Democracy in Urban Planning, by Christel Lundberg Much activist art take place outdoors, in public spaces, in street activities, etc. Of this reason we´re as activist artists often connected to the subject of planning processes and finds ourselves putting our noses deep down in comprehension plans etc. And since many activist art activities are reactions against exploition plans we´ll soon finds out the irritating fact tha urban planning isn´t a democratic process, despite it´s a process inside a democratic system. Especially this is the case in central planning, which ought to be translatable to ”the planning of central parts of cities, regions and nations”. But instead it´s a definition which means ”centralized planning”. It´s scary to realize that citizens have nothing to say, only used as cosmetic, when there´s need to pretend democracy.There´s a complex relationship between urban or regional planning and participatory democracy which demands research, but this is too often neglected in the every day urban planning processes.But how do we then, as artists apply critical analysis of democracy in our activist projects?As artists ”Public Globality Gardens” made an ”image” of this power-relation when creating an art-installation of a full-scale allotment garden at a central square in Malmö, Sweden. This research of democracy in real life, made four questions especially significant. ”How to rule the vision in relation to the people living in the area?”, ”How to take care of citizens knowledge of an area?” , ”Who´s the speaker of the citizens?” and at last ”Who has the code of entry and who hasn´t and how are we going to deal with that?”.How to rule the vision? Often we think about this relation as something we have to choose between, and the choice has serious implications. It is a strongly hierarchical view, where citizens may get the position in planning in the districts and allowed to participate in less important decisions.How to take care of citizens knowledge? Citizens are not stupid and ignorant but they are often treated as though. The issue is that there ”is no time and no money” to deal with deep knowledge of the citizens. It is not a question about more potted flowers, but an investigation which is in need of professionals with different methods of how to deal with people in this kind of process. How to make people telling what they are not expected to say. It is often better to provide for a situation which is not expected.When the artist group ”Public Globality Gardens” constructed an allotment garden at a central square in Malmö, it was not for the reason that the garden was the aestetical solution for this area, in the contrary, it was to stipulate that this area do have a problem and this art-installation was a position, a not expected one, for the citizens living i the neighbourhood, to fill with whatever they wanted to. ”The allotment garden at S:t Knuts square” was located in Malmö, during the cultivation period May-December in 2003. Since there isn´t much profit in market trade nowadays the square is not used as a market place any more and actually not used in any manner at all. It is a dead urban stone desert. Around the square lives many people, looking down on this empty square suffering from something to happen there. The closest neighbor is the two-laned through route. In this surroundings the allotment garden was built upon the paved market-place with a range of 120 square meters and a height of 1,5 meter. As a ecological remark recycled materials were used for the installation, and the garden rested on 300 loading pallets of different sizes. The installation of this garden really filled a ”black hole” in this district. The artists cultivated together with those living around. A senior and former boxer pre-cultivated leek and harvested potatoes named ”Birgitta”, a danish sort, which we got from the Nordic Gene Bank (a research centre which is preserving old local seeds) and a five year old boy who planted tomatoes and squash in the garden and helped us watering the garden.When developing a sustainable city-planning process it´s important to get a feeling for the area. This ”feeling” is not delivered or provided for you instantly, it takes time. One implication of participatory democracy is the need of more cooperators in this process. ”The Allotment Garden at S:t Knuts Square” was a cooperative project with different professions working together with NGOs and those living around in the districts.”The Allotment Garden at S:t Knuts Square” was a reminder that we need public spaces which are not commercial and invites all citizens. If we do not use them they will become storing places for the public administrations or worse, parking lots. This central allotment was used day and night the hot season of 2003. It was used for small concerts, social meetings, as a resting-place, for political meetings, for sports, sun bathing, lectures, cultivating, people harvested and planted, watered and cared about it. In the nights it was used by young people as a place to meet and talk in a more ”private atmosphere” than public