Women self-report worse health than men, and people born in a foreign country report lower psychological well-being than Swedish born people. Participation and influence within society directly correlate with health, therefore it is important to integrate people into society so that they can participate and gain influence. The purpose of this study is, using a public health perspective, to examine foreign born women’s relations and experiences of integration in Sweden. A qualitative approach was used to answer the purpose. Five semi-structured interviews have been conducted in Stockholm, Västerås and Gävle with foreign born women of 18 years and older. The collected interview data was analyzed using manifest content analysis. The results showed that social-networks, language, and occupation are three important aspects that contribute to successful integration. Fear and unwillingness to assimilate to different cultures in a new country can increase the difficulty of integration. To ease integration, the participants believed that a multi-sectoral approach is necessary, stakeholders in integration need to work together. The women further described that more information and transparency in information from stakeholders will increase their ability to successfully integrate into a new country. The conclusions are that there are three main aspects that foreign born women believe influence their possibility to integration: experiences, possibilities and obstacles. Future policy makers should regard these important aspects when presenting policies for integration. / Kvinnor rapporterar sämre självskattad hälsa än män och utlandsföddas psykiska välmående är sämre än svenskföddas. Delaktighet och inflytande har visats vara starkt sammankopplat med hälsa och det är därför viktigt med ett effektivt integrationsarbete för att skapa delaktighet och inflytande i det svenska samhället. Syftet med denna undersökning var att undersöka upplevelser och erfarenheter av integrationen i Sverige bland utlandsfödda kvinnor utifrån ett folkhälsoperspektiv. För att besvara syftet har en kvalitativ ansats använts och fem semistrukturerade intervjuer med utlandsfödda kvinnor i olika åldrar över 18 år genomfördes. Insamlade intervjudata analyserades genom en manifest innehållsanalys. I resultatet framkom att sociala nätverk, språk och arbete är tre viktiga aspekter för att integreras i det svenska samhället. Rädsla och ovilja inför nya kulturer kan förhindra individers möjligheter till att integreras samt att kulturkrockar kan försvåra integrationen. Det framkom även att det bör finnas ett tvärsektoriellt arbete mellan samhällsaktörer och att lättillgänglig information kan nås, för en lättare förståelse för kulturen i det nya landet. Slutsatsen är att det finns olika aspekter som utlandsfödda kvinnor upplever påverkar deras möjlighet till integration: upplevelser, underlättande faktorer och hinder för integration. Framtida beslutsfattare bör ha dessa i åtanke vid utformning av styrning och policy för integration.

<p>Ungdomsåren är en omtumlande period av förändring och identitetsutveckling. När det rör sig om utsatta ungdomars hälsa är denna grupp exponerad för en eller flera riskfaktorer samtidigt. Enligt internationella och nationella styrdokument är ungdomar en prioriterad grupp då det finns studier som visar på en ojämlikhet i hälsa bland målgruppen. Studiens referensram innefattar tre olika dimensioner av begreppet utsatthet, vilka är sårbar, riskfylld och missgynnad. Syftet med denna studie var att få en ökad förståelse för nyckelpersoners uppfattningar gällande social utsatthet bland ungdomar i åldern 13-19 år. Studiens avsikt har även varit att identifiera utsatta ungdomars behov samt nuvarande och framtida insatser inom problemområdet. Tio enskilda djupintervjuer genomfördes inom sex olika arenor i Västerås stad. Resultatet visade att nyckelpersonernas uppfattningar överensstämde inom många aspekter när det rör sig om social utsatthet bland ungdomar. Resultatet visade vidare på att alla ungdomar är utsatta på ett eller annat sätt men att utsattheten är mer påtaglig bland ungdomar med bristande skyddsnät och ett negativt socialt nätverk. Vidare efterfrågades empowerment och meningsfulla fritidsaktiviteter av nyckelpersonerna samt ett ökat samarbete mellan olika aktörer i syfte att motverka denna utsatthet i Västerås.