringsparadigm som varit rådande svensk kontext under 1900-talet enligt Strömgren (2007:229-230), och vad lagakraftvunna planhandlingarna fastställer om respektive undersökt plats samt hur denna genomförts. Från undersökta studier framgår att planhandlingar kan innehålla planbestämmelser som inte är förenliga med lagstiftningen eller är otydliga vilket kan skapa problem vid beslutsfattande processer (Caesar & Lindgren 2009:25-26; Kalbro, Lindgren & Paulsson 2012:1-2). Kandidatarbetet består av en fallstudie som omfattar totalt fyra områden, två i Göteborg och två i Stockholm. Inom dessa områden har de offentliga rummen stråk och torg studerats. Studien av de offentliga rummen har skett genom en kvalitativ textanalys som grundligt granskat vad som dels är syftet med de offentliga rummen, och hur utformningen är ämnad att genomföras. Textanalysen har följts upp av platsbesök på de respektive platserna för att observera platsernas beskaffenhet i utformning och användning. En enkätundersökning har även skett för att undersöka vad de personer som passerar eller uppehåller sig på en plats anser om den. I den mån det varit möjligt har ansvariga personer för de olika planerna, som berör platserna, kontaktats. Resultatet av arbetet ligger till grund för diskussion och analys gällande offentliga rums användning och utformning i jämförelse med plankarta och planbeskrivning. Platserna har i stort motsvarat det som stipuleras i respektive planhandling, med enstaka betydande undantag. Därtill har en förskjutning i språklig precision uppmärksammas i arbetet, där de planhandlingar som upprättats under 2000-talet till skillnad från tidigare års planer innehåller värderande och bristfälligt definierade ord.

This thesis studies three kinds of debate formats. Those are DN Debatt, SVT Debatt and Ring P1. The focus lies in the interrelations between these forums and how they interact with theri audience. Since debate is an essential tool for political and democratic practice, it is vital to study the movements and the realtions between these media formats. Some of the questions in this study are: What happens with a debate topic when it moves between the formats? In which way are the formats democratic and what does their communicative forms mean for political practice and citizen participation? The study shoes how the interpretation of a specific term can expand during a debate. The expanding of interpretations is possible in the space between all the conditions that control the debate as a medium; both structural and interactional.

Denna studie analyserar och lyfter fram tillgänglighet ur ett intersektionellt perspektiv, det vill säga ur ett perspektiv som tar hänsyn till kön, sexualitet, etnicitet, ålder, klass och funktionsvariationer samt hur de påverkar varandra. Här lyfts det fram hur två kommunala kultur- och fritidsanläggningar i Linköping arbetar med dessa frågor. Materialinsamlingen skedde med hjälp av semistrukturerade intervjuer och observationer. Materialet analyserades med analysmetoden grundad teori, vilket innebär att forskaren ger sig ut på fältet utan förutfattade meningar eller prägling av vad resultatet bör vara. Det är en metod som fokuserar på empirin och används för att generera ny kunskap. Resultaten av denna studie lyfter fram både fall som har lyckats med satsningar på tillgänglighet utifrån ett intersektionellt perspektiv men även fall som har svårt med detta arbete på grund av gamla kvarlevor från tidigare bristfälligt planerat byggprojekt. Studien finner empiri som styrker tidigare forskning och bidrar till utökningen av forskning kopplat till tillgänglighet utifrån ett intersektionellt perspektiv.

I den offentliga sektorn sker idag en genomgripande övergång till att erbjuda service via Internet genom elektroniska tjänster, e-tjänster. Få tjänster utvecklas utifrån ett användarperspektiv och många brister i tillgänglighet. Funktionshindrade, invandrare och äldre är tre grupper vars behov sällan uppmärksammas i utvecklingen av dessa tjänster. Detta ökar klyftorna i samhället. Studien undersöker hur metoden personas kan användas för att kommunicera vilka behov som ett urval av dessa grupper har i sin användning av offentliga e-tjänster. Personas är en användarcentrerad form av målgruppsanalys där användare representeras genom personliga berättelser. Dessa beskriver fiktiva användares mål, vanor och behov. Femton personer ur grupperna dyslektiker, synskadade och äldre intervjuades och observerades i sin användning av fyra offentliga e-tjänster. Intervjuerna resulterade i fyra exempel på personas som presenterades för fem myndighetsrepresentanter i en fokusgrupp. Där utvärderades den förväntade nyttan med att använda personas som en metod att beskriva användargrupper med särskilda behov. Resultaten från fokusgruppen visar att studiens tillämpning av personas kompletterar och levandegör riktlinjer för tillgänglighet. Tillämpningen är dessutom lätt att ta till sig på kort tid. Personas ersätter inte möten och utvärderingar med faktiska användare, men kan ge stöd och spara resurser vid planering, utveckling och utvärdering av offentliga e-tjänster. Den generella formen av personas som presenteras i studien behöver anpassas till specifika produkter för att kunna vara praktiskt tillämpbara i faktiska utvecklingsprojekt. Studien är utförd på uppdrag av Statskontoret som fram till den 31 december 2005 arbetade med att främja utvecklingen av en elektronisk offentlig förvaltning.