spaces use to be.Does a collective urban garden work? Since the allotment was located at a central public space, the usually private characteristics of gardens had to work together with the fact that everybody were invited to this garden and could do whatever they wanted to do. A common question we had to answer was: Don´t everybody want to vandalize this garden? On the contrary, it was hard to teach people that they were allowed to use the allotment and to harvest herbs, vegetables and rhubarb. Urban life will step by step be improved if we consider urban spaces ”in between” as possibilities for environmental improvement. Who´s the speaker of the citizens?Well, it´s not traditionally the politicians and often not those who carry out the visions, e.g. planners, architects. The problem is often that the visions are missing and the belief in pragmatic rules the planning situation. And for that reason the planners, architects are themselves fighting for their situation. There are visions in the society, but they need more space. Public Globality Gardens has become a voice in Malmö. They are living in the area och participate themselves in the discussion with e.g., local organizations, multi-cultural citizens, individual actors. And it is a voice with visions. It is a habit not to listen to citizens because often they´re not a collective voice, but different people with private interests. This attitude,unfortunately, cause often no problem. But since artist groups are working with the aim to make a collective voice of citizens perspective and give the individual interests a larger perspective, it make demands on the politicians to listen. Who has the code of entry and who hasn´t and how are we going to deal with that?Since there are demands that citizens must get more participatory power in the planning processes the outcome has become a misunderstanding of democracy. It´s not only dangerous when small organizations or agents act on their un-democratic own egoistic interest and not for a good thing for the collective. These forces are the same which is in the frontiers blocking visions. It is not those only who have the correct code and language which we have to listen to, it is as many as possible. And this listening has little to do with democracy processes. It´s more like an understanding of a situation and a platform for the visionary agents in the planning processes to take care of. Un-expected spaces and contexts and with different medias gives a possibility to create new understandings which might be an invitation for former excluded groups to take part in the democratic planning processes. The society and region cannot be sustainable if some groups don´t want to join or feel excluded. We have to understand why they are not interested or why they feel excluded and we have to try to solve these problems. Everybody don´t have to participate, but it´s important that representants from different groups participate. If we only have seniors and middle-aged white citizens in the group we receive a senior-middleaged white answer.Cultivation is a good-working and concrete platform for political discussions, because it is a ambiguous act on nature. It is both anthropocentric and ecocentric; it is both means to control nature as it is a possibility for us to understand and be a part of nature. And politically, when we become landowners, is this in itself a transition from altruism to egoism; or when does the property of landowning become ethical and environmental troublesome. Well, we are not asking people to draw final conclusions of the market economies influence on society, but it is a demand for citizens, not only in Malmö, but all over the world, to react and act upon the increasing domination of financial capital that reaches all countries through globalization. ”The Allotment Garden at S:t Knuts square” was a non-violent contribution to this discussion. It is better to ask: ”What are the problems?” instead of: ”We know you have this or that problem, we have this solution, what do you think, and you have three weeks to make your opinion about this pre-fabricated solution?” The first positions creates political aware citizens, the latter creates non-political citizens. Since it is not only a local question if a green area in Malmö or Copenhagen is exploited or not, but in every sense has regional and global effects and implications. Globally it affects citizens in other areas because of the concrete situation that we´ll have less oxygen supply with the decrease of green areas, and in spite of that the loss of one individual green area doesn´t have huge affect on citizens, what is our reaction if we are summing-up all of the exploited green areas? Maybe we will panic. The global implication of the closing-down of one individual area in Malmö will be that if nobody have a larger view and reacts and acts on this the commercial interests will rule the planning situation and we as citizens become the audience of this tragedy. As artist working in this concrete milieu we are trying to provide a larger view of different local wishes or demands.

