No description available.

Today 70 percent of the people residing in nursing homes are undernourished. One way to avoid that an individual is affected by malnutrition it is a necessity that the meals is customized after special needs current among other things as energy and protein. Food record is a method that can be used to examine and evaluate if an individual is getting sufficient nutrition and energy to cover the daily needs. For those suffering from malnutrition it is recommended to eat energy and protein enriched diet. Aims The aim is to compare the intake of energy and macronutrients in a group of elderly people living in a nursing home in southern Sweden before and after the introduction of an energy and protein enriched diet based on newly developed recipes. Methods Food record was made during four days. Food record means that everything that is consumed by an individual is noted precisely. The food records were performed during four days and were then nutritionally calculated in DietistNet. In our analysis we used a paired t-test and a significance level of 5 percent were used in all hypothesis tests. Results The intake of energy, fat and protein significantly increased when the energy and protein enriched diet was introduced. The amount of finished portions that by size corresponded with a reference portion increased from 22 to 75 percent. Conclusion When the energy and protein enriched diet was introduced the intake of energy, protein and fat was significantly increased and the mean amongst the participants reached the nutrition recommendations from NNR. / Idag är cirka 70 procent av de som är bosatta på särskilda boende konstaterat undernärda eller i riskzonen för undernäring. En metod för att undvika att en individ drabbas av undernäring är att måltiderna anpassas efter särskilda behov med avseende på bland annat energi och protein. Kostregistrering är en metod som kan användas för att undersöka och värdera om en individ får i sig tillräckligt med makronutrienter och energi för att täcka dagsbehovet. För de som lider av undernäring kan en energi- och proteinrik kost (EPR-kost) rekommenderas. Syfte Syftet är att jämföra intag av energi och makronutrienter bland äldre på ett särskilt boende i södra Sverige före och efter införande av EPR-kost baserad på nyutvecklade recept. Material och metod Kostregistrering innebär att allt som konsumeras av en individ noteras med exakthet. Kostregistreringarna genomfördes under fyra dygn och näringsvärdesberäknades i DietistNet. I analysen användes ett parat t-test och en felrisk på 5 procent användes vid alla hypotestest. Resultat Intaget av energi, fett och protein ökade signifikant då EPR-kost infördes. Antalet uppätna portioner som storleksmässigt motsvarade en referensportion ökade från 22 till 75 procent. Slutsatser Då EPR-kost infördes ökade intaget av energi, protein och fett signifikant och medelvärdet bland deltagarna uppnådde näringsrekommendationerna enligt NNR.

Centralt belägna hamnområden världen över blir idag föremål för stadsutveckling till följd av att kustnära verksamhetsområden omlokaliseras eller avregleras och vars frigjorda markarealer ger utrymme för ny bebyggelse. Varbergs stad står idag inför ovan nämnda förändring mot bakgrund av beslut att förlägga Västkustbanan i tunnel under stadens centrala delar likväl beslut att omlokalisera Grenåfärjans tilläggsplats och Handelshamnens centralt belägna verksamheter till mer perifera hamndelar i staden. Barriärer försvinner och markarealer frigörs vilket skapar förutsättningar att etablera ny bebyggelse inom Varbergs stations- och södra hamnområde och åter låta staden möta havet längs denna kuststräcka. Föreliggande magisteruppsats resulterar i ett planförslag för ny bebyggelse inom Varbergs stations- och södra hamnområde. Syftet med uppsatsen är att, utifrån teoretisk och praktisk kunskap om dagens stadsutveckling, skapa en bebyggelse som harmonierar med omgivningens småskaliga stadsstruktur och samtidigt möter stadens och regionens tillväxt och medföljande behov av centralt belägna bostäder och lokaler för verksamheter och service. Planområdets lokalisering medför goda förutsättningar för en blandad bebyggelse och planförslaget tar utgångspunkt i integrerade funktioner så som bostäder, kontor, handel och service. Uppsatsen avgränsas till att utifrån teoretiska utgångspunkter och analysmetoder behandla frågeställningar som berör hur bebyggelsens struktur och innehåll kan skapa förutsättningar för ett levande stadsrum med aktivitet och rörelse mellan husen. Likaså hur bebyggelsens struktur kan tillvarata visuella och rumsliga kopplingar mellan geografiskt angränsande målpunkter, likväl tillvarata den möjlighet som öppnas upp för staden att åter möta havet längs denna kuststräcka. Planförslaget föregås av dokumentstudier och en fallstudie. Dokumentstudierna berör främst de för uppsatsen utvalda teorier och tillhörande analysbegrepp som ligger till grund för utformningen. Förutom en analys av Varbergs stations- och södra hamnområde återfinns också en karaktärsanalys av Varbergs stads olika områden och där flertalet av dem angränsar det aktuella planområdet.