Utveckling och lansering av nya offentliga e-tjänster på webben har expanderat, eftersom e-tjänster ska förverkliga kommunikationen mellan medborgare och offentlig sektor. Webben är en kommunikationskanal som underlättar kontakten mellan användare och tjänsteleverantör. E-tjänsterna är till för att underlätta för användare att ta del av information och tjänster som myndigheter tillhandahåller. Med hjälp av e-tjänster kan medborgare få information om olika regler och bestämmelser samt andra samhällsfrågor från kommunerna. I dagsläget finns det mycket information presenterat på webbsidorna och det tillkommer mer information dagligen. Det leder till att webbsidornas struktur påverkas och det blir svårare för användarna att hitta, förstå och använda e-tjänsterna. Att förstå och hitta på webbsidan ska vara okomplicerat, i annat fall kommer webbsidan att misslyckas med sitt syfte. Det finns olika sätt att strukturera en webbsida på, bland annat genom logiska hierarkier, kategorisera information och tydliga huvud- och underrubriker. För att presentera och strukturera e-tjänster på webben kan en e-tjänstekatalog tillhandahållas, där leverantörens e-tjänster finns presenterade och beskrivna. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur offentliga e-tjänster kan definieras, struktureras och kommuniceras för att underlätta för användarna att hitta, förstå och använda e-tjänster på en kommuns webbsida. Undersökningen bygger på ett kvalitativt angreppssätt och datainsamlingen har skett genom två muntliga intervjuer med två personer som arbetar med e-tjänster i två olika kommuner. Data har också samlats in genom en litteraturstudie samt en granskning av de båda kommunernas webbsidor. Resultatet från litteraturstudier, datainsamling via intervjuer samt granskning av webbsidorna visar att de båda kommunerna definierar, strukturerar och kommunicerar e-tjänsterna på olika sätt. Den ena kommunen har använt en informationsstruktur benämnd funkaboda som även många andra kommuner, organisationer och företag använder. Den andra kommunen har strukturerat webbsidan med e-tjänster efter inspiration från den brittiska staten. Båda kommunerna kategoriserar e-tjänsterna efter ämnesområden men endast en kommun definierar en e-tjänstekatalog för att presentera och beskriva alla de e-tjänster som kommunen tillhandahåller. Båda kommunerna använder olika kommunikationskanaler för att informera användarna om e-tjänsterna, som till exempel sociala medier, tjänstemän som informerar och webbsidorna. Kommunernas webbsidor skiljer varandra åt gällande menyer, rubriker, huvud- och underkategorier vilket visas genom en analys och jämförelse av de båda webbsidorna.

No description available.

Studien syftar till att studera religion och samhälle i Johannes Anyurus roman De kommer att drunkna i sina mödrars tårar. Syftet är också att studera vilken roll religionen fyller i det offentliga rummet samt religionens förmåga att vara en konstruktiv resurs i samhället. Hypotesen för studien är att Anyuru genom romanen framställer islam som en konstruktiv resurs i morgondagens samhälle samt att religionens betydelse och konstruktiva roll aktualiseras. Då jag undersökt källmaterialets innehåll, vad detta förmedlar och vilken bild som återges har en kvalitativ analys som metod valts ut för studien. Analysen tar sin teoretiska utgångspunkt i diskussionerna om det postsekulära samhället som ofta gällt kristendomen men denna studie bidrar till att ställa islam och Anyurus bok i en sådan postsekulär belysning. Slutresultatet av studien visar att religionens roll återaktualiseras i romanen. Enligt tolkningar som gjorts av Anyurus skildringar av religion och samhälle är han som postsekulär författare en inklusivist. Detta innebär att han vill inkludera alla i det offentliga rummet. Religionen har inte tappat sin betydelse i det framtida samhället, tvärtom visar Anyuru via sina skildringar flera positiva funktioner i form av att utsatta känner hopp, gemenskap och samhörighet. Enligt undersökningens tolkningar ska religionen enligt Anyuru inte privatiseras då detta döljer ett maktutövande vilket han också ger flertal exempel på. Att begränsa religionens roll i samhället med hänvisning av ett terrordåd visar författaren är fel genom att helt ta avstånd från jihad och radikaliserad islam i romanen. Budskapet han sänder ut är att religionens funktioner ska erkännas i offentligheten, dessa skildrar han som kärleksfulla och konstruktiva. Därmed spräcker Anyuru många fördomar om islam. Romanen kan mycket väl fungera i religionsundervisning då eleverna ges möjlighet till att granska källan men också reflektera kring religionens roll i ett framtida samhälle. Liksom tidigare forskning så visar min analys att religionen har en återaktualiserad roll i framtiden och hypotesen för min undersökning har visat sig stämma.

Studien utfördes på uppdrag av Öresundskraft och handlar om nya offentliga biogasdrivna multifunktionsmoduler som kommer att placeras i Helsingborgs nya stadsdelar i H+ området. Arbetet utfördes delvis i Helsingborg där en enkät fördelades inom stadsdelarna som omfattar H+ området.  Syftet med studien har varit att utforska hur multifunktionsmodulerna borde utformas för att kunna främja de 16 svenska miljökvalitetsmålen, för att vara attraktiva och hållbara och för att kunna främja energibeteendet hos användare. Resultaten visar att det finns olika tolkningar kring vad som gör en offentlig plats attraktiv och hållbar. Slutsatsen är att utformningen av de nya offentliga uterummen borde kunna främja måluppföljningen av de svenska miljökvalitetsmålen, om designen stödjer de. Dock behöver multifunktionsmodulerna stödjas av resterande utformning av H+ området och H+ områdets miljöprofil, för att kunna bidra till det. / The study was conducted on behalf of Öresundskraft and is about new public biogas-driven multifunctional modules that will be located in Helsingborg's new districts in the H + area. The study was carried out in Helsingborg, where a survey was distributed within the areas that comprise the H + area. The purpose of the study has been to explore how the multifunctional modules should be designed to promote the 16 Swedish environmental quality objectives, to be attractive and sustainable, and to promote the energy behavior of users. The results show that there are different interpretations of what makes a public place attractive and sustainable. The conclusion is that the design of the new public space should be able to promote the goal to follow-up the Swedish environmental quality objectives, if the design supports them. However, the multifunction modules need to be supported by the remaining design of the H + area and the H + area's environmental profile, in order to contribute to it.