Denna studie utforskar användningen av Large Language Models och word embeddings för attautomatisera kategoriseringen av CPV-koder inom svenska offentliga upphandlingar. Tidigarestudier har inte lyckats uppnå tillförlitlig kategorisering, men detta experiment testar en nymetod som innefattar LLM-modellerna Mistral och Llama3 samt FastText word embeddings. Resultaten visar att även om studiens lösning korrekt kan identifiera vissa CPV-huvudgrupper, är dess övergripande prestanda låg med ett resultat på 12% för en helt korrekt klassificering av upphandlingar och 35% för en delvis korrekt klassificering med minst en korrekt funnen CPV-huvudgrupp. Förbättringar behövs både när det kommer till korrekthet och noggrannhet. Studien bidrar till forskningsfältet genom att påvisa de utmaningar och potentiella lösningar som finns för automatiserad kategorisering av offentliga upphandlingar. Den föreslår även framtida forskning som omfattar användningen av större och mer avancerade modeller för att adressera de identifierade utmaningarna.

Spårvägsprojektet i Lund är ett påkostat och omtalat projekt som har mötts med stark kritik av olika anledningar. En del av denna kritik har riktats mot den omvandling som skett på Clemenstorget till följd av spårvagnshållplatsens implementering. Kritiken förmedlar att förändringen har påverkat torgets utformning, karaktär och på så sätt även dess användning. Offentliga platser såsom torg är ofta de mest uppskattade platserna och en betydande del i stadens sociala hållbarhet. En förändring av dessa platser innebär därför eventuella sociala konsekvenser. Forskning menar samtidigt att kollektivtrafikhållplatser utgör aktiva inslag i utformningen av plats och påverkar samhällslivet i den urbana miljön, men deras betydelse försummas ofta. Forskning efterlyser därför ökad uppmärksamhet på kollektivtrafikhållplatsers påverkan på den urbana miljön. Studien undersöker denna påverkan på samhällslivet i form av ramverket social infrastruktur med fokus på Clemenstorgets förändring. Denna studie ämnar att göra detta genom användningen av dokumentanalys, kvalitativa intervjuer, enkätundersökningar samt tidigare forskning för att undersöka Clemenstorgets historiska bakgrund, dess nuvarande tillstånd och medborgarnas synpunkter på omgestaltningen. Genom att analysera spårvagnshållplatsens påverkan på torgets användning, bidrar studien till förståelsen av hur social infrastruktur påverkas och förändras vid specifika platsomvandlingar. Resultatet visar på att Clemenstorget har förändrats till att inneha karaktären av ett stationstorg. Denna karaktär innebär en förändrad användning av torget med förutsättning för resande och riktar sig inte längre till att vara en plats som bjuder in till möten och vistelse. Samtidigt har det med omvandlingen följts en etablering av kafée- och restaurangverksamheter på bottenplan i anslutande byggnader till torget. Den sociala infrastrukturen har därmed ändrat form på platsen från att vara i form av ett torg till för vistelse och interaktioner, till att istället flyttats till kommersiella kafée- och restaurangverksamheter. Samtidigt innebär en omvandling av torget en varierad uppsättning karaktärer mellan Lunds torg, vilket adresserar social infrastruktur i staden som helhet positivt i bemärkelsen av att erbjuda en varierad uppsättning platser för olika behov.

Torg, parker och stråk är platser som ofta ses som något gemensamt, en viktig del av det offentli- ga rummet, en skådeplats för diverse yttringar och därmed en fungerande demokrati. Offentliga rum och dess möbler är viktiga för ett stadsdels välmående, som en egen kategori av artefakter som berättar om stadsdelens historia och samtid. Ledtrådarna finns där som för att hjälpa oss att förstå dess sammanhang både mentalt och fysiskt, såsom ett inristat budskap eller hur möbeln är placerad i förhållande till sin omgivning. Offentliga möbler och rum kan liknas vid komponenter- na som får en stadsdel att vara bebodd, hemtrevlig och vital. I stadsrummet kan invånarna mötas och bänken blir då en central förutsättning för samtal och integration i stadsrummet. En offentlig möbel är på sätt och viss något gemensamt, likaså kan den vara en förlängning av individens hem och privata svär. I mitt examensarbete, för kandidatutbildningen på Konstfack, kandidatprogram- met inredningsarkitektur och möbeldesign under vårterminen 2022, formges - ett rum, en möbel för möten i det offentliga rummet.

