Svenska företag måste ständigt förbättra sin position på marknaden där artificiell intelligens (AI) fungerar som ett verktyg för ökad konkurrenskraft. AI är däremot ett komplicerat, odefinierat och hypat begrepp som gör det svårt för företag att lyckas med ökad produktivitetoch minskade kostnader. AI är ett paraplybegrepp som med dess tillhörande undergrupper går att tolka på många olika sätt. Baserat på denna studiens marknadsanalys definieras AI som ett system eller en maskin som kan anta mänskliga egenskaper eller en utsorteringsmetod för att hitta och producera en lösning för att göra verksamheten bättre. Syftet med denna studie var att skapa en förståelse för vad AI innebär för olika branscher i Sverige och ge ett lösningsförslag på hur företag kan tillgodogöra sig AI. Denna forskning har använt sig av Design Science Research Methodology (DSRM) som riktlinje. Arbetet resulterade i en genomförd marknadsanalys av AI och ett lösningsförslag till hur företagen i de olika branscherna ska lyckas med deras AI-planering och implementation. / Swedish companies need to constantly improve their position amongst competitors and artificial intelligence (AI) acts as a tool for achieving that goal. However, AI is a complicated, undefined and hyped concept which makes it difficult forcompanies to increase productivity and reduce cost. AI is a broad concept with many associated subgroups that can be interpreted in many ways. AI in this study is defined based on the market analysis as: A system or machine that can adopt human characteristics or a sorting method tofind and produce a solution to make their business better. The purpose of this study is to create an understanding of what AI means for different industries by analysing the Swedish market and to create a solution proposal for how companies canbenefit from AI. This research has used the Design Science Research Methodology (DSRM) as a guideline. This study resulted in a market analysis of AI and a solution proposal for the companies in the different industries to increase their success ratio with their AI planning andimplementation.

Headphones are a common feature of public space. They allow users to determine what noise they hear and are visible to others. This paper aims to explore how headphones affect spatial perception through personal choice and social context. Using participatory observations and interviews, headphones were analyzed as part of the personal spatial experience instead of a separate entity through a phenomenological perspective. The main findings include how particular audio is associated with space, rendering it one of leisure or one of productivity by changing the occupied space’s character. The personal sonic choice transforms the space without moving locations. Headphones constitute an extension of personal space as the noise they create is only meant for their user. Wearing them creates a safe space for the listener where they are left alone by others but accompanied by their own audio. As they are deemed an entertainment device, headphones become an acceptable way of disassociating from others. A norm of wearing them is found in various spaces, conversely producing social vulnerability when they are not used here. Headphones are employed as a means to mitigate effects of a social context that users do not wish to participate in at certain times.

Denna empiriska studie syftar till att fastställa skillnaden mellan den privata och offentliga sektorn när det gäller anställdas uppfattning om kompetensutveckling och hur dess påverkan på lärande skiljer sig åt.  En kvantitativ metod användes där analysen grundar sig på 44 enkätsvar och dessa har kopplats till forskning kring kompetensutveckling och lärande för att dra ytterligare slutsatser.  Studien visar att personer som arbetar inom den privata sektorn har bättre upplevelser av effektiviteten av kompetensutvecklings- insatser och lärande än personer som arbetar inom den offentliga sektorn.  Även om flera kompetensutvecklingsinsatser genomförs inom den offentliga sektorn så visar studien att det är fördelaktigt att välja den privata sektorn om man som person väljer bransch utifrån sannolikheten till personlig utveckling och lärande genom kompetensutvecklingsinsatser.

