<p><p>Väsentlighet är ett grundläggande begrepp inom all revision och avgör vad revisionsarbetet ska inriktas på och hur omfattande det ska bli. För att inte granska fel saker och glömma bort viktiga områden är det betydelsefullt att utföra väsentlighetsbedömningen redan under planeringen av granskningen (FAR Förlag 2006).</p><p>Uppsatsen handlar främst om hur det professionella omdömet påverkar väsentlighetsbedömningen. Vidare behandlar även uppsatsen hur revisorerna arbetar praktiskt vid väsentlighetsbedömningen.</p><p>Vi presenterar i vår uppsats litteratur som behandlar väsentlighetsbedömningen och hur revisorns professionella omdöme påverkar detta. I vår undersökning intervjuade vi åtta revisorer, som representerar tre större revisionsbyråer, med olika erfarenhet inom branschen för att få en djupare förklaring gällande väsentlighetskonceptet. Av dessa var tre auktoriserade, tre godkända och två varken eller. De fick svara på ett antal förutbestämda frågor och även genomföra ett case som de skulle diskutera kring samt fastställa ett väsentlighetsbelopp.</p><p>Vår undersökning stöder hypotesen att revisorns professionella omdöme påverkar väsentlighetsbedömningen. Vi kom fram till att personliga egenskaper så som sunt förnuft och ”magkänsla” är viktiga egenskaper gällande det professionella omdömet. Vidare ses även kunskap som en viktig egenskap. Den absolut viktigaste egenskapen gällande det professionella omdömet är erfarenheten eftersom den är en bidragande faktor till övriga egenskaper.</p><p>Vår undersökning tyder på, utifrån resultatet av vårt case, att väsentlighetsbeloppet påverkas av revisorernas ålder och år i branschen. De med mest erfarenhet sätter överlag ett högre väsentlighetsbelopp.</p></p>

Väsentlighet är ett grundläggande begrepp inom all revision och avgör vad revisionsarbetet ska inriktas på och hur omfattande det ska bli. För att inte granska fel saker och glömma bort viktiga områden är det betydelsefullt att utföra väsentlighetsbedömningen redan under planeringen av granskningen (FAR Förlag 2006). Uppsatsen handlar främst om hur det professionella omdömet påverkar väsentlighetsbedömningen. Vidare behandlar även uppsatsen hur revisorerna arbetar praktiskt vid väsentlighetsbedömningen. Vi presenterar i vår uppsats litteratur som behandlar väsentlighetsbedömningen och hur revisorns professionella omdöme påverkar detta. I vår undersökning intervjuade vi åtta revisorer, som representerar tre större revisionsbyråer, med olika erfarenhet inom branschen för att få en djupare förklaring gällande väsentlighetskonceptet. Av dessa var tre auktoriserade, tre godkända och två varken eller. De fick svara på ett antal förutbestämda frågor och även genomföra ett case som de skulle diskutera kring samt fastställa ett väsentlighetsbelopp. Vår undersökning stöder hypotesen att revisorns professionella omdöme påverkar väsentlighetsbedömningen. Vi kom fram till att personliga egenskaper så som sunt förnuft och ”magkänsla” är viktiga egenskaper gällande det professionella omdömet. Vidare ses även kunskap som en viktig egenskap. Den absolut viktigaste egenskapen gällande det professionella omdömet är erfarenheten eftersom den är en bidragande faktor till övriga egenskaper. Vår undersökning tyder på, utifrån resultatet av vårt case, att väsentlighetsbeloppet påverkas av revisorernas ålder och år i branschen. De med mest erfarenhet sätter överlag ett högre väsentlighetsbelopp.

