Abstract Efter upplysningen under 1700-talet har rationalitet och förnuftstro präglat samhällets utveckling. Den starka förnuftstro som var en del av upplysningsidealet har under 1900-talet lett till en växande religionskritik. Inte minst har det naturvetenskapliga sanningskravet på ett dominant sätt ställts emot de sanningskriterier som är tillämpbara på det religiösa området. Sekulariseringen har inneburit att samhället avkristnats i en pågående process sedan 1900-talet. Den sekulariseringsteori som uppställdes under mitten av nittonhundratalet och som hävdade ett samband mellan tilltagande modernisering och ett ökat avkristnande har emellertid senare visat sig vara ett skensamband. Under det postmoderna tillståndet har moderniteten ställts inför en ökad självinsikt som tydliggjort att upplysningsidealen drivit fram en osedvanligt framgångsrik vetenskaplig utveckling men också gett upphov till omfattande krig och miljökatastrofer. Vid närmre betraktande visar sig moderniteten inte kunna ge svar på människors djupt liggande existentiella och moraliska frågor. Tillsammans med en kraftig migration till Sverige och ett nyväckt intresse för new age rörelser har det uppstått en motrörelse som gör att man kan tala om ”Guds återkomst”. Detta innebär att dagens postsekulära samhälle uppvisar en komplex struktur med flera motriktade tendenser. Uppsatsen avser i huvudsak svenska förhållanden även om migrationen är global till sin karaktär. Till följd av denna utveckling kan vi tala om en ökad religiös synlighet där olika religiösa tecken uppmärksammas som ny trend i det svenska samhället. Uppsatsen är en litteraturstudie av tre författare som beskriver den religiösa och filosofiska utvecklingen ur ett postsekulärt perspektiv. De tre böckerna är Ola Sigurdson, Det postsekulära tillståndet (2009), Jayne Svenungsson, Guds återkomst (2004) och Mattias Martinson, Postkristen teologi (2007). Som ett resultat av den sekulära utvecklingen har kyrka och stat skiljts åt vilket i sig inte behöver betyda religionens försvinnande utan snarare kan öppna för ett nytänkande. I den sekulära utvecklingen ingår en privatisering av religionen som innebär att religionen mycket väl kan utvecklas utanför kyrkan. I takt med religionens ökade synlighet växer det också fram olika former av ateism och ett religionskritiskt förhållningssätt. Ateismen ingår i den diskussion som förs i uppsatsen kring de förändringar som sker i samtiden.   Nyckelord: Kristendom, modernitet, sekularisering, postsekulär, nyandlighet, politik, ateism.

Denna uppsats behandlar frågan om hur västerländsk turism påverkar den tibetanska lokalbefolkningen och specifikt buddhismen i McLeod Ganj i norra Indien. Uppsatsen undersöker och kartlägger relationer mellan religiösa, politiska och ekonomiska intressen samt vad den tibetanska befolkningen tycker om en eventuell kommersialisering av deras buddhistiska kultur och religion. De metoder som används är kvalitativa med litteraturstudier, semistrukturerade intervjuer och deltagande observation. Den teoretiska referensramen består av teorier som behandlar interaktionen mellan västerländsk och tibetansk buddhism av Donald S. Lopez och Peter Moran tillsammans med teorier om postsekulär turism av Mats Nilsson, John Urry och Jonas Larsen.   Slutsatsen visar att religiösa, politiska och ekonomiska intressen främst samarbetar med varandra och drar nytta av varandra i McLeod Ganj.  Den tibetanska lokalbefolkningen välkomnar generellt västerländsk turism då den gynnar ekonomin, sprider buddhism och skapar medvetenhet om den politiska situationen i Tibet. / This essay will address the issue of how Western tourism affects the Tibetan population and specifically Buddhism in the Tibetan colony of McLeod Ganj in northern India. The essay explores the relation between religious, political and economic interests and what the Tibetan people think about commercialization of their culture and religion. The methods used are qualitative with literature studies, semi-structured interviews and participatory observation. The theoretical framework that this essay is a combination of are theories of interaction between Western and Tibetan Buddhism by Donald S. Lopez and Peter Moran together with theories of post-secular tourism presented by Mats Nilsson, John Urry and Jonas Larsen.   The conclusion is that religious, political and economic interests work together and benefit from each other such that Tibetan locals generally welcome Western tourism as it benefits the economy, spreads Buddhism and creates knowledge about the political situation of Tibet.