Inom ramen för både det svenska och finska pensionssystemet finns offentliga pensionsinstitut, vilka förvaltar obligatoriska och lagstadgade pensionsavgifter i syfte att främja finansiell stabilitet för statliga pensioner. Förvaltningen omfattar huvudsakligen investeringar, både i inhemska och utländska företag. I ett pågående mål i HFD har frågan om svensk kupongskatt på finska offentliga pensionsinstitut aktualiserats i relation till EU-rättens regler om fri rörlighet för kapital. Detta beror på att finska offentliga pensionsinstitut betraktas som utländska juridiska personer och därmed påförs kupongskatt på erhållna utdelningar, medan svenska offentliga pensionsinstitut, AP-fonderna, omfattas av undantaget för skattskyldighet för svenska staten. I ljuset av den pågående EU-rättsliga prövningen innebär de svenska reglerna en negativ särbehandling av de finska offentliga pensionsinstituten. Om denna särbehandling är tillåten eller ej avgörs av huruvida finska offentliga pensionsinstitut befinner sig i en objektivt jämförbar situation med de svenska AP-fonderna vid utdelningar från svenska företag. Genom analys av EU-domstolens praxis på området för källskatt på utdelningar, fokuserar uppsatsen på att bedöma om finska och svenska offentliga pensionsinstitut befinner sig i en objektivt jämförbar situation samt om en eventuell otillåten negativ särbehandling kan rättfärdigas på ett proportionerligt sätt. Analysen av EU-domstolens praxis och ändamålet med de svenska reglerna ger huvudsaklig vikt åt funktionen som instituten fyller inom respektive pensionssystem vid jämförbarhetsprövningen. Trots vissa skillnader mellan instituten, särskilt med hänsyn till att pensionssystemen är strukturerade på olika sätt, framstår det tydligt vid en analys av institutens funktion att de fyller samma roll. Inga objektiva skillnader återfinns mellan instituten som kan motivera en negativ särbehandling, vilket indikerar att det föreligger en objektivt jämförbar situation mellan de finska offentliga pensionsinstituten och de svenska AP-fonderna. När det gäller rättfärdigande med hänsyn till tvingande skäl av allmänintresse antyder analysen av EU-domstolens praxis en relativt restriktiv syn i både tillvägagångssätt och bedömning. Inom ramen för tvingande skäl av allmänintresse bedöms i denna uppsats (1) bevarande av skattesystemets inre sammanhang, (2) den välavvägda fördelningen av beskattningsrätten och (3) finansiell stabilitet inom ramen för socialpolitiken som allmänintresse. Efter att ha bedömt möjligheterna för rättfärdigande med dessa tre grunder anses ingen av dem kunna rättfärdiga det svenska kupongskatteuttaget på ett proportionerligt sätt. Därför, med hänsyn till att det föreligger en otillåten negativ särbehandling som inte kan rättfärdigas på ett proportionellt sätt, är det svenska kupongskatteuttaget på finska offentliga pensionsinstitut vid utdelning från svenska företag inte förenligt med EU-rättens regler om fri rörlighet för kapital. / Within the framework of both the Swedish and Finnish pension systems, there exist public pension institutions that manage mandatory and legislated pension contributions with the aim of promoting financial stability for state pensions. The management primarily involves investments in both domestic and foreign companies. In an ongoing case in the Supreme Administrative Court (HFD), the issue of Swedish withholding tax on Finnish public pension institutions has been brought into focus in relation to the rules of the European Union regarding the free movement of capital. This is due to Finnish public pension institutions being considered foreign legal entities and, consequently, being subject to withholding tax on received dividends, while Swedish public pension institutions, the AP funds, are exempt from Swedish taxation since they are covered by the income tax exemption for the Swedish state. In the context of the EU legal examination, the Swedish regulations result in a negative differential treatment of Finnish public pension institutions. Whether this differential treatment is permissible is determined by whether Finnish public pension institutions are in an objectively comparable situation with the Swedish AP funds concerning dividends from Swedish companies. Through an analysis of the European Court of Justice's jurisprudence on dividend withholding tax, the essay focuses on assessing whether Finnish and Swedish public pension institutions are in an objectively comparable situation and whether any impermissible negative differential treatment can be justified in a proportional manner. The analysis of the European Court of Justice's jurisprudence and the purpose behind the Swedish regulations places significant emphasis on the function that these institutions fulfill within their respective pension systems during the comparability assessment. Despite certain differences between the institutions, especially considering that the pension systems are structured differently, a clear analysis of the functions performed by the institutions suggests that they serve the same purpose. Hence, no objective differences between the institutions are found that can justify a differential treatment, indicating that there is an objectively comparable situation between Finnish public pension institutions and the Swedish AP funds. Regarding justification based on compelling reasons of public interest, the analysis of the European Court of Justice's jurisprudence suggests a relatively restrictive approach in both methodology and assessment. Within the realm of compelling reasons of public interest, this essay evaluates (1) the preservation of the internal coherence of the tax system, (2) the well-balanced distribution of taxation rights, and (3) financial stability within the framework of social policy as public interests. After assessing the justifiability based on these three grounds, none of them are deemed capable of justifying the Swedish withholding tax on Finnish public pension institutions in a proportional manner. Therefore, considering the existence of impermissible negative differential treatment that cannot be justified proportionally, the Swedish withholding tax on Finnish public pension institutions in the context of dividends from Swedish companies is not in line with the European Union's rules on the free movement of capital.