The aim of the study is to gain an understanding regarding the implementation of New Public Management in the public sector’s human service organizations. New Public Management (NPM) originates from the private sector and began at the early 1980s to permeate the public sector. NPM had a huge breaktrough and currently form many organizational bases and structures in the public sector. The implementation of NPM in public organizations has resulted in various problems. Old structures were demolished to be replaced by new structures, which resulted in a change of circumstances for everyone involved in the organization.   The study has a qualitative approach and was designed as a case study. To obtain empirical material I used semi-structured interviews. I analyzed the empirical material using New Public Management, which is included in the new institutional theory. The result made it visible that public reforms are inevitable. Organizations are dependent on its environment and as the environment change the organization must change with it to survive. The result also showcased the conflict, affected by the reform, in which difficulties with leadership, communication, employees’ involvement and adaptability arose. Preventing these negative effects requires an organization that is structured in a way that advocates change and reforms.

Vi ses fram på torget är en uppsats som berör attraktiva mötesplatser i det offentliga rummet. Den postmoderna människan söker återigen kontakt med andra i det offentliga rummet men saknar möjligheten att interagera. Till stor del fokuserar därför uppsatsen på social interaktion mellan invånarna och hur den kan underlättas på offentliga mötesplatser. I teorin finns användbara begrepp, vägledning och idéer för hur attraktiviteten ökar. Här behandlas även hur offentliga mötesplatser påverkar den enskilda invånaren och kommunen. Mötesplatser i det offentliga rummet kan ge invånarna välmående, hälsa och tillfredsställelse. Genom exempelvis engagemang och kvalitet knyts ett band mellan människan och kommunen. Om invånaren känner tillhörighet och lojalitet på platsen förstärks dess identitet. Kommunen kan därmed öka i konkurrensfördelar och värde för turister och invånare.Syftet med uppsatsen är att ta fram en ny modell som kan ligga till grund för utvecklingen av mötesplatser i det offentliga rummet. Modellen utgår från teorier och existerande modeller inom event, marknadsföring och stadsutveckling. Modellen Att skapa attraktiva mötesplatser i det offentliga rummet tas fram, prövas och utvecklas i uppsatsen. Det här är en fallstudie applicerad på torget i Lidköping. I empirin får fokusgrupper, bestående av kommunens invånare, diskutera kring attraktiva mötesplatser, interaktion och Lidköpings torg. De uppskattar trygga och levande platser med möjlighet för aktivitet, interaktion och avkoppling. Attribut som sittplatser, naturliga element och event efterfrågas av fokusgrupperna.I uppsatsen framgår att modellen Att skapa attraktiva mötesplatser i det offentliga rummet är användbar vid utvecklingen av mötesplatser i det offentliga rummet. Utifrån genomförd studie kan hela modellen fyllas i med invånarnas åsikter och förslag. Därigenom är modellen ett användbart verktyg som kan utvecklas och användas i nutida och framtida forskning. En större empirisk undersökning bland invånarna i Lidköping är att rekommendera för att kunna generalisera det resultat studien presenterar på populationen. Uppsatsen presenterar hypotetiska förslag på hur en attraktiv mötesplats kan utformas på torget i Lidköping. Modellen är även tillämpningsbar på andra platser. Forskningsområdet är nu påbörjat och öppnar upp för vidare arbete med Lidköpings