</p> / <p>The adolescence years can be seen as a critical period due to developmental changes. When it comes to the situation of vulnerable and disadvantaged adolescents, this group is often exposed to several risk factors simultaneously. According to international and national public health documents inequalities in health among adolescents prevail and they are therefore seen as a prioritized group in society. The study's frame of reference includes three dimensions such as vulnerable, hazardous and disadvantaged adolescents. Furthermore the purpose of the study was to explore different key persons' understanding of the target group in the age of 13-19, as well their knowledge of present activities to counteract this problem. In addition, the need for new activities and initiatives are identified within the purpose of the study. Ten indepth interviews were conducted at six different arenas which were associated with adolescents in one way or another. The result of the study indicated that most of the adolescents were negatively exposed in one way or another. However the most exposed were the adolescents with a lack of social support and a negative social network. The different key persons' concept of vulnerable and disadvantaged adolescents is mutual in many aspects. According to the study objects there is consequently a need for empowerment and meaningful recreational activities, as well as a need for an extended collaboration between different actors regarding the prevalent youth work in Västerås.</p>

Ungdomsåren är en omtumlande period av förändring och identitetsutveckling. När det rör sig om utsatta ungdomars hälsa är denna grupp exponerad för en eller flera riskfaktorer samtidigt. Enligt internationella och nationella styrdokument är ungdomar en prioriterad grupp då det finns studier som visar på en ojämlikhet i hälsa bland målgruppen. Studiens referensram innefattar tre olika dimensioner av begreppet utsatthet, vilka är sårbar, riskfylld och missgynnad. Syftet med denna studie var att få en ökad förståelse för nyckelpersoners uppfattningar gällande social utsatthet bland ungdomar i åldern 13-19 år. Studiens avsikt har även varit att identifiera utsatta ungdomars behov samt nuvarande och framtida insatser inom problemområdet. Tio enskilda djupintervjuer genomfördes inom sex olika arenor i Västerås stad. Resultatet visade att nyckelpersonernas uppfattningar överensstämde inom många aspekter när det rör sig om social utsatthet bland ungdomar. Resultatet visade vidare på att alla ungdomar är utsatta på ett eller annat sätt men att utsattheten är mer påtaglig bland ungdomar med bristande skyddsnät och ett negativt socialt nätverk. Vidare efterfrågades empowerment och meningsfulla fritidsaktiviteter av nyckelpersonerna samt ett ökat samarbete mellan olika aktörer i syfte att motverka denna utsatthet i Västerås. / The adolescence years can be seen as a critical period due to developmental changes. When it comes to the situation of vulnerable and disadvantaged adolescents, this group is often exposed to several risk factors simultaneously. According to international and national public health documents inequalities in health among adolescents prevail and they are therefore seen as a prioritized group in society. The study's frame of reference includes three dimensions such as vulnerable, hazardous and disadvantaged adolescents. Furthermore the purpose of the study was to explore different key persons' understanding of the target group in the age of 13-19, as well their knowledge of present activities to counteract this problem. In addition, the need for new activities and initiatives are identified within the purpose of the study. Ten indepth interviews were conducted at six different arenas which were associated with adolescents in one way or another. The result of the study indicated that most of the adolescents were negatively exposed in one way or another. However the most exposed were the adolescents with a lack of social support and a negative social network. The different key persons' concept of vulnerable and disadvantaged adolescents is mutual in many aspects. According to the study objects there is consequently a need for empowerment and meaningful recreational activities, as well as a need for an extended collaboration between different actors regarding the prevalent youth work in Västerås.