Den första frågeställningen i den här uppsatsen är ”Hör dagens innehåll i religionskunskapen hemma i dagens mångkulturella och sekulära/postsekulära tillstånd?”.  Slutsatsen är att religionskunskap i skolan är ett relevant ämne där eleverna kan utveckla delar av det som står föreskrivet i läroplanen för gymnasiet. Även om ett land som Sverige varit i en lång sekulariseringsprocess betyder det inte att religion ämnets relevans i skolan har avtagit. Religionskunskap i dagens postsekulära tillstånd är mer än någonsin ett viktigt ämne för nästa generation. På grund av att den möjlighet till fördjupning i elevernas egna identitetssökande och förståelse för hur andra människor i Sverige och världen lever. Det finns dock inslag i innehållet i religionskunskapens styrdokument som jag anser kan förbättras. Dessa är svaret på den andra frågeställningen om hur religionsämnet bör anpassas till samhället. Den andra frågeställningen är ”Hur bör religionsämnet anpassas till samhället i övrigt?”. För att besvara den frågan grundar jag mycket av min analys på beskrivningen av utvecklingen från det sekulära till det postsekulära tillståndet. Begrepp som globalisering och identitet diskuteras i relation till samhällsutvecklingen och hur de kan förändra religionskunskapen. Totalt ges fem synpunkter på hur religionsämnet bör anpassas till samhällsutvecklingen de är; globalisering, identitet, frihet - ångest, definition av religion och anpassad kurslitteratur. Jag är medveten om att Skolverket uppmärksammar flera av dessa begrepp i styrdokumenten, men jag anser att det skulle bli en förbättring om de yttrycks bättre eller utvecklades. Dessa nämnda synpunkter kan vara en bidragande faktor till att religionskunskap i gymnasieskolan är ett relevant ämne där eleverna får en undervisning som är i takt med samhällsståndet.

Studien syftar till att studera religion och samhälle i Johannes Anyurus roman De kommer att drunkna i sina mödrars tårar. Syftet är också att studera vilken roll religionen fyller i det offentliga rummet samt religionens förmåga att vara en konstruktiv resurs i samhället. Hypotesen för studien är att Anyuru genom romanen framställer islam som en konstruktiv resurs i morgondagens samhälle samt att religionens betydelse och konstruktiva roll aktualiseras. Då jag undersökt källmaterialets innehåll, vad detta förmedlar och vilken bild som återges har en kvalitativ analys som metod valts ut för studien. Analysen tar sin teoretiska utgångspunkt i diskussionerna om det postsekulära samhället som ofta gällt kristendomen men denna studie bidrar till att ställa islam och Anyurus bok i en sådan postsekulär belysning. Slutresultatet av studien visar att religionens roll återaktualiseras i romanen. Enligt tolkningar som gjorts av Anyurus skildringar av religion och samhälle är han som postsekulär författare en inklusivist. Detta innebär att han vill inkludera alla i det offentliga rummet. Religionen har inte tappat sin betydelse i det framtida samhället, tvärtom visar Anyuru via sina skildringar flera positiva funktioner i form av att utsatta känner hopp, gemenskap och samhörighet. Enligt undersökningens tolkningar ska religionen enligt Anyuru inte privatiseras då detta döljer ett maktutövande vilket han också ger flertal exempel på. Att begränsa religionens roll i samhället med hänvisning av ett terrordåd visar författaren är fel genom att helt ta avstånd från jihad och radikaliserad islam i romanen. Budskapet han sänder ut är att religionens funktioner ska erkännas i offentligheten, dessa skildrar han som kärleksfulla och konstruktiva. Därmed spräcker Anyuru många fördomar om islam. Romanen kan mycket väl fungera i religionsundervisning då eleverna ges möjlighet till att granska källan men också reflektera kring religionens roll i ett framtida samhälle. Liksom tidigare forskning så visar min analys att religionen har en återaktualiserad roll i framtiden och hypotesen för min undersökning har visat sig stämma.