kommun. / Vi ses fram på torget (Local expression of Lidköping for ‘meet you at the square’) is a thesis about attractive meeting places in public spaces. The post-modern person is once again searching to connect with others in public spaces but is lacking interaction opportunities. Therefore this thesis is largely focusing on social interaction between town inhabitants and how to favour it in public meeting places. In theory there are concepts, guidance and ideas on how to increase the attractiveness and effectiveness. It also covers how public meeting places effect the individual inhabitant and the municipality at large. Meeting places within public spaces have the possibility to give its inhabitants increased well-being, health and satisfaction. Through, for example; involvement, quality and safety strings are attached between a human and the municipality. If the inhabitant is experiencing affiliation and loyalty to the place itself it enhances its identity and strengthens mutually beneficial interaction. The municipality could consequently increase its competitive advantage and value for tourists and it’s own inhabitants.The purpose of the thesis is to create a new model that can form the basis for developing meeting places in existing public spaces. The model is based on previously un-tested theories and existing models of events, marketing and urban development. The model Att skapa attraktiva mötesplatser i det offentliga rummet (To create attractive meeting places in public spaces) is designed, tested, developed and expanded in the thesis. This is a case study applied to the Lidköping square. In the observed focus groups, consisting of inhabitants of Lidköping municipality, discussion focused on attractive meeting places, social interaction, and the Lidköping square itself. A set of empirical findings to use as a study base was the object of the exercise. It was generally found that people appreciate places that are safe and alive with possibilities for activities, interaction and relaxation. Attributes such as seating areas, nature elements and events are requested by the focus groups.This thesis argues that To create attractive meeting places within existing public spaces is a useful development tool and enables productive meeting places within public spaces. Based on the performed study the model is successfully filled in with the inhabitants opinions and suggestions. With some modification and further empirical study the model will be a useful tool that can be developed and used in current and future research. The thesis presents hypothetical suggestions on how to actually create an attractive meeting point at the Lidköping square. The model is also applicable to other places. This field of research is now started and opens up for further work involving the Lidköping municipality.

This essay concerns graffiti, and in particular graffiti removal regarded as iconoclasm. Graffiti is described as a visual symbol laden with both negative and positive values, and sometimes as a meaningful expression in the urban public space. One problem with graffiti as a field of study is the diversity of both the meaning of the term as well as the diversity of the phenomenon itself. Therefore I have defined the term graffiti as follows: words and images painted on public walls by a person usually in an unauthorised manner. Specific examples of graffiti and related phenomena are presented. Within the Swedish anti-graffiti discourse the pejorative term klotter (scribbling) is used to describe what I above define as graffiti. A short analysis of this discourse is followed by case studies of specific examples of graffiti removal that can be regarded as iconoclasm.