En viktig determinant för hälsa är delaktighet på arbetsmarknaden. Det framkommer att denna delaktighet inte alltid är lika stor för alla grupper i samhället. Andelen individer med olika former av funktionsnedsättningar som är delaktiga på arbetsmarknaden är lägre jämfört med den övriga arbetsföra befolkningen. Detta kan betraktas som en orsak till ojämlik i hälsa.Syftet med denna studie var att undersöka hur individer med psykiska funktionsnedsättningar samt inlärningssvårigheter upplever att delaktighet på arbetsmarknaden påverkar deras hälsa. För att besvara syftet användes en kvalitativ metod med sex halvstrukturerade intervjuer som datainsamlingsmetod. Det insamlade datamaterialet analyserades med hjälp av en manifest innehållsanalys. Resultatet i studien visar på att sådant som hindrar delaktighet på arbetsmarknaden bland annat var avsaknad av stöd men också krav. En sen upptäckt av funktionsnedsättningen upplevs även det hindrande för delaktighet på arbetsmarknaden. Främjande för delaktighet var erhållande av stöd och krav samt att den omgivande miljön är förstående för vad som kan behövas vid en funktionsnedsättning. Det framkommer också att delaktighet på arbetsmarknaden har positiv betydelse för den självupplevda hälsan. Slutsatser som kan dras av denna studie är bland annat att funktionsnedsattas delaktighet på arbetsmarknaden är ett viktigt område att arbeta med för att minska ojämlikhet i hälsa. / An important determinant of health is participation in the labour market. It appears that participation in the labour market not always is equal for all groups in the society. The proportion of individuals with various forms of disabilities involved in the labour market is lower in comparison with rest of the working population. This is something that can be seen as a cause of inequality in health.The purpose of this study was to examine how individuals with psychological impairments and learning disabilities experience that participation in the labour market affects their health. To answer the purpose of this study a qualitative method with six semi-structured interviews was used to collect data. The collected data were analyzed with a manifest content analysis. The results of the study indicate that barriers for participation in the labour market were the lack of support but also demands. A late discovery of the disability is experienced to be a barrier for participation in the labour market. Promoting factors for the participation was to receive support and demands as well as a surrounding environment that understands what might be needed in the event of a disability. The results also indicate that participation in the labour market has positive effects on self-perceived levels of health. Conclusions that can be drawn from this study are that disabled people's participation in the labour market is an important area that requires work, in order to reduce health inequalities.

Hälsofrämjande arbete inom området fysisk aktivitet kan bidra till flertalet hälsovinster. Att Sverige ska prioritera arbete för att minska ojämlikhet i hälsa, främja fysisk aktivitet samt inrikta insatser mot målgruppen barn och unga beskrivs i ”Regeringens proposition En förnyad folkhälsopolitik 2007/08:110”. Barn och unga spenderar en stor del av sin tid i skolan vilket möjliggör för den att inverka på deras hälsa. Enligt tidigare studier deltar flickor i lägre utsträckning än pojkar vid skolidrott vilket tyder på en ojämlikhet mellan könen. Syftet med studien var att undersöka flickors upplevelser av skolidrotten. Den metod som använts är kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer. Vid urvalet tillämpades ett målstyrt urval där sex flickor i gymnasiet som undervisats i skolidrott under sin gymnasietid tillfrågades att delta. Den analysmetod som tillämpats är kvalitativ manifest innehållsanalys. Det resultat som framkom var att flickors upplevelser av skolidrotten kan påverkas av faktorer som läraren, klasskamrater samt utformning av lektioner och aktiviteter. Känslor av otrygghet hos flickor kan ha inverkan på motivationen till att delta. Motivationen kan även påverkas av om individens intressen belyses. En viss ojämlikhet mellan könen inom skolidrott kan synliggöras enligt de framkomna resultaten. / Health promotion and physical activity can contribute to several health benefits. Sweden shall prioritize work to reduce health inequalities, promote physical activity and focus on interventions aimed on children and young people, is described in "Regeringens proposition En förnyad folkhälsopolitik 2007/08:110". Children and young people spend much time in school, which enables the possibility to affect their health. According to previous studies, girls participate lesser extent than boys at school sports which indicating an inequality between the sexes. The aim of the study was to examine girls' experiences of school sport. Qualitative method with semi-structured interviews was used. With a goal-oriented selection, wore six girls in high school who taught in school sports during their high school years asked to participate. The analysis method applied is qualitative manifest content analysis. The results that emerged was that girls' experiences of school sport can be affected by factors such as the teacher, classmates and the development of lessons and activities. Feelings of insecurity may have an impact on the motivation to participate. Motivation can also be influenced by the individual's interest in school sports. A certain gender inequality in school sports can be visualized.