Myndigheter är ålagda att samverka med både privata aktörer och offentliga organisationer för att lösa komplexa problem på lokal nivå. Utifrån mytperspektivet får dessa idéer eller organisationsrecept som samverkan ett symboliskt värde som sedan organisationen skyltar med. Det vill säga att samverkan blir en fin skylt där offentliga organisationer kan påvisa att de samarbetar mot komplexa problem. Verksamheten legitimeras bland annat genom dess goda uppfattning och goda ryktesspridningar. Studien är en fallstudie om Räddningstjänsten syds samverkansprojekt RISK- Räddningstjänsten I Samarbete med Kidsen. Syftet med studien är att förstå hur samverkan kan organiseras och uttryckas inom en offentlig organisation. Frågeställningen som studien ämnar besvara är följande: på vilket sätt kan samverkansprojektet RISK förstås som en legitimerad myt och hur påverkar det i så fall samverkan? Metoden består av kvalitativa samtalsintervjuer med både nuvarande och tidigare personer som har medverkat som mentorer i RISK. Resultatet visar på att organisationen har haft ett management orienterad styrning vid samverkan då bland annat dokumentationen har tonats ner för att effektivisera verksamheten. Organisationen måste påvisa ett samband mellan RISK och de organisatoriska mål, meningsbildningen blir därmed avgörande och det är här mytbildningen uppstår. Det finns såldes ingen empirisk grund och RISK grundas i antaganden och tolkningar som präglar behovsformuleringarna. Myten legitimeras eftersom beslutsfattare och omgivande organisationer delar räddningstjänstens antaganden.

Tillitsdelegationen ger i sitt huvudbetänkande förslag på att införa tillitsbaserad styrning på uppdrag av regeringen. En effekt av att införa tillitsbaserad styrning i den offentliga förvaltningen kan enligt Tillitsdelegationen komma att återskapa Lennart Lundquist klassiska idealbild av tjänstemannarollen. Idealbilden är en förutsättning för att tjänstemannen ska kunna agera som demokratins väktare och grundar sig i vårt offentliga etos. Syftet med denna studie har varit att studera i vilken utsträckning Tillitsdelegationens i sitt huvudbetänkande är förenligt med idealbilden. Tillitsdelegationens huvudbetänkande har analyserats med en normativ begreppsanalys där begrepp, resonemang och argumentation i materialet har undersökts i relation till värdena i vårt offentliga etos. Studiens slutsats är att Tillitsdelegationen till viss del uppfyller Lundquist idealbild av tjänstemannen eftersom demokrativärdena beaktas i stor utsträckning. Dock har ekonomivärdena en fortsatt central roll, främst genom koncentrationen på output-sidan i form av livskvalité för medborgaren.

Denna uppsats syftar till att utmana den vedertagna föreställningen om vad ett offentligt rum innebär och ska innehålla enligt manlig tradition, samt till att skapa förståelse för hur föreställningar om kön påverkar kvinnors liv i staden. Uppsatsen undersöker hur kvinnors erfarenheter kan uttryckas i det offentliga rummet samt vilken potential feministisk- och genusmedveten planering kan ha för att stärka kvinnors känsla av ägandeskap i staden. Här används feministiskt- och genusvetenskaplig teori för att diskutera könsförtryck kopplat till den byggda miljön samt som ett analysverktyg för att studera skillnader i kvinnor och mäns villkor att tillträda och befinna sig i det offentliga rummet. Studien undersöker en aktivitetsyta i Lund som syftar till att vara jämställd och välkomnande för alla människor. Studieobjektet används för att diskutera gestaltningens effekter och potential som verktyg för att förbättra kvinnors upplevelser i staden. Studien visar på att stora delar av den fysiska miljön idag är planerad utifrån manliga kriterier och normer, samt att dessa än idag påverkar kvinnors stadsliv. För att minska konsekvenserna av en traditionell patriarkal planering har disciplinen antagit en strategi vilken utgår från könsneutrala kriterier. Detta, menar vi, har misslyckats med att synliggöra kvinnor och icke- cispersoner samt negligerat många av de erfarenheter som dessa grupper delar. Att se på stadsplanering utifrån ett feministiskt perspektiv menar vi möjliggör för att omformulera befintliga planeringsfrågor samt omvärdera för givet tagna stadsideal. Uppsatsens teoretiska ramverk visar att det finns bakomliggande samhällsstrukturer vilka påverkar såväl den fysiska miljön som den sociala och att kvinnor därmed förhåller sig annorlunda till staden än män. Några av de slutsatser uppsatsen presenterar är att könsneutral planering alltid kommer gagna män, såvida vi inte lever i ett postpatriarkalt samhälle, samt att vi måste hitta nya former för det offentliga rummet om vi strävar efter en jämställd byggd miljö. Vidare att kvinnor bär på kunskap och erfarenheter som är relativt outforskade inom planeringsdisciplinen och att dessa har potential till att omdana flera av de planeringsnormer som råder idag. / This thesis aims to challenge the accepted notion of what a public space means and should contain according to male tradition, as well as to create an understanding of how gender perceptions affect women’s opportunities in the city. The paper examines how women’s experiences can be expressed in public spaces and what potential feminist- and