Urbana grönområden blir allt viktigare i det moderna samhället, inte enbart till följd av de hälsofrämjande effekter grönområden visat sig ha, utan även för sociala ändamål. Parker anses därför vara de bäst lämpade platserna för möten mellan människor med olika bakgrund och referensramar och utgör därför en viktig komponent i strävan mot ett minskat främlingskap i världens städer. Urbana parker har historiskt sett gått från att vara en plattform för eliten att visa upp sig till att bli en gemensam mötesplats för alla. Trots att parken framställs som en öppen och välkomnande plats hävdas det att användarna fortfarande utgör en homogen grupp vilket i sin tur omintetgör potentialen att främja social interaktion mellan olika samhällsgrupper. I detta examensarbete har en del av Gävles stadspark, Stadsträdgården, undersökts med avsikt att studera och kartera dess användning, användare och utbud. De metoder som har tillämpats är en enkätstudie samt observationer. Under observationerna har momenten frekvensräkning, mapping, ett kvalitativt experiment och en inventering av parkens befintliga utbud genomförts. I parken återfinns en varierad sammansättning av besökare av varierande ålder, kön och etnicitet. Del av Stadsträdgården är zonindelad utifrån användning och användare och tiden är en avgörande dimension som styr förekomsten av mänskliga möten. Social interaktion sker i mycket liten utsträckning mellan främlingar, och om det äger rum krävs en tredje komponent, exempelvis en händelse eller ett fysiskt objekt som påkallar ett gemensamt intresse. Parken saknar enligt besökarna ett flertal kvaliteter i det befintliga utbudet. I dagsläget är det oklart om någon form av medborgardialog sker vid planering av befintliga parker i Gävle. / Urban green-spaces are considered to be more important today than ever before. Parks arenot only beneficial for their positive effects on human health, but also for their social aspects. Parks are consequently considered to be the most suitable environment for encounters between people with different backgrounds and interests. Urban parks have developed from a place where the city-eliteexpressedtheir power to the public into a common place for all. Even though the parksareconsidered to be an open and welcoming place,users are considered to represent a homogenous group of people, which in turn, eliminates the potential of social interaction between different social groups. In this thesis a part of the urban park, Stadsträdgården, is investigated with the intention to study and map its use, its users and the existing supply. The methods used in this project are a questionnaire and observations. During the observations elements like counting, mapping, a qualitative experiment and an inventory of the park-attributes have been implemented. In the park, a broad composition of visitors consisting of varied age, gender and ethnicity, can be found. The focus area of this case study is divided into zones through the area of use and the users. In parks, time is an important dimension controlling whether different people will meet or not. Social interaction between strangers occurs in a small amount, and when it does, it depends on a third component, an event or a physical object that calls for a common interest. The parklacksnumerous qualities in the existing supply of the parkaccording to the users. However, it is uncertain towhat extent the public influencesthe planning of existing urban parks in Gävle, and thus if their considerations are ever involved in the planning process.

I många svenska städer sker omvandling från gamla outnyttjade hamnområden till nya stadsdelar och populära bostadsområden. Dessa nya områden och miljöer har delvis blivit kritiserade för att komma att tillhöra en ekonomiskt stark grupp i samhället som en bidragande orsak av de höga bostadspriserna. Gamla hamnområden är ofta placerade i en central del i staden med direkt närhet till vattnet vilket gör dess läge unikt. Samtidigt diskuteras att staden behöver bli tillgänglig för alla människor och ingen ska glömmas bort i planeringen. Denna diskussion belyser problematiken och principerna för utformningen av det offentliga rummet för att alla ska känna sig välkomna. Detta är ingenting som planeringen kan säkerställa, utan det kan endast försöka planeras för enligt vad forskning och värden inom fysisk planering beskriver för att tillgängliggöra det offentliga rummet. Det offentliga rummet är uppsatsens tema och dessa rum betraktas utifrån ett socialt hållbarhetsperspektiv – offentliga rum ur ett socialt hållbarhetsperspektiv i gamla hamnområden. Det finns mycket komplexitet kring såväl begreppet social hållbarhet som utformningen av det offentliga rummet. I detta arbete kommer begreppen social hållbarhet och offentligt rum förtydligas genom valt forskningsmaterial. Betydelsen av vad social hållbarhet faktiskt innebär är mångtydig och har därför ingen entydig definition. Detta trots att fertal försök har gjorts att skapa en entydig definition av begreppet. Begreppet kan definieras utifrån det specifika syftet som passar situationen. I en undersökande och jämförande fallstudie av hur utformningen har sett ut av det offentliga rummet beskriver denna uppsats vilka möjligheter gamla hamnområden har att bli attraktiva bostadsområden ur ett socialt hållbarhetsperspektiv. Med fallstudie som metod har tre fall i Sverige undersökts – Frihamnen i Göteborg, Västra Hamnen i Malmö och Hammarby Sjöstad i Stockholm. En platsanalys har genomförts på Handelshamnen i Karlskrona vilket tillsammans med fallstudien ligger till grund för två gestaltningsförslag som presenteras i slutet av uppsatsen. Förslagen visar möjlig utformning av bebyggelse samt offentliga rum ur ett socialt hållbarhetsperspektiv för Handelshamnen i Karlskrona. Förslagen visar hur dessa outnyttjade områden kan gestaltas för att bli en integrerad del av staden samt med offentliga platser som tillgängliggörs för alla människor i staden.