Ojämlikhet i hälsa kan bero på flertalet orsaker, exempelvis graden av delaktighet och inflytande i samhället. En grupp som vanligen isoleras från samhället är flyktingar, vars anpassning till det nya landet kan vara påfrestande samtidigt som de drabbas av psykiska, fysiska och sociala svårigheter. Av den anledningen krävs interventioner i syfte att underlätta integrationsprocessen samt skapa förutsättningar för en tillfredsställande och hälsosam tillvaro i det nya samhället. Studiens syfte var att undersöka genomförarnas uppfattningar av arbetet med integrationssatsningen för flyktingpojkar på Salaortens Ryttarförening. En kvalitativ metod användes för att besvara syftet och data samlades in genom semistrukturerade intervjuer där sex personer som arbetat med integrationssatsningen deltog. Insamlad data analyserades genom en manifest kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visade att integrationssatsningen genererat flertalet positiva effekter gällande flyktingarnas mående. Det upplevdes finnas goda möjligheter kopplade till integration av flyktingar genom hästar och stallmiljö. Dessa möjligheter berörde inte enbart ökade förutsättningar för hälsa hos flyktingar, utan kunde även kopplas till en utveckling hos andra ungdomar och medlemmar i föreningen. Studien tyder på att hästar och stallmiljö torde kunna stödja integrationsprocessen hos flyktingar på liknande sätt som lagsporter, samtidigt som stallets unika miljö bringar ytterligare fördelar i form av exempelvis trygghet och vänskapligt stöd från hästen. / Inequalities in health can be due to several reasons, including the degree of involvement and influence in the society. One group of people commonly isolated from society is refugees, whose adaption to the new country can be stressful. Meanwhile, they often suffer from psychological, physical and social difficulties. Therefore, interventions to facilitate the integration process and creating conditions to a satisfying and healthy life in the new society are required. The purpose of this study was to investigate the implementers perceptions of working with the refugee integration projects implemented by Salaortens Ryttarförening. A qualitative method was used to answer the purpose, and data was collected by the use of six semi structured interviews. The collected data was analyzed with a manifest qualitative content analysis. Results showed that the refugee integration project had generated several positive effects related to the wellbeing of the refugees. It was perceived that good possibilities related to integration could be achieved through interaction with horses and being in a stable. These possibilities did not only affect the refugees through improved health conditions, but also affected the adolescents, and other members of Salaortens Ryttarförening. The study indicates that involvement with horses and the the environment regarding stables should support the integration process regarding refugees, similar to team sports. Meanwhile the unique environment of the stable can bring further benefits like a sense of security and friendly support from the horse.

Unaccompanied children are at greater risk of developing mental illness, compared with children who have migrated with guardians. Several of the unaccompanied children who came to Sweden in 2015 turned 18 before they received a decision in their cases. They therefore were considered adults and were at risk of deportation. Changes in the law by SFS 2018:755 and SFS 2018:756 was introduced to give the young adults another opportunity to stay. The main purpose of the present study was to shed light on young adult’s, previously unaccompanied children’s, experiences of mental health in general, and to discover how the law changes has affected the mental health specifically in the county of Västmanland. A sub purpose was to discover the need for support. The study had a qualitative approach and consisted of 10 interviews with young adults who came to Sweden as unaccompanied minors. A manifest content analysis resulted in four categories; life in limbo, high demands and no control, support and help, and strategies for coping with everyday life. The results indicate that the uncertainty has contributed to worsening mental health. Furthermore, the law changes and the circumstances, such as lack of housing and time pressure, seem to have contributed to even more stress and anxiety. Lack of support may have worsened the already vulnerable situation. The young adults do not request any particular support at present. However, it appears they are experiencing difficulties finding employment, which is one of the demands by the new law. / Ensamkommande barn har större risk att drabbas av psykisk ohälsa, jämfört med barn som migrerat med vårdnadshavare. Till följd av långa handläggningstider hann flera av de asylsökande barnen som kom till Sverige under 2015 fylla 18 år innan de fått beslut i sina ärenden. De betraktades därav som vuxna, varför många riskerade utvisning. Den nya gymnasielagen infördes för att ge dem chans att stanna. Lagen innebar dock svåruppnåeliga krav för de redan utsatta ungdomarna. Föreliggande studies huvudsyfte var att belysa unga vuxnas, tidigare ensamkommande barns, upplevelser och erfarenheter av psykisk ohälsa generellt, och hur den nya gymnasielagen har påverkat den psykiska hälsan hos individerna specifikt i Västmanland. Ett delsyfte var att kartlägga vilket behov av stöd de anser att de har behövt och hur behovet ser ut framgent. En kvalitativ ansats tillämpades för genomförandet. Studien utgörs av 10 intervjuer med unga ensamkommande. En manifest innehållsanalys av det insamlade materialet resulterade i fyra kategorier; liv i limbo, höga krav och ingen kontroll, stöd och hjälp samt strategier för att klara vardagen. Resultatet tyder på att ovissheten som har präglat ungdomarnas tillvaro har bidragit till försämrad psykisk hälsa. Vidare tycks den nya gymnasielagen och de bristande förutsättningarna, såsom avsaknad av bostad och orimlig tidspress, bidragit till än mer stress och oro. Bristande stöd från myndigheter med flera kan ha försvårat den redan utsatta situationen för det ensamkommande unga. De unga vuxna efterfrågar i nuläget inget specifikt stöd. Dock framkommer att de upplever svårigheter att erhålla en fast anställning, vilket är ett krav i den nya gymnasielagen.