gender conscious planning have to strengthen women’s sense of ownership in the city. Here, feminist and gender theory is used to discuss the built environments role in gender oppression as well as an analytical tool for studying differences in women’s and men’s conditions of access and being in public spaces. The thesis examines an area of activity in Lund, Sweden, which aims to be gender equal and welcoming to all citizens. The object of study is used to discuss how design can affect and be used as a tool to improve women’s experiences in the city. We have found that large parts of the physical environment are planned based on male criteria and norms, and that these affect women’s urban life to this day. In order to reduce the consequences of traditional patriarchal planning, the discipline has adopted a strategy based on gender-neutral criteria. This, we believe, has failed to make women and non-cis people visible in planning. Therefore, many of the experiences that these groups share has been neglected. Looking at urban planning from a feminist perspective, we believe, enables to reformulate existing planning issues and re-evaluate the given urban ideals. The theoretical framework of the thesis shows that there are underlying social structures that affect both the physical environment as well as the social, and that women thus experience the city differently than men. Some of the conclusions this paper presents are that gender-neutral planning will always benefit men, unless we live in a post-patriarchal society, and that we must find new forms for public space if we strive for a gender equal built environment. Furthermore, women carry knowledge and experiences that are relatively unexplored in the planning discipline, and that these have the potential to change many of the planning standards that prevail today.

Denna studie ämnar identifiera utmaningar och aspekter som en offentlig verksamhet behöverta hänsyn till vid en RPA-implementation. Studien har utförts i en offentlig verksamhet som äri behov av att automatisera genom att implementera RPA. Förarbetet till denna RPAimplementation som skett iterativt har i denna studie observerats under workshops, observationoch intervju. Utförandet av studien har skett genom att genomföra en fallstudie i en offentligverksamhet med ett explorativt angreppssätt, kvalitativ datainsamling och en abduktiv ansats.Resultatet från datainsamlingstillfällena analyserades genom tematisk analys med två olikaperspektiv; teoridrivet och datadrivet. Utifrån det teoridrivna perspektivet analyserades empirinmot de teman som utvanns ifrån de teoretiska koncept som sammanfattats från tidigare studierom RPA och RPA-implementation. Efter att ställt teorin mot empirin blev resultatet att falletskaraktär var i linje med nio av de femton teoretiska koncepten. De koncept som inte påträffadesi detta fall samlades under temat ”Det är viktigt att välja rätt process för en RPAimplementation”. Det datadrivna perspektivet identifierade nya aspekter som offentligaverksamheter behöver beakta vid implementation av RPA. Den första slutsatsen är att detviktigt att välja rätt process inför en RPA-implementation. Den andra slutsatsen är aspektenom att offentliga verksamheter måste hantera mycket känsliga uppgifter och att det är enutmaning vid implementation av RPA.

Denna studie fokuserar på chefers, inom den offentliga sektorn, ledarskap vid ett fortsatt hemarbete efter covid-19 samt hur deras chefsroll har påverkats, ur ett ledarskapsperspektiv, i och med detta. Syftet med denna kvalitativa studie är därmed att öka förståelsen för om man har anpassat sitt ledarskap samt se vilka områden som blir mest påverkade och hur man arbetar vidare med dessa. Detta ansågs vara viktigt att forska för att se de utmaningar och möjligheter cheferna står inför vid ett fortsatt hemarbete. Den teoretiska referensramen som använts för att analysera den insamlade data är teorier kring det transformativa, utvecklande och tillitsbaserade ledarskapet som tillsammans kunnat identifiera viktiga egenskaper hos chefernas ledarskap. Detta tillsammans med tidigare forskning kring ledarskapsbeteenden och kombinationen mellan hemarbete och kontorsarbete. Metoden som använts är en kvalitativ med semistrukturerade intervjuer med fyra chefer över olika arbetsområden inom en statlig myndighet. Under samtliga intervjuer användes en intervjuguide kopplat till den teoretiska referensramen samt studiens syfte. Resultatet tyder på att ett transformativt och tillitsbaserat ledarskap redan verkställt i organisationen har gjort övergången till hemarbete lättare. Dessutom tyder resultatet på flera faktorer hos chefernas ledarskap som gör det framgångsrikt. Studien visar även hur rollen som chef har påverkats, rollen handlar om att coacha, uppmuntra och skapa förutsättningar för att medarbetarna ska kunna göra sina arbetsuppgifter. Även att man skapar en stark kultur och tydlig förväntan hos medarbetarna. Man har även fått ändra fokusen då motverkan av distansering och arbetet kring samhörighet har blivit centrala. Arbetsmiljöansvaret har även påverkats för cheferna. Studiens resultat är betydande då hemarbete är här för att stanna och arbetet kring hur den ska vara uppbyggd fortsätter än.