Uppsatsen behandlar diffusa rum i Tomelilla tätort. Diffusa rum finner man överallt som enklaver mellan byggnader eller i det väl definierade urbana landskapet. De är vanligtvis belägna på områden som har blivit över efter planeringar av projekt eller bara i tomma utrymmen och utan en specifik funktion. Vår bakgrundsstudie är baserad på tidigare studier inom ämnet som har visat att diffusa rum har en mängd olika värden. Värdena beror på sättet människor vill markera dessa diffusa rum i staden som ger oss olika värden som självorganisation, spontanitet, kreativitet eller bara en enkel och tillfällig användning. Diffusa rum är vanligtvis förknippade med negativa sociala aktiviteter och är i kontrast mot många offentliga rum som innehåller regler och kontroll. Däremot sidan är diffusa rum öppna för olika typer av sociala grupper utan regler, begränsningar och kan fungera som alternativ till offentliga rummet. Det har utförts observationer i Tomelilla tätort där observationerna hjälper oss att förstå vilka värden diffusa rummen har för invånarna. Generellt sett under sex dagars observationer, två i januari, två i mars och ytterligare två dagar i april kom vi fram till att kommunikations -och rekreationsvärden är de dominerande värdena för dessa diffusa rum. Samt att rummen främst används av aktörer som passerar förbi på olika sätt. / The essay deals with diffuse spaces in Tomelilla town center. Diffuse spaces are found everywhere as enclaves between buildings or in the well-defined urban landscape. They are usually located in areas that have been over after planning projects or in empty spaces andwithout a specific function. Our background study is based on previous studies on the subject that have shown that diffuse spaces have a variety of values. The values depend on the way people want to mark these diffuse spaces in the city that give us different definitions such as self-organization, spontaneity, creativity or just a simple and temporary use. Diffuse spaces are usually associated with negative social activities and are in contrast to many public spaces that contain rules and controls. On the other hand, diffuse spaces are open to different types of social groups without rules, limitations and can serve as an alternative to public space. Observations have been performed in Tomelilla town center where the observations help us understand the values diffuse rooms have for the residents. Generally speaking during sex-day observations, two in January, two in March and another two days in April, we discovered that communication and recreation values are the dominant values for these diffuse spaces. Also that these diffuse rooms firstly are used as passages in different ways.

This report covers a master’s thesis project in industrial design engineering, product design, at Luleå University of Technology. The objective for the thesis has been to develop a product that enables interaction between people in the public space. This to promote meetings and create an additional experience with the help of integrated technology. Studies of concerned theories have been research which included information about interaction design, ubiquitous computing, public space and social innovation. It was decided early in the project to focus on benches as they are a natural part of public spaces like parks. To seek an understanding for the projects context an benchmark on similar projects, interviews with experts in choosing furniture for public space and a cultural probe has been conducted. This research served as a base for the design process which started with an ideation phase where creative methods were used to generate a great amount of ideas for possible interactions. Experience prototyping was one of the key methods used and when enough ideas had been developed four different concepts where put together that focused on how the interaction would be perceived. With the help of a voting process and a concept-scoring matrix one concept was chosen to further develop. This concept was then detailed design were the design for the actual bench was decided and two prototypes were built to be able to demonstrate and test the final concept. The final result of the thesis project was the interactive bench named The Social Bench. The Social Bench has integrated technology in the form of lightning and sensors that detect when someone sits down. This triggers the interaction and enables the user to choose the color on the light underneath the bench by sitting on the different colored seating disks placed on the bench. The bench is supposed to function in a network of benches that are all connected and mimics each other’s interactional patterns. This is displayed by the choosing of color were every users choice is displayed on all of the benches in the network. The Social Bench lets the user share an experience together on remote locations. It promotes interaction between people in the public space and