Det här är mitt kandidatexamensprojekt i Inredningsarkitektur och möbeldesign, framlagt under vårterminen 2020 på Konstfack. Projektet är en undersökning av hur en omgestaltning  av ett rum (Tärnsjö Folkets Hus), skulle kunna göras med hjälp av upplevelseanalys. Målet är ett förändrat rumsligt tempo med hjälp av nya element utifrån beskriven funktion. Inredningsarkitektur kan vara ett instrument format utifrån miljöpsykologiska reflektioner. Likaså är det rimligt att  betrakta arkitektur som rumslig kommunikation, något som hjälper till att förklara användandet av rummet. Det är alltså möjligt att tala om relationen mellan den fysiska platsen och människan, där rummet blir en aktör som påverkar mänskligt beteende och känsloläge. Ur ett sådant synsätt har arkitekten  möjlighet att regissera upplevelser. Folkets Hus är projektets sociala kontext och Folkets Hus Tärnsjö den rumsliga kontexten. Min gestaltning består av ritningar, som en pedagogisk visualisering över projektets metoder och process. Mitt projekt kan kanske närmast beskrivas som en skissmetodik för att holistiskt se på rum.

No description available.

Transpersoner är en grupp som i forskning observerats löpa särskild risk för social utsatthet. Transpersoners levnadsvillkor i relation till den egna könsidentiteten i fråga om sådant som juridisk könstillhörighet och könskorrigerande är något som regleras i lag. Denna uppsats syftar till att undersöka hur transpersoners attribut och den statliga regleringen av transpersoners kroppar och könsidentitet framställs i statens offentliga utredningar under 1960- och 2010-talet. En tematisk analys av en utredning från respektive tidpunkt har genomförts, och materialet har analyserats med utgångspunkt i Judith Butlers teorier om den heterosexuella matrisen och gender performance theory samt Natacha Kennedys framställning av begreppet cisgenderism. Vi fann att framställningen av transpersoners attribut såväl som regleringen av transpersoners könsidentitet i lag till vissa delar skiljer sig mellan utredningarna, men att vissa aspekter kvarstår. Framställningen av transpersoners psykiska varande har förändrats från en psykiskt sjuk avvikare som behöver diagnostiseras som sådan och behöver anpassas såväl beteendemässigt som fysiskt till rådande könsnormer, till en delvis mer tillåtande syn på transpersoners könsidentitet där den juridiska könstillhörigheten menas kunna tillåtas vara upp till transpersonen själv att besluta om. Dock kvarstår diagnosförfarandet även under 2010-talet i fråga om könsdysforidiagnosen som villkorar transpersoners rätt till könskorrigerande vård av kroppen, något som visar på att aspekten av medikalisering av transpersoners varande såväl som den statliga kontrollen över könsidentiteten har kvarstått över tid. Med utgångspunkt i våra valda teorier har vi även noterat att beskrivningen av könsnormernas samhälleliga roll har förändrats över tid från något samhällsavgörande till något som till viss del betraktas som föränderligt, och att förändringen i framställningen av dessa normers innebörd även tycks inverka på hur transpersoner framställs.

Hemlöshet är ett mångfacetterat begrepp och socialt problem som funnits i århundraden, trots detta finns ingen samsyn kring fenomenets orsaker eller lösningar. Denna studie har ämnat bredda kunskapen kring konstruktioner av hemlöshet och särskilt inriktat sig på svenska statens syn på, och anspråk om, personer i hemlöshet och hemlöshet som socialt problem. I studien har en dokumentstudie utförts för insamling av empiriskt material och därefter har en kvalitativ textanalys genomförts. Med ett socialkonstruktionistiskt perspektiv och Losekes teori om anspråk har två utredningar som anses vara representativa för respektive tidsperiod analyserats. Dessa är SOU 1929:9 och SOU 2001:95. I analys av utredningarna framkom att hemlöshet har konstruerats på två olika sätt. I den tidigare utredningen anses personer i hemlöshet ha förorsakat sin egen situation och ses som ett problem som samhället lider av. I den senare utredningen ses personer i hemlöshet som offer för primärt strukturella omständigheter och förtjänta av samhällelig uppslutning för problemets lösning. Analysen resulterade även i att belysa hur anspråk formulerade om problemets orsaker var avgörande vid formuleringen för givna anspråk om problemets lösningar. Denna studie kan ses bidra till kunskapsutvecklingen om hemlöshet genom att belysa vikten av att inte glömma historien för att kunna utveckla det framtida sociala arbetet ytterligare.

