Bakgrund Behovet av att stärka samhällens beredskap har ökat bland annat på grund av följder av klimatförändringar, COVID-19-pandemin och krigsutbrott. Vid kris är det av betydelse att de viktigaste samhällsfunktionerna, så som sjukvården, fungerar och forskning visar att mat och måltider har betydelse för patienters tillfrisknande. Enligt lag ska regionerna planera för att kunna hantera krissituationer och det finns ett påbörjat arbete med att stärka krisberedskapen inom flera regioners måltidsverksamheter på sjukhus. Tidigare forskning inom området internationellt är begränsat och i Sverige finns ingen sådan forskning. Syfte Att belysa chefers upplevelse av den egna regionens krisberedskapsplanering avseende sjukhusens måltidsverksamhet. Metod Kvalitativa semistrukturerade individuella intervjuer genomfördes med fem chefer inom sjukhusens måltidsverksamheter. Intervjuerna spelades in och det insamlade materialet transkriberades ordagrant och analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultat Analysen resulterade i sex kategorier: Att vara förberedd är en förutsättning för trygghet, En föränderlig omvärld ställer höga krav på krisorganisationen, Goda organisatoriska förutsättningar underlättar arbetet, Kunskap och erfarenhet, väsentligt för arbetet, Måltidsverksamheten ställer särskilda krav som försvårar beredskapen och Otydligheter inom och utanför verksamheten skapar svårigheter för arbetet. Resultatet visar att det fanns förutsättningar både inom och utom den egna måltidsverksamheten som underlättade de deltagande chefernas arbete med krisberedskap. Det lyftes dock också faktorer som upplevdes som försvårande för arbetet med krisberedskap. Bland annat fanns det en önskan bland cheferna om ett ökat samarbete mellan olika aktörer och tydligare krav och riktlinjer från den egna regionen, men även från andra myndigheter. Slutsats Cheferna upplevde att det i nuläget finns relativt goda förutsättningar för att stärka krisberedskapen inom sjukhusens måltidsverksamheter. Cheferna ansåg dock att det finns faktorer som upplevs som försvårande för arbetet och genom att förbättra dessa skulle måltidsverksamheterna kunna gynnas i sitt fortsatta krisberedskapsarbete. Att särskilt fokusera på de aspekter som studien lyfter, som kan förbättras, skulle kunna bidra till ett mer effektivt krisberedskapsarbete inom sjukhusens måltidsverksamheter samt till bättre beredskap i kommande kriser.

No description available.

Vi har alla ett eget ansvar för varandra och för planeten. Vi har ett ansvar att skaffa osskunskap om miljöproblemen som existerar och hur vi kan förhålla oss till dem för att kunnalösa dem. Vi har ett mänskligt, naturligt och självklart ansvar att bry oss och värna om dedjur & den natur runt om oss.Vid nybyggen så skapas det stora mängder miljöutsläp. Det bästa vi kan göra är att användaresurser från det vi redan har, istället för att hela tiden behöva skapa nytt. Vi måste lära osshur man skapar nytt av det gamla, även om det är mer komplext att bygga om och bevaradet som redan finns snarare än att riva och bygga nytt.Ön Ven som ligger i Öresund utgör ett stort kulturarv i form av de många tegelstenar somidag pryder öns stränder. Tegelstenarna kommer från 1800-talets tegelindustri på Ön ochspåren av dem idag är tydliga.Syftet med studien fokuserar på att undersöka hur en byggnad som sätts i en naturmiljö kanbidra till hur människan betraktar sitt eget förhållande till naturen och hur vägen dit ser ut.Platsen kommer att vara Ven och byggnaden kommer att göras med användning av återbrukat tegel från platsen.Studien har genomförts med en rad olika forskningsmetoder: litteraturöversikt, textanalyssamt platsanalys.Resultatet av studien är ett gestaltningsförslag i form av ett naturum på Ven. Byggnadenkommer att utformas med hjälp av återbrukade tegelstenar som knyter an till historien påplatsen. Byggnadens verksamheter kommer att bli en länk mellan människan och naturen.Byggnaden kommer ha flera olika utställningar och aktiviteter där besökaren kan lära sig omatt värna om biologisk mångfald och miljöfrågor.Slutsatsen för studien blir att skapandet av ett Naturum på Ven kommer att gynna människan och naturen på flera sätt. På Vens Naturum får besökaren kunskap, information ochinspiration till att lära och uppleva den närliggande miljön och naturen i allmänhet.För att byggbranschen ska kunna bli allt mer hållbar och implementera återbruk som endel av byggprocessen måste flera förändringar ske. Det är flera aspekter som behöver gåsamman för att återbruk ska fungera som bäst. Det handlar bland annat om att man somarkitekt, beställare eller visionär, ser återbruk som en naturlig del av byggprocessen redanfrån början i en cirkulär riktning. / We all have our own responsibility for each other and for