The AEC sector is perceived as an interdisciplinary, fragmented, and project-based industry with temporary project organizations. These characteristics establish requirements for efficient communication and collaboration. In the last decade, BIM emerged as a promising IT-tool that may provide enhancements within the AEC sector. BIM possesses the capability to provide various benefits and possibilities, such as improving communication and collaboration. Despite all these promises, the take-up and implementation of BIM have been relatively slow in the AEC sector when compared with the manufacturing sector. When it comes to implementation, public clients are proposed as change agents in the AEC sector, due to their ability to incorporate demands on the AEC industry actors’ work practices within the procurement stage. Nonetheless, the implementation of BIM is deemed a challenging task. This is mainly due to the limited understanding of the challenges and benefits that accompany the process of implementation as it is pursued. Previous research indicates a constant need to update the challenges and benefits related to BIM implementations. Furthermore, studies also highlighted the need for exploring more case studies. Hence, this paper identifies, compiles, and reflects upon the challenges and benefits within the public clients’ BIM implementation process. A systematic literature review is conducted where 8 case study articles have been selected out of 600 initially identified. A total of 113 challenges and benefits were extracted to subsequently be categorized and reflected upon, according to the PMBOK’s (Project Management Body of Knowledge) 10 knowledge areas. / Byggbranschen upplevs vara en väldigt tvärvetenskaplig, splittrad och projektbaserad industri med innefattande temporära projekt i form av organisationer. Dessa egenskaper ställer effektiva krav på kommunikation och samarbete. Under det senaste årtiondet har BIM framkommit som ett lovande IT-verktyg som kan bidra till många lösningar och möjligheter inom byggbranschen. Exempel på dessa förbättringar är kopplade till just kommunikation och samarbete. Trots dessa lovord har den faktiska implementeringen av BIM i byggbranschen varit relativt långsam. Offentliga beställare lyfts ofta fram som potentiella förnyare, detta på grund av deras förmåga att införa nya krav på arbetsmetoder kopplade till offentliga upphandlingar. Likafullt anses fortfarande implementeringen av BIM vara en utmanande uppgift. Detta är främst på grund av den begränsade kunskapen om de utmaningar samt fördelar som finns med i själva implementeringsprocessen. Dessutom indikerar tidigare forskning att utmaningar samt fördelar bör uppdateras löpande så att industrin kan ta del av dessa. Utöver det finns ett behov av ytterligare forskning kring fallstudier. Målet med detta examensarbetet är därför att identifiera, samla och reflektera på fördelar samt utmaningar som är kopplade till den offentliga beställares implementeringsprocess. En litteraturstudie genomfördes och ledde till 600 vetenskapliga artiklar som till slut blev till 8 valda fallstudier. Totalt kunde 113 fördelar och utmaningar utvinnas och därefter kategoriseras i enlighet med de 10 kunskapsområdena inom PMBOK och slutligen reflekteras över.