Många saker i människans vardag konkurrerar om att fånga våran uppmärksamhet. På grund av detta kan det tillkomma svårigheter i att upprätthålla både den medvetna samt omedvetna uppmärksamheten. Uppmärksamheten är dock nära sammankopplad till känslan av intresse och kan öka när människan upplever något som intressant. Det har inom flertalet studier undersökts hur människors intresse ska väckas för att vilja interagera med en interaktiv offentlig display. Dock finns det en brist inom vetenskapliga litteraturundersökningar som behandlar hur interaktiva offentliga displayer kan locka människor till att interagera vidare med exempelvis en tjänst eller organisation. Detta arbete har därför undersökt hur interaktiva offentliga displayer kan väcka intresse och uppmärksamhet hos människor för att sedan få dem att börja interagera med en tjänst. För att uppnå detta utfördes en litteraturgenomgång följt av en enkätstudie och intervjuer baserade på en fallstudie där deltagarna fick möjlighet att dela med sig av sina åsikter och tankar. Resultatet från både intervjuerna och enkätstudien visade på att majoriteten hellre skulle gå vidare för att nyttja en tjänst om de precis innan interagerat med en interaktiv offentlig display, än om de inte hade interagerat med en display i samband med tjänsten. För att visualisera resultatet från datainsamlingen skapades därefter en Customer Journey Map och två storyboards. Baserat på dessa designartefakter samt resultatet av datainsamlingen togs fyra designriktlinjer fram för hur en interaktiv offentlig display ska designas för att väcka intresset till att vilja interagera vidare med en tjänst: 1) Närhet, 2) Valmöjlighet, 3) Relevans, 4) Utseende. Slutresultatet visar bland annat på att en interaktiv offentlig display kommer väcka människors nyfikenhet om den har ett relevant och informativt innehåll samt ett uppseendeväckande utseende och tydligt syfte. / There are many things in everyday life that compete to gain our attention. Due to this, there may be difficulties in maintaining both the conscious and the unconscious attention. Although, attention is closely linked to the feeling of interest and can increase when people experience something as interesting. Several studies have examined how people's interest could be aroused in order to want to interact with an interactive public display. However, there is a lack of research in the scientific literature that deals with how interactive public displays can attract people to interact further with, for example, a service or organization. This study has therefore investigated how interactive public displays can arouse people’s interest and attention and then make them start interacting with a service. To achieve this, a literature review was conducted followed by a questionnaire study and interviews based on a case study where the participants were given the opportunity to share their opinions and thoughts. The results from both the interviews and the survey showed that the majority would rather begin using a service if they had just interacted with an interactive public display, than if they had not interacted with a display in connection with the service. To visualize the results from the data collection, a Customer Journey Map and two storyboards were created. Based on these design artifacts and the results of the data collection, four design guidelines were developed for how an interactive public display should be designed to arouse interest in wanting to interact further with a service: 1) Proximity, 2) Option, 3) Relevance, 4) Appearance. The result shows, among other things, that an interactive public display will arouse people's curiosity if it has relevant and informative content as well as a startling appearance and clear purpose.

This study aims to study how different positions in Arbetsförmedlingen perceive the Innovative interplay. The Innovative interplay includes the components of the Creative climate dimensions; Idea time, Idea support, Challenge/participation, and the successful behaviours of; Questioning and Experimenting. These conditions together, can increase creativity in an initial phase of the innovation process. This is a quantitative cross-sectional study with a comparable design that uses and is based on already established research that includes creativity and innovation. The study has constructed a model development regarding the Innovative interplay that can be implemented in the Development process at Arbetsförmedlingen, which can be used as a complement during the initial phase of an innovation process. / Denna studie ämnar undersöka hur olika positioner inom Arbetsförmedlingen uppfattar det Innovativa samspelet. Det Innovativa Samspelet utgör komponenterna av de Kreativa klimatdimensionerna; Idétid, Idéstöd, Utmaning/deltagande och de framgångsrika beteendena av; Ifrågasätta och Experimentera. Dessa kan tillsammans öka förutsättningar för kreativitet i en initial fas av innovationsprocessen. Detta är en kvantitativ tvärsnittsstudie med en jämförande design som använder och utgår från tidigare forskares etablerade studier som berör kreativitet och innovation. Studien har konstruerat en modellutveckling kring det Innovativa samspelet som kan implementeras i Arbetsförmedlingens Utvecklingsprocess, och som kan användas som komplement under den initiala fasen av en innovationsprocess.