the planet. We have a responsibility to acquire knowledge about the environmental problems that exist and how we can relateto them in order to solve them. We have a human, natural and self-evident responsibility tocare and protect the animals & nature around us.As we know, large amounts of environmental emissions are created during new construction, even when building sustainably. The best thing we can do is to use resources from whatwe already have, instead of constantly having to create new ones. We must learn how tocreate new from the old, although it is more complex to rebuild and preserve what alreadyexists rather than demolish and build new.The island of Ven, located in the Öresund, constitutes a great cultural heritage in the form ofthe many bricks that today adorn the island's shores. The bricks come from the 19th centurybrick industry on the island and the traces of them are clear today.The purpose of the study focuses on investigating how a building placed in its natural environment can contribute to how humans view their own relationship with nature, and whatthe path there looks like. The location will be Ven and the building will be made using recycled bricks from the site.The study has been carried out using a range of different research methods: literature review, keyword search, close reading and site analysis.The result of the study is a design proposal in the form of a nature center at Ven. The building will be designed using recycled bricks that tie in with the history of the site. The building's activities will become a link between man and nature. The building will have severaldifferent exhibitions and activities where the visitor can learn about protecting biodiversityand environmental issues.The conclusion of the study is that the creation of a nature center on Ven will benefit manand nature in several ways. At Ven's visitor center, the visitor gets knowledge, informationand inspiration to learn and experience the nearby environment and nature in general.In order for the construction industry to become increasingly sustainable and implementreuse as part of the construction process, several changes must take place. There are several aspects that need to come together for recycling to work at its best. It is, among otherthings, that as an architect, client or visionary, you see reuse as a natural part of the construction process right from the start in a circular direction.

Offentliga rum som är tänkta att dagligen brukas av stadens befolkning förändras. I takt med att det sociala livet förflyttas allt mer till byggnader, till allmänna eller privata inomhusmiljöer eller sker digitalt minskar livet mellan byggnader. Offentliga rum som väsentliga mötesplatser i staden är viktiga av flera anledningar, inte minst för ett hälsosamt samhälle.  Syftet med det kandidatexamensarbetet är att analysera offentliga rum i storstadsmiljöer och hur de förhåller sig till några teorier om fysisk gestaltning och social hållbarhet. Några aspekter av bl.a. Jan Gehls teori om människovänliga offentliga rum i urbana miljöer har valts ut för undersökning men i den teoretiska bakgrund inkluderas även idéer av David Sim och Jeremy Till. Min ambition är att göra en insats till en ökad förståelse för hur det offentliga rummet kan utformas för att locka människor till ett mer levande socialt samspel och lyfta upp  vikten av socialt hållbar planering av offentliga rum.  Platsobservationer samt semistrukturerade surveyundersökningar med stöd av litteraturen har resulterat i det arbetet. Nio platser i Stockholm, Malmö och Lund har valts som exempelytor  för att undersöka litteraturstudiens presenterade teorier i praktiken. Utgångspunkten till undersökningen och observationer har varit nyckelkvaliteter hämtade från Jan Gehls teori om välfungerande människovänliga offentliga miljöer: trygghet, komfort och njutning som måste existera, enligt honom, på en offentlig yta. Resultatet har visat att de tre kriterierna trygghet, komfort och njutning hör ihop och att en välfungerande offentlig yta människor trivs och känner sig välkomna behöver en kombination av alla tre kriterier. Kriterierna framställs i slutsatsen som en diagram i form av en trappa, där första steget är trygghet, en grundläggande kvalitet som bör anses vara ett krav för att människor ska befinna sig på platsen. Nästkommande kvalitet är komfort som endast har någon betydelse om trygghetskvalitet uppfylls. Kvaliteten är en faktor som får användarna att vilja vistas på platsen. Det sista steget när både trygghet och komfort uppfylls är njutning som får användarna att vilja stanna på platsen. När alla tre kvaliteter uppfylls, kan man anse att platsen är en väl fungerande offentlig yta, människor vill vistas och stanna kvar på.

No description available.