The purpose of the paper is to investigate how different religious groups such as Muslims and Christians are presented in the digital magazine Samtiden. Furthermore, the purpose is to investigate whether and how different religions differ in their presentation and whether there is a clear agenda related to emerging beliefs.  The actual selection I chose to start from is the year 2018 where articles in relation to my keywords and delimitations have been shown. They have then been analyzed through a qualitative text analysis with the ambition to be able to answer my questions and the purpose of investigating how different religious groups such as Muslims and Christians are portrayed in the digital magazine Samtiden. By starting from my theoretical starting points about postcolonial theory, anti-emigration, post-secular theory and gender perspective, I, along with methodological approaches, have got tools to be able to analyze the material in a successful way.  My results show how the representation of religions is manifested and what distinguishes them from where it appears that stereotypical categorizations such as Muslims are cruel, violent and perceived as a threat while Christians appear to be victims of Muslim aggression. The Christian and "Swedish" appear to be intertwined and constitute "we" while Muslims are portrayed as "them".

Syftet med föreliggande religionsvetenskapliga studie är att synliggöra hur betydande aspekter av livsåskådningskaraktär återspeglas i den populära tv-serien True Detective 1 – och med särskilt fokus på ateism undersöka och kartlägga en av tv-seriens karismatiska huvudkaraktärers perspektiv och positioneringar. I centrum står Rustin ”Rust” Cohle och dennes hållning, handlingar och tal. Undersökningen utgår från tre frågeställningar: Vilka olika livssynspositioneringar och tematiker av existentiell livsåskådningskaraktär är utmärkande för karaktären Rust? Hur kan dessa närmare beskrivas och förstås på ett övergripande plan? Och i vilken utsträckning har Rust lösgjort sig från en äldre form av ateism, till förmån för en senmodern och mindre polariserande variant? Runt karaktärskomplexet Rust – som en prototyp för en sorts förtrollande ateism – exponeras följande fyra kategorier: 1) Scientisten: En position präglad av en scientistisk och naturvetenskaplig, ateistisk hållning. 2) Zenbuddisten: En position präglad av asketism, kontemplation och en fascination av jaget som en illusion. 3) Terapeuten: En position karaktäriserad av den terapeutiska diskursen, vars psykologiserande förklaringar går ut på att legitimera individens lycka eller lidande – och därigenom tar över den äldre religiösa berättelsens funktion.4) Messiasgestalten: En position med markant messianska förtecken av både hög- och lågkristologisk natur och som i någon mening här inkorporerar övriga kategorier. Serien avspeglar således genom den messiasliknande karaktären Rust både starka ateistiska och scientistiska strömningar i vår tid, präglade av både naturvetenskap men också ett – till vissa delar – österländskt synsätt bortom den judisk-kristna traditionens epistem, hand i hand med ett semi-sekulärt och terapeutiskt trevande efter reflexivitet, mening och en större sakral och kanske rentav metafysisk öppning. Det är möjligen något av ett paradigmskifte – för att tala med Thomas Kuhn – som karaktären Rust föregriper och förkroppsligar. En både-och-människa som både vill ha det sakrala och profana som en möjlighet – inte som ett akademiskt motsatspar! / Enchanting atheism?: A study of atheism pictured in popular culture. True Detective as an example. The purpose of this study of religious science is to visualize how significant aspects of a characteristic philosophy and views of life are reflected in the popular TV series True Detective 1 – and with particular focus on atheism, explore and map the perspective and positioning of one of the charismatic main characters of the TV series. In the center stands Rustin “Rust” Cohle and his attitude, actions and speech. The study is based on three questions: What different views of life and themes of existential views are characteristic of the character Rust? How can these be more fully described and understood on an overall level? And to what extent has Rust broken himself away from an older form of atheism in favor of a late modern andless polarizing kind? Around the complex of character that is Rust - as a prototype for a kind of enchanting atheism - the following four categories are exposed: 1) The Scientist: A position characterized by a scientific and atheistic stance. 2) The Zen Buddhist: A position characterized by asceticism, contemplation and a fascination of the self as an illusion.3) The Therapist: A position characterized by the therapeutic discourse whose therapeutic narrative is based on legitimizing the happiness or suffering of the individual - thus adopting the function of the old religious narrative. 4) The Messiah character: A position with striking Messianic overtones of Christology of both high and low nature and which in some sense incorporates the other categories. Through the Messiah-like character Rust the series thus reflects both strong atheistic and scientific currents of our time, characterized by not only science but also – to some extent – by an Eastern view of life that goes beyond the episteme of the Jewish-Christian tradition, hand in hand with a semi-secular and therapeutic grasping for reflexivity, meaning and a greater sacred and perhaps even metaphysical opening. It is possibly somewhat of a paradigm shift – to some extent plead Thomas Kuhn – that the character Rust anticipates and embodies. A both-kind-person who wants to have the sacred as well as the profane as an opportunity - not as an academicopposing pair!