Uppsatsens syfte är att studera kvinnors upplevelser av otrygghet i Karlstads stadskärna och hur otryggheten kommer till uttryck. Studiens frågeställningar är avsedda att besvaras av kvinnorna som deltar i denna studie, och de frågor som besvaras är: Vilka platser anser kvinnor vara otrygga och hur kan platserna tolkas/förstås ur ett feministiskt geografiskt perspektiv, och vilka faktorer har bidragit till att dessa platser upplevs som otrygga?, Hur påverkas kvinnors rörelsemönster under kvällstid av vardagsrädslor?, Har kvinnornas upplevda otrygghet resulterat i att de utvecklat några strategier för att känna sig mer trygga? Denna studie utgår från en socialkonstruktionistisk vetenskapsteoretisk utgångspunkt, vilket betyder att kvinnors erfarenheter och upplevelser av det offentliga är i fokus i denna studie. Samtidigt används en kvalitativ metod i form av fokusgruppsintervjuer kombinerad med en så kallad kartmetod. Tre fokusgrupper bildades, vardera med tre kvinnor som deltog, och diskussionerna har skett i form av semistrukturerade intervjuer. Studiens tidigare forskning bygger på olika relevanta studier och teorier såsom feministisk teori. I analysen kopplas empirin det vill säga kartmetoden och diskussionerna från fokusgrupperna till studiens tidigare forskning.  Studiens slutsatser har bland annat visat att rädsla verkar handla om män snarare än platser, och mer om områden än platser, det visar till exempel att rädsla för män kvarstår även när man exempelvis tillämpar fysiska planeringsåtgärder, detta beror på samhället består av både fysiska och sociala strukturer. Dessutom visar analysen att platserna Gubbholmen, Herrhagen, Tingvallastaden, parker, Klara, busstationen, upplevs som otrygga enligt fokusgrupperna. Faktorer som mörkt/dålig belysning, folktomt/rörelse, sociala faktorer och öppna platser/svåra att se, har nämnts som bidragande faktorer till otryggheten. En annan slutsats är att tid på dygnet är en av de viktigaste faktorerna till varför kvinnor upplever otrygghet i offentliga rum, samt att alla individer inte har samma mobilitetsmöjligheter, vilket kan bero på tid på dygnet. En ytterligare slutsats är att kvinnor använder sig av olika strategier för att exempelvis undvika otrygga platser. Kvinnornas strategier kan delas in i två kategorier defensiva (undvikande) respektive offensiva strategier (anpassade). Defensiva strategier (undvikande) handlar om att undvika vissa platser som anses vara otrygga. Offensiva strategier (anpassade), går ut på att kvinnor bär på ett defensivt föremål eller försöker undvika att dra till sig så mycket uppmärksamhet genom att klä sig mindre feminint. / The purpose of the essay is to study women's experiences of unsafety in Karlstad's city center and how it is expressed. The study's questions are intended to be answered by the women who participate in this study, and the questions that are answered are: Which places do women consider unsafe and how can the places be interpreted/understood from a feminist geographical perspective, and what factors have contributed to these places being experienced as insecure ?, How are women's movement patterns affected in the evening by everyday fears ?, Have the women's perceived insecurity resulted in them developing some strategies for feeling more secure? This study is based on a social constructionist theoretical theory, which means that women's experiences in the public sector are in focus of this study. At the same time, a qualitative method is used in the form of focus group interviews combined with a so-called map method. Three focus groups were formed, each with three women who participated, and the discussions took place in the form of semi-structured interviews. The study's previous research is based on various relevant studies and theories such as feminist theory. In the analysis, the empirical data, i.e. the map method and the discussions from the focus groups, are linked to the study's previous research. The study's conclusions have shown that fear seems to be about men rather than places, and more about areas than places. It shows for example that fear of men remains even when for example applying physical planning measures, this is because society consists of both physical and social structures. In addition, the analysis shows that the places Gubbholmen, Herrhagen, Tingvallastaden, parks, Klara, and the bus station, are perceived as unsafe according to the focus groups. Factors such as dark/poor lighting, vacancy/movement, social factors and open spaces/difficulty to see, have been mentioned as contributing factors to insecurity. Another conclusion is that time of day is one of the most important factors for why women experience insecurity in public spaces, and that not all individuals have the same mobility opportunities, which may be due to time of day. A further conclusion is that women use different strategies to, for example, avoid unsafe places. Women's strategies can be divided into two categories of defensive (avoidant) and offensive strategies (adapted). Defensive strategies (avoidance) are about avoiding certain places that are considered unsafe. Offensive strategies (adapted), involve women carrying a defensive object or trying to avoid attracting as much attention by dressing less feminine.