Studien syfte är att undersöka hur olika klipp på Tiktok kan spegla maktförhållanden och sexisitiska ideal, med ett intresse för att se hur oentliga och privata sfären svävar samman och inuerar beetenden på TikTok. Det empiriska material för studien är baserat på en kvalitativ sociosemiotisk analys av 10 utvalda videoklipp på TikTok, där vi vill förstå olika teckens betydelse utifrån ett socialkonstruktivistiskt perspektiv. Med empiriska exempel från tidigare forskning, kan det argumenteras för att speglingen av maktförhållanden och sexisitiska ideal är skapade av sociala konstruktioner i den oentliga sfären. De huvudsakliga slutsatser som gjordes var att TikTok är ett socialt medium som representerar både maktförhållanden och sexisitiska ideal i stor utsträckning. Speciellt maktrelationer visade sig genomsyra hela analysen. / This study aims to explore how dierent video clips on Tiktok can reect authority in relations between people and reect sexist ideals. With an interest to see how the public and private spheres can collide, and inuence the behaviors on Tiktok.  The empirical work of this study is based on a qualitative social semiotics analysis of 10 selected videos on TikTok, where we try to understand dierent signs with a socially critical perspective. With empirical examples from previous research and literature, it can be argued that the reection of authority in relations and sexist ideals is a social construction, and through the public sphere this construction is legitimized.  The main ndings in this study show that TikTok is a social media that represents both authorities in relations and sexist ideals widely, and authority in relations permeates the entire analysis.

Det här arbetet uppmärksammar hur konst kan implementeras i den fysiska planeringen av offentliga rum. Under den gångna pandemin förändrades människors levnadsmönster och sociala aktiviteter hänvisades många gånger till offentliga rum utomhus. På grund av restriktionerna fck de offentliga rummen större betydelse än tidigare och ökad utomhusvistelse ställde högre krav på gestaltningen. Frågan om vad en god gestaltning innefattas av kan riktas mot många olika ämnesområden, i det här fallet blev avsaknaden av konst i gestaltningen av offentliga rum mest aktuell. Syftet med arbetet är att ta fram två olika planförslag för Kungsplan i Karlskrona. Dessa förslag gestaltas för att kunna bidra till fler möten och upplevelser kring konst. Därtill syftar arbetet till att undersöka hur aktiviteten i ett offentligt rum kan ökas med hjälp av konst. Arbetets teoretiska ramverk utgår ifrån begreppen hållbar utveckling som mynnar ut i social hållbarhet och rumslig rättvisa. I arbetets framtagna kunskapsöversikt har ett antal faktorer identiferats kring vilka tematiska inslag som kan bidra till en inkludering av en bredare målgrupp. I arbetet har en fallstudie använts som forskningsdesign samt metoderna platsanalys och de av Gehl och Svarre framtagna metoderna Mapping och Tracing tillämpats. Genom de två planförslagen illustreras två olika exempel på tematiska inslag, där syftet är att undersöka vad en konstnärlig gestaltning av ett offentligt rum kan innebära. De tematiska inslagen rör konst med koppling till människans sinnen samt lärande, delaktighet och medskapande i konst. Slutsatsen av detta arbete är att konst kan bidra till en ökad aktivering av offentliga rum, samt att olika typer av konst och tematiska inriktningar aktiverar ett rum på olika sätt. Utplacering av konst i det offentliga rummet kan både ge fler människor möjlighet att upptäcka konst, detta kan bidra till en ökad social hållbarhet och rumslig rättvisa.

Denna uppsats utgörs av en kvalitativ studie utförd inom den offentliga sektorn. Studien syftar till att studera hur det talas om kvinnor i chefsposition inom ramen för den offentliga sektorn. Detta har vi gjort för att synliggöra betydelsen av dagens könsneutrala organisations- och ledarskapsteorier. Med hjälp av en deduktiv ansats och baklängesarbete har teorier och frågeställningar trätt fram ur empirin, som är grundad på åtta semistrukturerade intervjuer. Genom vår studie har vi kommit fram till att den offentliga sektorns kvinnodominans baseras på tradition och föreställningar om kön och påverkar arbetsorganisationer idag. Vidare har vi kunnat se en problematik kring organisationernas arbete vad gäller jämställdhet och mångfald och vilka effekter detta får på grund av att de är kvinnodominerade. Studien har även visat vikten av relationellt ledarskap. / This paper consists of a qualitative study conducted within the public sector. The studyinvestigates how women managers are perceived in the public sector. We have done this in order to highlight the importance of today’s unisex organizational leadership theories. With the help of a deductive approach, work theories and research questions emerged from the empirical data, which is based on eight semi-structured interviews. Through our study, we have concluded that the public sector is dominated by women due to tradition and beliefs about gender and the impact of labor organizations today. Furthermore, we have been able to see the problems surrounding the work of organizations in the terms of equality and diversity, and the effects this has on the grounds that they are female-dominated industries. The study has also shown the importance of relational leadership.