Titel: Varumärket som en offentlig governance strategi  Nyckelord: Governancestrategi, offentliga sektorn, isomorfism, legitimitet & branding. Forskningsfrågor: Hur genomför Eskilstuna kommun branding som en offentlig governance strategi utifrån ett nyinstitutionellt perspektiv? Vilka är drivkrafterna till anpassningen och tillämpningen av brandingstrategin i Eskilstuna kommun inom deras organisationsfält? Syfte: Syftet med studien är att explorativt undersöka Eskilstuna kommuns förändring genom att utnyttja branding som en governance strategi utifrån ett nyinstitutionellt perspektiv. Studien syftar därmed undersöka det centrala och få en förståelse över offentlig branding genom en systematisk litteraturöversikt, för att sedan få fördjupad förståelse över kommunens brandingprocesser. Metod: I denna studie användes en fallstudiemetodik med en kvalitativ metod. Åtta semistrukturerade intervjuer med anställda från Eskilstuna samt sekundärdata om brandingkampanjen som utgör den empiriska data. Sedan genomfördes en systematisk litteraturöversikt för att få fram det centrala i forskningsfronten. Slutsats: Branding som en offentlig governance strategi sker genom en inkludering med de olika intressenterna tillhörande organisationsfältet. Det som är drivkrafterna till brandingstrategin är de olika isomorfiska trycken, där olika interna och externa tryck medför en anpassning till strategin. / Title: Branding as a public governance strategy  Keywords: Governance strategy, public sector, Isomorphism, legitimacy & branding Research questions: How does Eskilstuna municipality implement branding as a public governance strategy based on a new institutional perspective? What are the driving forces for the adaptation and application of the branding strategy in Eskilstuna municipality within their organizational field? Purpose: The purpose of this study is to exploratively investigate Eskilstuna municipality´s change by using branding as a governance strategy based on a new institutional perspective. The study thus aims to examine the central point to gain an understanding of public branding through a systematic literature review, to gain a deeper understanding of the branding processes. Method: In this study, a case study methodology with a qualitative method was used. Eight semi-structured interviews with employees as well as secondary data about the branding campaign which resulted in the empirical data. A systematic literature review was then carried out to bring out the central aspect of the research front. Conclusion: Branding as a public governance strategy takes place through an inclusion with the various stakeholders that belong to the organizational field. The driving forces for the branding strategy are the different isomorphic pressures, where different internal and external pressures lead to an adaptation to the strategy.

Kring årsskiftet 2019/2020 upptäcktes en ny form av coronavirus, SARS-COV-2, i Wuhan, Kina (WHO, 2020). Sjukdomen orsakad av viruset är känd som covid-19. Viruset spred sig fort till övriga länder och den 31 januari 2020 bekräftades det första fallet av viruset i Sverige (Folkhälsomyndigheten, 2020). Covid-19 kom att klassas som en pandemi och är i skrivande stund, 24 maj 2021, fortsatt aktuellt. Rådande pandemi har resulterat i ett flertal omställningar för att minska smittspridningen. De råd, rekommendationer och restriktioner som tagits fram världen över berör både enskilda individer och samhällen i stort. Distansering till andra människor har varit en central del i arbetet att minska spridningen av covid-19.  Nyttjandet av och utbuden i samhällen har förändrats världen över. Offentliga platser är ett tydligt exempel. Tidigare har offentliga platser ofta innefattat ett rikligt utbud av aktiviteter. De offentliga platserna och dess utbud har lockat människor av olika bakgrund till en gemensam plats. Människorna skapar tillsammans ett socialt liv på dessa platser. Det sociala livet är av värde både för individen och samhället i stort. Detta eftersom det ger upphov till gemenskap och förståelse för andra människor. För det sociala livet på offentliga platser, som är beroende av ett flöde av människor, har pandemin inneburit stora förändringar. Vilka förändringarna är och hur det sociala livet har drabbats är högaktuella frågor, vilka kommer att undersökas i detta examensarbete. För att skapa tydliga resultat har Luleå centrum valts ut som fallstudieobjekt. Genom att studera ett specifikt område är det möjligt att jämföra det sociala livet innan och under pandemin samt dess förändringar. Studien har fokuserat på tre sektorer som väsentligt bidrar till det sociala livet i Luleå centrum: handel, restauranger och caféer, samt kultur. Studien har underbyggts av kvantitativa och kvalitativa metoder. Mer specifikt en