Bakgrund: Tandhälsa är en källa till ojämlikhet i befolkningens olika grupper, vilket leder till en ojämlik hälsa och folksjukdomar. Detta kan knytas till Agenda 2030 och dess mål så som mål 3, delmål 3.8 – tillgänglig sjukvård för alla individer. Syfte: Syftet med uppsatsen var att beskriva tandhälsa i form av antal intakta tänder, hälsofrämjande insatser och reparativa åtgärder mellan år 2013 och 2022 med nedslag i tiden för år 2019 i hela Sverige och med fokus på fem regioner. Metod: Metod för studien var registerstudie i tvärsnittsform med deduktiv ansats. Data inhämtades från Socialstyrelsens respektive Statistiska centralbyråns register. Studiepopulationen omfattar individer 24 år och äldre, avseende tandvård inom det statliga tandvårdsstödet. Utvalda regioner för studien var Stockholm, Skåne, Västra Götaland, Gotland och Norrbotten. Dataanalysen gjordes med datorprogrammet IBM SPSS statistics, version 29.0. Data analyserades med hjälp av Spearmans korrelationsanalys och One Sample ttest för att undersöka skillnader mellan utvalda regioner. Resultat: Skillnader i tandhälsa fanns mellan storstadsregioner och geografiskt unika regioner exempelvis avseende medianantal intakta tänder mellan region Gotland (12,6 i medianantal intakta tänder) och region Stockholm (18 i medianantal intakta tänder), med ett p-värde på 0,004. En signifikant negativ korrelation mellan hälsofrämjande insatser och reparativa åtgärder sågs vid analysen av data från hela Sverige för dessa variabler, med ρ värdet -0,602 och ett p-värde på 0,008. Slutsatser: En signifikant korrelation visade sig med Spearmans rangkorrelation mellan variabler som hälsofrämjande insatser och reparativa åtgärder visar att en individs tandhälsa inom rimlig sannolikhet stärks av hälsofrämjande insatser. Det finns också en signifikant skillnad i antal intakta tänder mellan de regioner som har lägre andel med eftergymnasial utbildning så som region Gotland mot en region med högre andel som region Stockholm. Även en geografisk utsatthet i form av sådant som längre avstånd till tandvård skulle kunna ses som förklaring till dessa skillnader. / <p>Betyg i Ladok 240111.</p>

Kvinnor rapporterar sämre självskattad hälsa än män och utlandsföddas psykiska välmående är sämre än svenskföddas. Delaktighet och inflytande har visats vara starkt sammankopplat med hälsa och det är därför viktigt med ett effektivt integrationsarbete för att skapa delaktighet och inflytande i det svenska samhället. Syftet med denna undersökning var att undersöka upplevelser och erfarenheter av integrationen i Sverige bland utlandsfödda kvinnor utifrån ett folkhälsoperspektiv. För att besvara syftet har en kvalitativ ansats använts och fem semistrukturerade intervjuer med utlandsfödda kvinnor i olika åldrar över 18 år genomfördes. Insamlade intervjudata analyserades genom en manifest innehållsanalys. I resultatet framkom att sociala nätverk, språk och arbete är tre viktiga aspekter för att integreras i det svenska samhället. Rädsla och ovilja inför nya kulturer kan förhindra individers möjligheter till att integreras samt att kulturkrockar kan försvåra integrationen. Det framkom även att det bör finnas ett tvärsektoriellt arbete mellan samhällsaktörer och att lättillgänglig information kan nås, för en lättare förståelse för kulturen i det nya landet. Slutsatsen är att det finns olika aspekter som utlandsfödda kvinnor upplever påverkar deras möjlighet till integration: upplevelser, underlättande faktorer och hinder för integration. Framtida beslutsfattare bör ha dessa i åtanke vid utformning av styrning och policy för integration. / Women self-report worse health than men, and people born in a foreign country report lower psychological well-being than Swedish born people. Participation and influence within society directly correlate with health, therefore it is important to integrate people into society so that they can participate and gain influence. The purpose of this study is, using a public health perspective, to examine foreign born women’s relations and experiences of integration in Sweden. A qualitative approach was used to answer the purpose. Five semi-structured interviews have been conducted in Stockholm, Västerås and Gävle with foreign born women of 18 years and older. The collected interview data was analyzed using manifest content analysis. The results showed that social-networks, language, and occupation are three important aspects that contribute to successful integration. Fear and unwillingness to assimilate to different cultures in a new country can increase the difficulty of integration. To ease integration, the participants believed that a multi-sectoral approach is necessary, stakeholders in integration need to work together. The women further described that more information and transparency in information from stakeholders will increase their ability to successfully integrate into a new country. The conclusions are that there are three main aspects that foreign born women believe influence their possibility to integration: experiences, possibilities and obstacles. Future policy makers should regard these important aspects when presenting policies for integration.