provides with a fun and innovative way to communicate. This thesis aims to contribute in knowledge of interaction design as a tool for promoting interaction in the public space and the thesis concludes in a discussion of the outcome and recommendations for future work. / Den här rapporten innefattar ett examensarbete inom Teknisk Design inriktning produktdesign vid Luleå Tekniska Universitet. Syftet med examensarbetet har varit att utveckla en produkt som stödjer interaktionen mellan människor i den offentliga miljön. Detta för att främja möten och skapa ytterliga användarupplevelser genom integrerad teknologi. En litteraturstudie utfördes på berörda områden och innefattade teorier om interaktionsdesign, ubiquitous computing, offentliga miljöer och social innovation. Från början av projektet gjordes en avgränsning till att titta på specifikt bänkar eftersom dessa är en naturlig del av offentliga miljöer såsom parker. Efter detta utfördes en marknadsundersökning på liknade produkter, intervjuer och en cultural probe för att undersöka arbetets kontext. Den informationsinsamling som bedrivits blev utgångspunkten för en idégenerering som sedan utfördes där olika kreativa metoder användes för att generera ett stort antal med idéer. En av dessa metoder var experience prototyping och efter att tillräckligt många idéer genererats framställdes fyra olika koncept. Dessa koncept innefattade hur interaktionen skulle upplevas och genom en röstnings-process och en utvärderingsmatris så valdes ett koncept för vidare utveckling. Detta koncept blev sedan detalj utvecklat där designen på den fysiska bänken togs fram. För att kunna testa och utvärdera det slutgiltiga resultatet framställdes också två stycken prototyper i full skala. Det slutgiltiga resultatet av examensarbetet är den interaktiva bänken The Social Bench. The Social Bench har inbyggd belysning och integrerade trycksensorer som läser av när någon sätter sig ned på bänken. Detta triggar själva interaktionen som möjliggör för användaren att välja färg på den integrerade belysningen under bänken genom att välja vilken av dom färgade sitt-ytorna som hen vill sitta på. Bänken är tänkt att fungera i ett nätverk av sammankopplade bänkar som interagerar med varandra och användarna. Detta illustreras genom att när en färg valts på en av bänkarna så visas också denna färg på dom andra bänkarna i nätverket. Bänken låter användare som befinner sig på olika platser dela en upplevelse tillsammans där fler användare som använder bänken leder till att fler färger adderas till interaktionen. Detta för att främja interaktionen mellan människor i den offentliga miljön på ett rolig och innovativ sätt. Examensarbetet ämnar till att bidra med kunskap inom interaktionsdesign som ett verktyg för att främja social interaktion i den offentliga miljön. Arbetet avslutas med en diskussion om resultatet och rekommendationer för framtida arbete.

Bakgrunden till studien är att det finns begränsad forskning inom det barn- och ungdomsvetenskapliga forskningsfältet om interaktionen mellan ungdomar och professionella i det offentliga rummet. Tidigare forskning inom området har varit inriktad på berättelser från informanter, men få studier har undersökt fenomenet utifrån en etnografisk utgångspunkt. Kunskap om hur interaktionen mellan ungdomar och fältsekreterare utvecklas i det offentliga rummet för att uppnå en legitimitet för fältsekreterare till fältet är mycket begränsad. Att belysa ungdomars agentskap i interaktionen har varit vägledande eftersom tidigare forskning inom fältarbete har varit utifrån de professionellas utgångspunkt. Syftet med studien är att beskriva, analysera och tolka hur fältsekreterare interagerar med ungdomar i det offentliga rummet. Genom en etnografisk ansats skildras (observeras), inte bara det som sägs, utan även det som görs i interaktionen. Följande forskningsfrågor har undersökts: Hur skapar fältsekreterare legitimitet till fältet? Vilka strategier använder fältsekreterare för att skapa kontakt med ungdomar och samtidigt tillvarata ungas agentskap och vilka egenskaper upplever ungdomar är viktiga att ha som fältsekreterare? Studien bygger på deltagande observationer, och på informella samtal med ungdomar, i en utvald kommun avseende fältsekreterares legitimitet till fältet. Genom deltagande observation kan forskaren befinna sig i det offentliga rummet med fältsekreterare och ungdomar och observera det som verkligen händer i interaktionen. Genom tolkning kan forskaren lyckas fånga den subjektiva innebörden av social handling. Sammantaget gjordes tretton fältanteckningar avseende observationerna med två fältsekreterare samt informella samtal med åtta ungdomar, tre killar och fem flickor. Omfattningen av dessa fältanteckningar varierade mellan några preliminära noteringar såsom stödord och mentala noteringar, för att senare utgöra fullständiga fältanteckningar i slutet av dagen. Tolkningsprocessen genom den hermeutiska cirkeln