litteraturstudie, en intervjustudie samt en enkätstudie. Litteraturstudien har varit av semisystematisk karaktär. Det innebär att de akademiska källor som tagits i beaktning har kombinerats med andra informationskällor, exempelvis nyhetsartiklar. För att specificera resultatet gällande pandemins påverkan på det sociala livet i Luleå genomfördes intervjuer med aktörer inom de utvalda sektorerna. Intervjuerna har varit av semistrukturerad karaktär vilket möjliggjorde öppna dialoger mellan intervjuaren och informanterna. Den enkätstudie som genomfördes specificerades resultatet ytterligare mot Luleå centrum. Detta eftersom Luleå kommuns invånare, som formar det sociala livet, fick komma till tals. Enkätstudien fokus, likt intervjustudien, låg på att kartlägga hur nyttjande av Luleå centrum såg ut innan och under pandemin. Genom en sådan kartläggning var det möjligt att göra kopplingar till pandemins påverkan på det sociala livet. Resultaten visar att det sociala livet, såväl globalt som i Luleå centrum, har minskat till följd av pandemin. Bidragande orsaker till studiens resultat har varit en minskad besöksnäring och ökad digitalisering. Den minskade besöksnäringen och ökade digitaliseringen är i sin tur ett resultat av de råd, rekommendationer och restriktioner som tagits fram under pandemin. Även rädslan för eventuell smittspridning på offentliga platser har varit en bidragande orsak. Begränsningarna och rädslan har format nya beteenden och vanor hos människor vilka kan komma att påverka framtidens sociala liv enligt samtliga studier. Resultaten av pandemins påverkan skiljer sig något mellan de utvalda sektorerna. Handeln, som tidigare var den främsta anledningen till att invånarna besökte centrumområdet, har varit fortsatt aktuell under pandemin. Dock har besöken för handel planerats mer noggrant och varit mer effektiva än tidigare. Även e-handeln har ökat. Restaurang- och cafésektorn i Luleå centrum nyttjades tidigare ofta i samband med den främsta anledningen att besöka centrumområdet. Besöken har dock minskat drastiskt under pandemin. Det är ett resultat av att många valt att nyttja sektorns utbud av hämtmat eller börjat laga mer mat i hemmet. Genomförda studier visar att kultursektorn varit mycket hårt drabbad av pandemin. Tidigare nyttjades sektorn ofta i kombination med den främsta besöksanledningen. Rådande restriktioner har gjort det svårt att genomföra evenemang i någon större utsträckning.

Studiens syfte är att skapa en ökad förståelse för gatukonstpraktiken, dess problematik samt eventuella brottsförebyggandeåtgärder. I studien används termen gatukonst som ett samlingsnamn för både graffiti och gatukonst.Praktiken tar idag form under komplexa förhållanden vilka ofta skapar diskussioner kring utövarnas motiv, derasförhållningssätt till det offentliga rummet och deras praktik som en ingång till tyngre kriminalitet. För att kunnadiskutera brottsförebyggande åtgärder behöver således praktiken förstås djupare utifrån utövarnas egna beskrivningarav den. Denna förståelse skapas genom en kvalitativ metod bestående av halvstrukturerade intervjuermed tre personer som har eller har haft kontakt med gatukonstpraktiken. Utöver intervjuer undersöks enomdiskuterad metod med lagliga väggars brottsförebyggande potential genom en temporär laglig gatukonstvägg.Väggens främsta syfte är att testa hur det som privatperson fungerar att söka om tillstånd för en tillställning avdetta slag i det offentliga rummet. I samband med undersökningen har två icke-utövare av gatukonst kunnatintervjuas och 14 uttalanden från olika individer insamlas. Det har varit nödvändigt att intervjua individer somkommer i kontakt med praktiken och de som påverkas av den för att få en förståelse från flera olika perspektiv ompraktikens problematik och för att kunna belysa det offentliga rummets möjligheter för inkluderande.För att diskutera gatukonstpraktiken kopplas den insamlade empirin med teori. Den teoretiska ramen bestårav Zygmunt Bauman, Jeremy Till, Tim Cresswell och Peter Bishop och Lesley Willams för att diskutera platsbegreppetoch dess ständiga föränderlighet. Därefter följer en beskrivning för att definiera det offentliga rummet,där författaren Sören Olsson används. Vidare följer en diskussion om vad det offentliga rummet är och inte ärutifrån Don Mitchell. Social ordning diskuteras utifrån Rolf Lidskogs syn på begreppet. Därefter används HenriLefebvres för att diskutera hur ett socialt rum produceras. Vidare beskrivs begreppet appropriation utifrån LinaOlsson som använder både Michael de Certeau och Lefebvre för att beskriva begreppet. Teoridelen avslutas medN. John Habrakens teorier om territorium. Samtliga av dessa teoretiker visar sin relevans i resultatet där teorier,begrepp och insamlad empiri kopplas med undersökningen med den temporära lagliga