During the latter half of the 20th century many cities have been characterized by a shiftfrom an industrial city to a knowledge based city, and so has also Malmö. Strategies toaccomplish this knowledge based community has under the last decades to a large extentbeen influenced by the theories of the creative class by Richard Florida. These theoriesconcern the creative class as the foundation of urban development and growth, which playsa big role in today’s prominent competition between cities and regions. The concept of thecreative class and the impacts it has on the city has been widely criticized, and this thesisaims to build on that critique.In today’s discourse we have identified the fourth place to be an important componentof the creative knowledge city. The fourth place is a development in the creative classpolicy and this thesis demonstrates what kind of public space is produced in this creativecity. Public spaces has an important history as a democratic arena and we believe that theconcept and implementation of the fourth place is changing that conception discursively.If the historical, democratic aspect of the public space is lost it is a matter of democraticloss for citizens and their right to the city.The thesis is based on a discourse analysis of a report that describes the fourth placein Malmö city. Features of the fourth place like the ambiguous boundaries and theinnovative atmosphere is recognized in Malmö Live, which is why we also have conductedobservations there. In this thesis we show that the public spaces in the knowledge city hasdifferent core values than the traditional ones we know, which also affects who feel theyhave access to them, and ultimately who has the right to the city.

Denna studie var en undersökning som grundade sig i vad för fysiska faktorer i den rumsliga miljön som kunde påverka en mer eller mindre aktiv stadskärna. Utgångspunkten var en jämförelse mellan två städers stadskärnor i dess aktivitet och utformning, för att sedan landa i ett gestaltningsförslag för en av stadskärnorna.  Olika metoder användes genom studien för att få fram ett så utförligt reslutat som möjligt. De metoder som inkluderade var kunskapsöversikt med information från både ett allmänt perspektiv samt förutsättningar från platserna. Kunskapsöversikten togs sedan med som underlag vid platsanalyserna. De två stadskärnorna jämfördes genom platsanalyserna och utifrån det togs ett gestaltningsprogram fram från den sammanlagda informationen. Sista steget i studien vad själva gestlatningsförslaget över den ena stadskärnan för ökad aktivitet.

Samverkan är i dagens samhälle utav stor vikt för offentliga verksamheter, då arbetsuppgifter blivit allt mer komplexa och dynamiska. Samtidigt är våld i nära relationer ett komplext samhällsproblem, vilket det därav krävs ett stort antal diverse aktörer för att kunna förhindra denna problematik. Syftet med denna kandidatuppsats är att utforska hur myndigheter eller andra offentliga aktörer som arbetar med och samverkar kring våld i nära relationer upplever samverkan. Studien fokuserar på hur samverkan av olika offentliga verksamheter upplevs när det kommer till både det reella och preventiva arbetet kring våld i nära relationer. Studien syftar även till att bidra med förståelse omkring hur utmaningar och förutsättningar kan knytas an till olika samverkansformer/analysnivåer. För att kunna besvara detta utgår studien från en kvalitativ forskningsansats, där sex respondenter som representerar diverse relevanta myndigheter eller andra offentliga verksamheter som arbetar med våld i nära relationer har intervjuats. De teoretiska utgångspunkter studien utgår från är interorganisatorisk samverkan, interprofessionell samverkan och intersektoriell samverkan. Till studiens resultat har en tematisk analys utförts. Det resultat som framkommit utifrån den empiriska insamlingen är att samtliga respondenter upplever samverkan som något positivt, då samtliga instämmer att våld i nära relationer är ett komplext arbete som kräver samverkan. Det har även framkommit att sådana faktorer som engagemang, flexibilitet, arbetssätt, utbildning och kunskap ses som positiva insatser för samverkansarbetet med våld i nära relationer. De utmaningar som framkom med samverkansarbetet var tidsperspektivet, ekonomiska resurser, lagar och regler, komplexitet kring begreppet, kultur och ansvarsfördelning.