Syftet med undersökningen är att ta reda på vilka sätt människans vardagsliv blivit begränsat i det sociala livet på grund av covid- 19 och få kunskap om hur de offentliga rummen i Sunne har påverkats av restriktionerna. Frågeställningarna som besvaras handlar om hur det sociala livet och människors vardagsliv har förändrats på grund av restriktionerna och hur användningen av de offentliga rummen har förändrats i Sunne. Vi har använt oss av kvantitativa metoden för att få svar till våra frågeställningar. För att bygga upp och omfattande statistik. Litteratur i form av böcker, vetenskapliga artiklar och pålitliga digitala källor använts. Det genomfördes en enkätundersökning för att få svar på frågeställningarna. Resultatet visar att respondenterna i Sunne har blivit begränsade av olika restriktioner till följd av covid-19 som resulterat i social distansering och en förändrad vardag. Resultatet pekar också på att det är minskad rörelse i de offentliga rummen och att respondenterna i Sunne använder platserna på ett säkert sätt. Slutsatsen kan dras att alla människor påverkas på något sätt av restriktionerna som vidtagits, vilket också har fått konsekvenser för användningen av de offentliga rummen. / The purpose with the essay is to describe and account for how people`s everyday life and social life has been affected by the restrictions as a result of covid-19 in Sunne and also illustrate how the public places in Sunne have been affected by the restrictions. The issues that are answered are about how the use of public places has changed in Sunne. We have used a quantitative method to get answers to our questions. To build up a lot of comprehensive statistics. Literature in form of books, scientific articels and reliable digital sources has been used. A survey was conducted to get answers to the questions. The results show that the respondents in Sunne have been limited by various restrictions as a result of how covid-19 which has also resulted in social distancing and change in everyday life. The results indicate that there is reduced movment in the public places and that the respondents in Sunne use the places in a safe way. It can be concluded that all people are affected in some way by the restrictions that have been taken, which has also had consequences for the use of public places.

Arbetet syftar till att lyfta fram den potential som flera urbana rumbesitter, de överblivna rum som saknar en tydlig användning ellerfunktion. Där de lokala intressena, dess brukare och rummets närmstaomgivning blir en utgångspunkt för att förstå vilken användningrummet bör verka mot. Med det vill vi vidga perspektiven inom hurman tänker kring överblivna rum idag, samt hur man bättre kan utnyttjarummens potentiella användningar för ett rikare urbant liv. Arbetetbaseras på en fallstudie av rummet under Mälarbron i Södertäljeoch dess närområde, där tre förslag till utveckling studeras ochanalyseras med hjälp av vår teoretiska verktygslåda. Vi stödjer ossframför allt på Quentin Stevens bok The Ludic City - Exploring thePotentials of Public Spaces (2007) där hans lekfulla syn på stadenblir en röd tråd att applicera på bl.a. Kim Doveys allmänna teorierkring urban design i hans bok Urban Design Thinking (2016). Arbetetresulterar i en gestaltning som blir en undersökande process om hurrummet under Mälarbron får en mer meningsfull och mångsidig rollsom stärker det urbana sammanhang som den utgör en del av. Genomdetta arbete vill vi bidra med nya kunskaper till de professionersom arbetar med dessa rum och framför allt lyfta fram den potentialsom flera urbana rum besitter, där vi anser att urban design utgör enviktig roll. Gestaltandet av överblivna rum är ytterst aktuell inom deprofessioner som arbetar med frågor kring byggd miljö idag, därförtror vi att detta arbete inte enbart belyser vårt eget intresse utan ärrelevant för alla som arbetar med den byggda miljön. / The purpose of the work is to highlight the potential of several urbanspaces, the leftover spaces that lacking a clear use or function.Where the local interests, its users and the context becomesthe starting point for understanding what needs the space shouldbe used for. With this we want to broaden the perspectives on howto think about these spaces today, and how to better utilize the potentialuses of these spaces for a richer urban life. The work is basedon a case study of the space under the bridge, Mälarbron in Södertäljeand its context, where three proposals for development arestudied and analyzed using a concept box. We especially supportQuentin Steven’s book The Ludic City - Exploring the Potentials ofPublic Spaces (2007), where his playful view of the city becomes ared thread to apply to, among other things, Kim Dovey’s generaltheories of urban design in his book Urban Design Thinking (2016).The work results in a process that becomes an exploratory processof how the space under the Mälarbron gets a more meaningful andversatile role that strengthens the urban context in the area. Throughthis work, we want to contribute new skills to the professions workingwith these spaces, and above all highlight the potential of severalurban spaces, where we consider urban design to play an importantrole. The transformation of these spaces is extremely relevant in theprofessions dealing with built environment issues today, where webelieve that this not only illustrates our own interest but is relevant toeveryone who works with the built environment.