gatukonstväggen.Resultatet visar att fler lagliga väggar är en trolig metod för att successivt förbättra förutsättningarna förpraktiken och allmänhetens syn på den. Studiens resultat visar även att gatukonstutövare inte är den homogenagrupp som tidigare forskning vill se den som. Dessutom har studien via undersökningar kunnat visa upp flerautövares olika motiv, vilka inte har varit att vandalisera. / The purpose of this study is to understand the practice of street art, its problems and possible crime prevention methods. The study uses the term street art as a collective description of both graffiti and street art. Street art practice takes form under complex situations which often are discussed through practitioners motives, their approach to public spaces and the practice as an entrance to heavier crime. To be able to discuss and analyse crime prevention methods, the practice of street art needs to be understood on a deeper level through practitioners own description of it. This understanding is created through qualitative interviews based on semi-structured questions with three interviewees who have or have had contact with the practice of street art. In addition, the discussion around legal walls for street art as a crime prevention method is researched with a temporary wall for street art. The primary purpose of the wall is to examine what it’s like as an ordinary citizen to seek permission for this kind of event in public spaces. During the research, two non-practitioners of street art are interviewed and 14 participants opinions are collected. It is a necessity to interview individuals who come in contact with, or who inany way is affected by the practice of street art to be able to understand several sides of the problems that comes with the practice. With this we have been able to highlight the public space and its possibilities for inclusion. To discuss street art practice, empirical observations are linked to theory. The theoretical framework consists of Zygmunt Bauman, Jeremy Till, Tim Cresswell and Peter Bishop and Lesley Williams who discusses space as a constantly changing phenomena. A discussion then follows in which Sören Olsson defines the public space. In addition, Don Mitchell is used to describe the public space in further detail. Social order is discussed through Rolf Lidskogs approach. Henri Lefebvres theory about how social space is created is then discussed. The term appropration is described through Lina Olssons interpretation of Michael de Certeau and Lefebvres definition of it. The final part of the theory chapter is based on N. John Habrakens theories about territory. All these theorists mentioned above show their relevance in the result chapter where theories, terms and empirical observations are linked to the research with the temporary legal wall for street art. The result shows that more legal walls is a credible method in gradually improving the conditions of street art as well as improving the public perceptions of it. The result also shows that street art practitioners cannot not be seen as what earlier studies would call a homogeneous group. Furthermore, the study shows through its research, different practitioners motives, in which none have been to vandalize.

I denna studie försöker jag att belysa det offentliga rummet och platsens innebörd i den västerländska postindustriella staden. Uppsatsen tar sig an uppgiften att undersöka hur nyliberalismens påverkan i urban stadsutveckling fungerar tillsammans med grundläggande demokratiska värden. Det görs genom en fallstudie av projektet Nya Drottningtorget i Trollhättan. Staden planerar i skrivande stund om sitt centrala torg och har valt en annorlunda väg, målet är att torget ska bli en plats för alla.   Studiens empiri bygger på en intervju med Trollhättans Stadsbyggnadschef som även är projektledaren i Nya Drottningtorget. Vidare bygger studien på en dokumentanalys över en omfattande medborgardialog. Dialogen bygger på flera olika metoder, så som en husvagnsturné med enkäter, tävling i Minecraft, tankar och idéer från aktiviteter genom skolan med barn och unga. Analysen av studiens empiri och teoretiska bakgrund visar att Trollhättan följer en trend som syftar till att förnya stadens offentliga platser och rum för att skapa en attraktiv stad att bo och vistas i, detta syns inte minst i att stadens torg äntligen planeras om. Tre förslag på Nya Drottningtorget har tagits fram av arkitektbyrån Temagruppen AB under styrning av Trollhättans Stads sex prioriterade funktioner och med inslag av Trollhättebornas tankar och åsikter. De tre förslagen har olika inriktningar och speglar såväl kommunens som medborgarnas visioner. Om Nya Drottningtorget blir en plats för alla återstår att se. Diskussionen om huruvida detta är möjligt eller om det snarare handlar om en utopi behandlas i analysen. Trots den diskussionen, visar Trollhättans tillvägagångssätt i förnyelsen av torget tecken på att vara en bra grund. Torget som offentliga rum och plats har förutsättningarna att bli av god kvalitet. / With this essay, I have attempted to elucidate the meaning of public places and spaces in a Western post-industrial city. The essay looks more closely on how the neoliberal influence on urban planning functions together with democracy. It does so through a case study on the project Nya Drottningtorget in Trollhättan. The city is in the progress of remaking its central square and have chosen a different path, with the purpose to create a square for all.   