Denna studie syftar till att öka förståelsen för unga kvinnors upplevda otrygghet på offentliga platser i Örnsköldsvik. Studien synliggör orsaker till att känslan av otrygghet uppstår och belyser dess konsekvenser. Upplevd otrygghet undersöks med hjälp av fyra semistrukturerade fokusgruppintervjuer. Totalt intervjuas tolv unga kvinnor som går andra året på gymnasiet i Örnsköldsviks kommun. Undersökningen utgår från tre forskningsfrågor: Vad är otrygghet? Vad ger upphov till otrygghet på offentliga platser? Hur påverkas unga kvinnors liv av upplevd otrygghet på offentliga platser? Materialet analyseras med en induktiv tematisk analysmetod och diskuteras i förhållande till ett sociokulturellt perspektiv på lärande. Denna studie bekräftar tidigare forskning som visar att känslan av otrygghet är ett komplext område, såväl sociala medier, erfarenheter och miljömässiga faktorer har betydelse för upplevd otrygghet. Resultatet i vår studie visar dock att den huvudsakliga orsaken till att känslan av otrygghet uppstår på offentliga platser är mäns gränslösa beteende, vilket har en negativ påverkan på unga kvinnors livskvalité och välmående. / This study aims to increase understanding of young women´s perception of unsafety in publicplaces in Örnsköldsvik. The study raise knowledge about underlying causes of feeling unsafe inpublic places and possible consequences that follow. To examine this, a qualitative semistructured focus group interview is conducted. The interviewees consist of twelve young womenin upper secondary school. This study is based on tree main research questions: What isunsafety? What gives rise to the feeling of being unsafe in public places? How does perceivedunsafety in public places affect young women lives? The collected data material is analyzedusing an inductive thematic analyze method and is discussed in relation to a socioculturalperspective on learning. The result confirms that perceived unsafety is a complex problemcaused by several influencing factors, such as social media, experiences of victimization andenvironmental factors. However, the main reason for the occurrence of perceived unsafetyamong young women appears to be men and their disrespectful behavior. This in turn has anegative effect on wellbeing and quality of life among young women.

Syftet med denna kvalitativa studie är att utforska hur chefer inom människobehandlande organisationer upplever sin psykosociala arbetsmiljö samt förutsättningar för verksamhetsutveckling utifrån informanternas upplevelser Frågeställningar är: Hur upplever cheferna krav och sin egen roll i arbetet? Hur upplever cheferna handlingsutrymme och kontroll i sin arbetssituation? Hur upplever cheferna socialt stöd och sin förmåga till att hantera problematiska situationer i arbetet? Hur upplever cheferna förhållandet till sina medarbetare och förutsättningar för verksamhetsutveckling? Resultatet påvisar att cheferna i vår undersökning upplever höga krav i sin arbetssituation. Cheferna upplever, i stor utsträckning, tydlighet i sin roll och anser sig ha god förmåga att förhålla sig till en mängd varierande förväntningar. Vidare upplever cheferna att de har handlingsutrymme samt kontroll i de flesta arbetssituationer. Cheferna har tillgång till gediget stöd i arbetet, vilket underlättar vid uppkomna problematiska situationer. Det förekommer goda förutsättningar för konstruktivt medarbetarskap samt verksamhetsutveckling. / The purpose with this qualitative study is to explore how managers within human service organizations experience their psychosocial work environment and the conditions for organizational development viewed from the experience of the informants. The questions are: How does the managers experience demands and their own working position? How does the managers experience action space and control in their work situation? How does the managers experience social support and their ability of handling problematic situations in their work? How does the managers experience the relationship with their co-workers and the conditions for organizational development? The results prove that the managers in our study experience high demands in their work situation. The managers are, in a wide extent experiencing, clearness in their role and consider themselves having ability to relate to many different expectations. Further more does the managers experience action space and control in most of their work situations. The managers have access to genuine support in their work, which make problematic situations easier. It exists good conditions for constuctive co-worker ship and organizational development.