I uppsatsen undersöks det komplexa området offentliga rum. Det är de fysiska ramarna i förhållande till hur de påverkar människan som studeras i arbetet. Det finns inga universallösningar för hur offentliga rum ska utformas. Denna studie eftersträvar att mer konkret urskilja vad det är som gör vissa offentliga rum mer attraktiva och välanvända än andra. Arbetet består av en fallstudie där elva offentliga rum i Malmö och Göteborg inventeras, analyseras och observeras. I arbetet genomförs även en litteraturstudie och intervjuer med praktiker som arbetar med offentliga miljöer. I resultatet har det framgått att det finns ett flertal olika aspekter som har betydelse för upplevelsen och användningen av offentliga rum. Det har även framgått att det finns andra förutsättningar än rummets utformning som påverkar hur olika platser upplevs och används. De aspekter som berör utformningen av offentliga rum har ställts mot varandra vilket har gjort att vissa av dem har framträtt som mer betydande än andra vad gäller användningen och upplevelsen av offentliga rum. Bland annat diskuteras, sittplatser, vattenelement, kanter samt rummets form och storlek. / In this thesis we analyse the complexity of public space and focus on how physical aspects affect the way people experience and use them. There are no universal answers to the question of how public places should be designed. This study aims to identify specific principles that determine why some public spaces are more attractive and well-attended compared to others. The thesis is based on a case study where eleven public spaces in Malmö and Göteborg were inventoried, analysed and observed. Interviews with professionals who work with public spaces on a daily basis and a literature study were also included. The results show that there are many different aspects that are important to take into account when a public place is designed. However, there are also aspects mentioned in this thesis that suggests that the design has no or little impact on how people use or experience public spaces. Overall, we conclude that there are certain aspects and elements that are more significant than others regarding how people utilize and experience a public place. Seating areas, water elements, scale and edges are some of the elements discussed in the thesis.

Omvandling av hamnområden och att stärka kopplingen mellan staden och havet är en aktuell planeringssituation i dagens ökande urbanisering i våra städer samtidigt som segregering är ett växande problem på många platser. Hållbar utveckling har sedan länge varit aktuellt i planeringsdebatten men under senare tid har en förskjutning skett från de ekologiska aspekterna av stadsplaneringen till de sociala värdena som skapas av densamma. Det har därför inte skrivits och forskats i lika stor utsträckning som inom den ekologiska och ekonomiska hållbarheten då planering för integration och det sociala livet är under pågående utveckling. Arbetet syftar därmed till att behandla synen på social hållbar utveckling och undersöka hur begreppet förstås, vad det innefattar och hur det definieras samt hur det senare kan komma att praktiseras. Detta görs med utgång i en teoretisk diskussion där hållbar utveckling som huvudbegrepp utreds utifrån dess ursprung, hur det används och förstås utifrån forskning kring ämnet, varpå en liknande redogörelse görs av begreppet social hållbarhet, vilket utgör arbetets huvudfokus. För att bringa klarhet i den sociala hållbarhetens koppling till fysisk planering har samtida forskning i ämnet studerats, vilket utgör arbetets forskningsöversikt. utifrån denna forskningsöversikt, tillsammans med studier av två referensprojekt, utrönas gestaltningsprinciper för hur social hållbarhet kan främjas och praktiskt appliceras i ett gestaltningsförslag. Dessa gestaltningsprinciper tillämpas sedan genom arbetets fallstudie av Trelleborgs sjöstad, som även är föremål för den aktuella arkitekttävlingen Europan 14. I fallstudien studeras planeringsförutsättningarna för Trelleborgs sjöstad utifrån den fördjupade översiktsplanen för området samt utifrån dokument tillhörande tävlingsprogrammet för Europan 14. Arbetet mynnar slutligen ut i ett gestaltningsförslag för en centrumnära del av Trelleborgs sjöstad. Förslaget grundar sig i de principer för socialt hållbar planering som baserats på forskningsöversikten, och det visar sig att det är möjligt att planera socialt hållbart utifrån aktuell forskning och samtida planeringsexempel.