har varit till hjälp för en erfarenhetsnära tolkning av fältsekreterares sätt att handla. Resultatet visar att legitimitetskapande till fältet förutsätter att professionella genom ett socialpedagogiskt förhållningssätt agerar i det offentliga rummet och interagerar med ungdomarna i den kontexten dessa befinner sig i. Genom att ha kunskap om ungdomar, förmedlar fältsekreterare tillit och trygghet. Genom att synas i det offentliga rummet utövar fältsekreterare en form av makt, vilken innefattar såväl kontrollerande som hjälpande dimensioner. Fältsekreterarnas strategier för att skapa legitimitet förutsätter ofta förtroendefulla relationer till ungdomar. / The background of the study is that there is limited research in the child- and youth research field, on the interaction between youth and professionals in the public space. Previous research in the field have been focused on stories from informants, but few studies have been based on an ethnographic approach. Observing how the interaction between young people and out-reach workers develops in public spaces to achieve legitimacy to the field is very limited. Promoting youth agency in the interaction has been guiding in this study, as previous fieldwork research has been based on the professional's point of view. The purpose of the study is to describe, analyze and interpret how out-reach workers interact with young people in the public space. Through an ethnographic study show, not only what is said but also observe what is happening in the interaction. The relevant issues for this study are the following ones: How do out-reach workers create legitimacy in the field? What strategies are out-reach workers using to make contact with young people while at the same time preserving their agency? And, from a young person’s perspective, which characteristics are important to have as an out-reach worker? The study is based on participative observations and informal conversations with young people and outreach worker in a selected municipality. Through participative observation we can find ourselves in public spaces with outreach workers and young people and observe what is really happening in the interaction between them. By interpretation, the researcher is able to capture the subjective importance of social action. All in all, thirteen field notes were made. The scope of these field notes varied between some preliminary notes such as support words and mental notes, to later complete full field notes at the end of the day. The interpreting process through the hermeneutic circle has been helpful for the experience-near interpretation of the individual's way of thinking, but also the way of acting. The result shows that the creation of legitimacy in the field requires that professionals through a social pedagogical approach act in public space and interact with the young people in the context in which they are. By having knowledge of young people, the outreach worker convey confidence and security. By appearing in the public space, outreach worker exercise a form of power, which includes both controlling and helping dimensions. The outreach workers strategies for creating legitimacy often require trustful relationships with young people.

Offentliga e-tjänster ska syfta till att förenkla ärenden, för verksamheten, men framförallt för dess användare. Det finns dock offentliga e-tjänster efter vars införande denna effektivisering inte skett. Bolaget ÖstgötaTrafiken ansvarar för kollektivtrafiken i Östergötlands län, och upphandlade under 2012 en ny sms-tjänst, vilken infördes den 1 februari 2013. Denna nya sms-biljettjänst, som ersatte en tidigare sådan, krävde att alla sms-betalningar skedde från ett registrerat mobilnummer. Bakgrunden till detta var ett EU-direktiv som kom att påverka svensk lagstiftning och krävde att alla sms-köp skulle komma från ett svenskregistrerat mobilnummer. Den nya sms-tjänsten har fått utså stor kritik i lokal media och har visat sig medföra en kraftigt minskad försäljning av sms-biljetter. Denna studie utreder ÖstgötaTrafikens bild av upphandlingen, vilka riktlinjer och strategier som påverkat upphandlingen, användarnas medverkan och syn på tjänsten, samt vilka konsekvenser den nya tjänsten har medfört för verksamheten och användarna. Vårt resultat visar att ÖstgötaTrafikens nya sms-biljettjänst inte lyckats med att till fullo ersätta den tidigare tjänsten, detta på grund av en kombination av faktorer, där tolkningen av EU-direktivet, påtaglig tidsbrist, att användarnas roll i utvecklingen till viss del förbisetts och att det uppstått förvirring bland kunderna utgör några av dem. Då det kom en lagändring med registreringskravet har ÖstgötaTrafiken fått tänka om vad gäller sin strategi för att sälja biljetter. Bolaget satsar numera på att sälja mer resekort och på så sätt styra sina kunder bort från sms-biljetten för att bättre kunna kartlägga kollektivtrafiken och på så sätt fördela resurser effektivare.