Introduktion: Digitalisering är en pågående process i samhället som berör många aspekter relaterat till folkhälsa. Samtidigt är folkhälsovetare, folkhälsoarbetet eller folkhälsoperspektivet vaga beskrivet i policys och vetenskaplig litteratur rörande ämnet digitalisering och folkhälsa. Tidigare forskning har även belyst hur digitaliseringen främst inkluderat tekniska och ekonomiska perspektiv med brist på sociala, kulturella och politiska perspektiv.  Syfte: Studiens syfte var att beskriva folkhälsovetares uppfattningar och erfarenheter kring implementering och nyttjande av digitala verktyg i folkhälsoarbetet på kommunal och regional nivå i norra Sverige.  Metod: En kvalitativ intervjustudie med semistrukturerade intervjuer genomfördes med åtta folkhälsovetare på kommunal och regional nivå i norra Sverige. En manifest innehållsanalys med induktiv ansats användes för att analysera materialet.  Resultat: Resultatet bestod av 4 kategorier och 14 subkategorier som beskrev deltagarnas olika erfarenheter och uppfattningar. Kategorin Erfarenheter och användningsområden beskrev de varierande erfarenheterna som deltagarna besatt samt inom vilka användningsområden deltagarna nyttjade eller önskade nyttja digitala verktyg. Kategorierna Politik och resursfördelning samt Behov beskrev de förutsättningar som deltagarna betraktade som betydelsefulla för att kunna nyttja digitala verktyg i folkhälsoarbetet. Sista kategorin God och jämlik hälsa beskrev de möjligheter och utmaningar som deltagarna uppfattade med att nyttja digitala verktyg i folkhälsoarbetet för att uppnå en god och jämlik hälsa.  Slutsats: Studiens fynd tyder på att det råder varierande erfarenheter av digitala verktyg inom folkhälsoarbetet på kommunal och regional nivå. Resultaten antyder även att en ökad integrering av folkhälsoperspektivet inom digitaliserings- och e-hälsosammanhang kan vara betydelsefull för möjligheterna att bidra till en god och jämlik hälsa. / Introduction: Digitalization influences multiple aspects of public health, yet the literature and policies related to digitalization and public health tend to provide vague descriptions of public health practice or public health perspectives. Previous research has further revealed an excessive emphasis on the technical and economic dimensions of digitalization, consequently overlooking social, cultural, and political perspectives. Aim: The aim of the study was to describe public health practitioners’ perceptions and experiences of the implementation or use of digital tools in public health practice at municipal and regional level in northern Sweden. Method: A qualitative interview study with semi-structured interviews was conducted with eight public health practitioners at municipal and regional level in northern Sweden. A manifest content analysis with an inductive approach was used for analysing. Results: The result consisted of 4 categories and 14 subcategories. The category Experiences and areas of use described the participants varying experiences as well as within which areas the participants used or wished to use digital tools. The categories Policy and resource allocation and Needs described prerequisites that the participants considered important to be able to use digital tools in public health practice. The last category Good and equal health described the opportunities and challenges that the participants perceived related to using digital tools within their work to achieve better and equal public health. Conclusion: The study findings indicate varying experiences of digital tools in public health practice at municipal and regional level. It emphasizes the importance of integrating public health perspectives into digitalization and e-health contexts to enhance public health outcomes.