Det här masterarbetet är ett kombinerat vetenskapligt och konstnärligt arbete som ämnar att utforska en möjlig framtid där handeln inte längre har en dominant roll i stadskärnan. Detta framtidsscenario kallas för Postkonsumtionens stad och det är inte bara en fysisk plats, utan också ett sätt att lyfta frågan om framtidens stad till diskussion. I den samtida staden har stadsliv kommit att kopplas samman med konsumtion, vilket är problematiskt ur många aspekter. Detta arbete påvisar att den överkonsumtion som sker inom sällanköpshandeln idag varken är hållbar ur en social eller miljömässig aspekt. Sällanköpshandeln innebär varor som köps mer sällan, så som kläder, byggvaror och hemelektronik, till skillnad från dagligvaruhandel som innebär inköp av mat och hygienartiklar (Boverket, 2017). Att konsumtionen innehar en dominant roll i staden gör även att staden blir en plats för dem som har råd, vilket kan ifrågasättas ur en demokratisk aspekt. Handeln utgör också en sårbarhet för stadskärnan eftersom den påverkas av både ekonomiska och trendmässiga svängningar. Ett exempel på detta är den så kallade stadskärnedöden som kommit att belysas under de senaste åren när allt fler stadskärnor får det svårare att överleva i konkurrensen med e-handel och externhandel. Södra Förstadsgatan i Malmö är ett exempel på en stadskärna som kämpat mot allt fler nedstängda butiker, och i detta arbete fungerar Södra Förstadsgatan som ett utopiskt exemplifierande av Postkonsumtionens stad. I Postkonsumtionens stad finns viss konsumtion kvar, såsom konsumtion av mat och upplevelser och till viss del även handel såsom secondhand. Huvudpoängen handlar om att stadskärnan fått en ny roll och att likhetstecknet mellan konsumtion och stadsliv brutits. I uppsatsen ifrågasätts handelns roll i staden och genom Postkonsumtionens stad föreslås ett alternativ till en möjlig utveckling. I en historisk tillbakablick påvisas att handeln alltid genomgått stora skiften och att den då finner nya koncept för att överleva. I uppsatsen argumenteras för att handel denna gång inte ska ersättas med ny handel, och frågan blir då vad ska den ersättas med? Det argumenteras även för att stadskärnan är viktig att rädda i framtiden utifrån aspekter som demokrati, att det utgör en viktig social mötesplats, att det är en plats för stadsliv och en viktig hörnsten i stadens identitet. Uppsatsen representerar ett förslag på hur frågor om framtidens stad kan adresseras och angripas genom designbaserad forskningsmetodik. Designforskning tillämpas som den övergripande forskningsmetodiken och den tillåter arbetet att ske på ett icke-linjärt sätt vilket skiljer sig från mer traditionell forskning. Genom att tillämpa flera metoder under arbetets gång och låta designen vara ett utforskande moment som löper genom framtidsscenariot, möjliggörs en diskussion. De två teoretiska utgångspunkterna; det sociospatiala perspektivet och det utopiska perspektivet tillämpas också. Arbetet riktar sig till nuvarande och framtida planerare och poängterar att detta är en viktig fråga såväl idag som i framtiden. Arbetet har resulterat i ett antal slutsatser. Tillämpandet av ett utopiskt perspektiv och ett sociospatialt perspektiv är ett verktyg för att belysa och gestalta en möjlig framtid. Postkonsumtionens stad är uttryck för ett nytt sätt att tänka och lyfta diskussion snarare än ett exakt sätt att göra. Kritik mot den samtida stadens fokus på konsumtion och handel lyfts och arbetet påvisar en möjlig förändring genom att adressera Postkonsumtionens stad som ett alternativ till den samtida staden. Arbetet tillkännager att det finns många möjliga svar på de frågor som lyfts, men uppsatsen ämnar att föreslå en modell av utveckling som påvisar en relevans av en ny användning av det offentliga rummet, och som även är relevant sett till pågående förändringar i ekonomi och samhället i stort.

No description available.