Undersökningen syftar till att utforska en postsekulär variant av integrationsbegreppet, genom att kritiskt granska aktuell forskning om integration. Detta genom ett explorativt begreppsstudium som primär metodologisk ansats, ett allmänt litteraturstudium som sekundär ansats, samt ett intersektionellt perspektiv som komplementär teoretisk ansats. Undersökningens postsekulära teoretiska ramverk utgörs av Zygmunt Baumans teori om flytande modernitet, Charles Taylors teori om den dialogiska funktionen, och Seyla Benhabibs teori om deliberativ demokrati. Undersökningen visar på fem centrala dimensioner av det postsekulära integrationsbegreppet; (i) mer än enbart religion, (ii) förändrade maktförhållanden och villkor, (iii) intersektionalitet, (iv) samtida aktivism, och slutligen (v) ideal och visioner. Den första dimensionen syftar till att problematisera den vetenskapliga debatten om postsekularitet, och påpeka dess ensidiga betoning på religion och religiositet i relation till sekulära samhällen. Den andra dimensionen syftar till att undersöka maktförhållanden och villkor, med grund i historiska, ekonomiska, sociala och globala faktorer. En tredje dimension belyser den mänskliga identitetens komplexitet och dess transformation, utifrån maktrelationer och tillhörighetskategorier. Den fjärde dimensionen som trädde fram accentuerade begrepp som deliberativ demokrati, omförhandling, försoning och solidaritet. Fokus lades främst på socialt engagemang och gräsrotsinitiativ som former av aktivism. Den femte och avslutande dimensionen anspelar på idealets och visionernas betydelse, och hur dessa träder fram i samtida sekulär kontext. Med grund i undersökningens resultat, är det möjligt att påvisa hur traditionella förståelser av integrationsbegreppet framträder som otillräckliga och kontraproduktiva i strävan efter jämlik och inkluderande integration. / The purpose of this study is to explore a postsecular alternative to the concept of integration, through a critical examination of current research on integration. This is achieved through an explorative conceptual study as the primary method, a general literature study as the subordinate method, and an intersectional perspective as a complementary theoretical approach. The postsecular theoretical framework of this thesis consists of Zygmunt Bauman’s theory of liquid modernity, Charles Taylor’s theory of the dialogical function, and Seyla Benhabib’s theory of deliberative democracy. The study presents five central features of the postsecular concept of integration as being; (i) more than just religion, (ii) change in power relations and conditions, (iii) intersectionality, (iv) contemporary activism, and lastly (v) ideals and visions. The first feature aims to scrutinize the scientific postsecular debate, and point out its one-sided emphasis on religion and religiosity in relation to secular societies. The second feature aims to examine power relations and conditions, constituted by historical, economic, social and global factors. A third feature illuminates the complexity and transformation of identity, with regards to power relations and categories of belonging. The fourth feature which appeared in the study emphasized concepts like deliberative democracy, renegotiation, reconciliation and solidarity. The focal point being social commitment and grassroots- levels of initiatives as forms of activism. The fifth and concluding feature refers to the significance of ideals and visions and how these appear in contemporary secular context. Based on this study, it is possible to claim how traditional understandings of the concept of integration appear inadequate and counterproductive in the endeavor of an equal and inclusive integration.