No description available.

<p>Uppsatsens syfte var att undersöka organisationsstrukturen hos Trygga Halmstad Centret och ta reda på i vilken omfattning denna kommit att fungerar utifrån de ursprungliga förväntningarna. Det är en kvalitativ undersökning som pekar på en friktion mellan de ursprungliga förväntningarna och de anställdas faktiska möjligheter att uppfylla dessa. Den nuvarande organisationsstrukturen på Trygga Halmstad Centret försvårar ett effektivt samarbete mellan de anställda och har skapat ett individuellt arbetssätt. Ledarskapsfrågan har berörts ett flertal gånger i de genomförda intervjuerna men man kan sammanfatta informanternas synpunkter med att bristen på en närvarande chef bidrar till oklarheter bland majoriteten av de anställda, bristen på klarhet har bidragit till individuella rollskapanden för att motverka otydligheten och bristen på gemensamt ledarskap. Den upplevda situation på den gemensamma arbetsplatsen påverkas till stor del av vilken moderorganisation man tillhör och vilken chef man svarar till.</p>

<p>Vad det är som händer inom hälso- och sjukvårdssektorn är ett frågetecken, då vissa chefer blir ut- och inrullade i landstingens verksamheter. En vårdcentral har fått anlita konsultbolag för att kunna rekrytera en ny chef till sin verksamhet, då de misslyckat med rekryteringen själva. Idéer om New public management har börjat implementeras i landstingen, vilket betecknar den offentliga sektorns omvandling till att arbeta med företagiserade metoder gällande dess organisering och styrsätt. De nya arbetsmetoderna inom hälso- och sjukvårdssektorn har setts orsaka attitydproblem. Syftet med studien är att skapa en förståelse för hur ledningsarbetet inom offentliga hälso- och sjukvårdsorganisationer har kommit att påverkas av idéer om New public management. Studien har genomförts genom en kvalitativ forskningsmetod med en inriktning av hermeneutik. Studien är gjord på ett deduktivt vis, då teori har styrt forskningen. Studien innehåller material från fem kvalitativa intervjuer med olika chefer inom hälso- och sjukvårdssektorn. Studien behandlar ledarskapsteorier beträffande det pedagogiska ledarskapet samt förklaringar på begreppet New public management. Det resulterar vidare i en förståelse för hur idéer om New public management kan förklara de ledningsproblem som kan ses inom hälso- och sjukvårdssektorn. De slutliga reflektionerna av studien påpekar att det bland medarbetarna saknas förståelse för varför man har börjat förändra och effektivisera i hälso- och sjukvårdssektorns organisationer. Dock arbetar chefer inom hälso- och sjukvårdssektorn för att lägga mycket tid till att ständigt påminna sina medarbetare om syftet med utveckling och förändringar i verksamheternas organisationer. Troligen kommer chefer alltid att ha problem gällande förändringsarbeten, då det sitter i väggarna hur man alltid arbetat inom hälso- och sjukvårdssektorn. Möjligen när poster byts ut i framtiden och unga medarbetare tillkommer kanske de kan hjälpa till i utvecklingen och förändringen i verksamheterna.</p> / <p>What is happening in the medical care organizations is a question, as managers are frequently removed and replaced in the county councils. A care centre has been forced to hire a consulting-firm to be able to recruit a new manager to the care centre, because they failed in recruiting a new manager on their own. Ideas about New public management have started to be applied in the country councils, which signify the transformation to more business-like methods in the organizations. In the medical cares centres attitude problems can be seen from the personnel against the new work methods being employed. The purpose of this study is to create an understanding about how leadership work in the medical centres has been by ideas of the New public management. The study is carried out with a qualitative research method directed to the hermeneutics researcher’s way. A deductive way of work is followed, where the theory has control over the research. The study includes five interviews with five managers in different care centres. The study also deals with leadership theories  regarding the pedagogical leadership and explanations about New public management. It results in an understanding, if leadership problems in the health care sector can explain true ideas from New public management. The finial reflections of the study point out that it does not exist an understanding in why the organizations in the health care have started to change the organizations to make them more effective. However the managers are working or constantly reminding the personnel of the aim of working with organization changes. Managers will probably be compelled to deal with the leaderships problems in the medical health centres. Possibly in the future when posts are changed and young people, with other thoughts about how to work, arrive, the development and changes in the organizations may be assisted.</p>