The empirics of this essay is based on an interview with the city planning director, who is also the manager of the project Nya Drottningtorget. The empirics is also based on analysis of a major civil dialogue. The civil dialogue has been made through out a variety of methods, such as a tour with a caravan, questionnaires, a Minecraft-contest and different activities with school to reach the young citizens of Trollhättan. The analysis of this essays empirics and theoretical foundation shows that Trollhättan is following a global trend which aims to renew public spaces and places in cities. This renewal projects aims to create an attractive city to live and be in.   Three proposals have been designed by the architectural firm, Temagruppen AB, based on the civil dialogue and directions from six prioritized functions made by the politicians in Trollhättan. Those three suggestions on the new square focuses on different things but reflects both the citizens’ opinions and the politicians’ directions. If the new central square will be a place and space for all remains to see. The discussion whether this is possible or a utopic wish is discussed in the analysis of this essay. However, Trollhättans approach and so far progress in this renewal project points in a right direction. This square as a public space and place has all the conditions to be of good quality.

Bakgrund: För att hjälpa psykiskt funktionshindrade att leva ett självständigt liv i samhället trädde 1995 sykiatrireformen i kraft och med den skulle livssituationen för psykiskt funktionshindrade förbättras och deras möjligheter till gemenskap och delaktighet i samhället öka. En strategi för att förbättra stödet till personer med psykiskt funktionshinder var att de skulle få stöd av ett personligt ombud. Deras uppdrag kallas för det trefaldiga uppdraget och innebär att företräda psykiskt funktionshindrade och att se till att olika organisationers insatser för den enskilde samordnas. De personliga ombuden kommer därav att påverka och samspela med de olika offentliga myndigheterna som redan har uppdraget att bistå med stödinsatser. En följd av detta arbete är att man som ombud kommer att se mönster och systemfel i de offentliga organisationernas uppdrag som gör att psykiskt funktionshindrade inte får sina behov tillgodosedda utan ”faller mellan stolarna.”. Personliga ombud har på så vis ett trefaldigt uppdrag: stödja och bistå klienten, skapa kunskap om och förutsättningar för att utveckla det lokala arbetet i de offentliga organisationerna och uppmärksamma systemfel i uppgifts – och arbetsfördelning för dessa organisationer. Det trefaldiga uppdrag gör yrkesgruppen komplicerad och att den skiljer sig från traditionellt arbete i offentliga verksamheter vilket gjorde mig intresserad av att titta närmare på yrkesgruppen.Syfte: Syftet är att ur ett maktperspektiv ta reda på hur några personliga ombud ser på det trefaldiga uppdraget och vilka möjligheter de har att utföra det. Vidare är syftet att ta reda på om möjligheterna att utföra detta uppdrag i två skilda kommuner skiljer sig åt.Frågeställningar: Hur ser ombuden på det trefaldiga uppdraget?Vilka möjligheter har de att utföra detta uppdrag?Skiljer sig möjligheterna åt att utföra det trefaldiga uppdraget mellan de två kommunerna? I så fall på vilket sätt och varför?Metod: Jag har använt mig av kvalitativ metod och har intervjuat fem personliga ombud i två skilda kommuner, deras närmaste chefer samt en representant från Socialstyrelsen.Huvudresultat: Resultatet visade att i arbetet med att bistå klienten med stöd och hjälp har samtliga intervjuade ombud oavsett kommun förutsättningar för att utföra denna del av uppdraget. De beskriver uppdraget som givande men att det också är komplicerat på flera sätt. Det fanns skillnader mellan kommunerna vad gäller möjligheter att utföra uppdraget att rapportera fel och brister. Skillnaderna kan förklara med hjälp av på vilket sätt ombuden samarbetar med de offentliga myndigheterna och hur väl de lyckas med samarbetet. / <p>Ej magisteruppsats</p><p>Uppsats nivå 61-80 poäng enligt äldre ordning</p>