<p><strong></strong><p>Syftet med denna studie är att studera individuella utvecklingsplaner i skolår 2 för att vinna kunskap om vad som ligger som utgångspunkt för lärares bedömningar av eleverna. För att kunna ta reda på detta samlades 91 ifyllda individuella utvecklingsplaner in för att sedan analyseras via en kvalitativ extanalys. För att förtydliga resultatet av studien har den kompletterats med kvantitativa inslag. I resultatet framstod det att kunskapsaspekter är det som framkommer mest. Svenska framstod som mest eftersträvansvärt inom kunskapsaspekterna. Vidare visade resultatet på att eleven hade det största ansvaret att ta till sig kunskapen. Hur ansvarsfördelningen såg ut mellan hemmet och skolan var i resultatet att skolan hade det största ansvaret för att stötta eleven under skolgången.</p></p><p> </p>

<p>Syftet med detta studiearbete har varit att ta reda på hur några lärare i åk 1-6 tycker att den nya bestämmelsen om individuella utvecklingsplaner (IUP) med skriftliga omdömen har fungerat i deras vardagsarbete. Beslutet togs sommaren 2008 och började gälla redan samma höst. Den främsta orsaken till införandet av skriftliga omdömen var att öka tydligheten i informationen om elevens kunskapsutveckling och de insatser som behövs för att eleven ska utvecklas så långt som möjligt. Den ökade tydligheten ska stärka skolornas arbete med uppföljning av elevernas prestationer, främja elevernas resultat och svara mot föräldrarnas behov av information om elevens utveckling.</p><p>Jag valde att göra sex kvalitativa intervjuer med lärare i åk 1-6 som har fått säga sin mening om hur de upplever att arbetet kring skriftliga omdömen har fortlöpt. Alla tycker att införandet kom alldeles för snabbt och att det inte riktigt känts genomarbetat. Informanterna siktar framåt och ser ändå införandet som en positiv lansering. Intentionerna med införandet är goda och de ser fram emot att jobba vidare med en utvecklad IUP. Själva skrivandet av omdömena infördes av informanterna på olika sätt men har i slutändan landat på att man arbetat fram mallar som passar skolans vardag.</p>

<p>Examensarbetet undersöker de diskurser som fyra lärare använder sig av när de talar om bedömning av uppförande. Empiriinsamlingen har skett genom kvalitativa intervjuer med lärare verksamma i grundskolans senare år. I undersökningen framgår det att mycket tyder på att det forna betyget i ordning och uppförande har överlevt i den svenska skolan i form av en annan skepnad.</p>

Examensarbetet undersöker de diskurser som fyra lärare använder sig av när de talar om bedömning av uppförande. Empiriinsamlingen har skett genom kvalitativa intervjuer med lärare verksamma i grundskolans senare år. I undersökningen framgår det att mycket tyder på att det forna betyget i ordning och uppförande har överlevt i den svenska skolan i form av en annan skepnad.

Dokumentation handlar om att skriftligt stödja eleverna i deras kunskapsutveckling samt sociala utveckling, då den bland annat synliggör styrkor och svagheter hos eleverna. Denna studie kommer att behandla de problem som lärare och rektorer upplever i samband med dokumentation av elever.

Denna undersökning har haft som syfte att redogöra för hur lärare använder sig av betygoch bedömning som pedagogiskt verktyg. Samt belysa de eventuella svårigheter ochmöjligheter det innebär att möta det nuvarande betygsystemet. Arbetets litteraturdelämnar klargöra de konsekvenser betygsystemets utformning har för planeringen ochgenomförandet av undervisningen samt möjligheten att göra likvärdig bedömning vilketundersökningen sedan vidareutvecklar. Undersökningen har genomförts i form avkvalitativa intervjuer av lärare med lång arbetslivserfarenhet. Intervjufrågorna harberört den praktiska tillämpningen och synen på utvecklingsmöjligheter i arbetet medbetyg och bedömning. Urvalsgruppen bestod av tio lärare från två kommuner iSödermanlands län. Det som framkom var att många lärare hade problem med att ge enlikvärdig bedömning och utforma likvärdiga betygskriterier. De uppfattade systemet somutmanande och kände att samarbete och fortbildning, samt involvering av elever ochvårdnadshavare, var nyckeln till framgång.

Syftet med denna studie är att studera individuella utvecklingsplaner i skolår 2 för att vinna kunskap om vad som ligger som utgångspunkt för lärares bedömningar av eleverna. För att kunna ta reda på detta samlades 91 ifyllda individuella utvecklingsplaner in för att sedan analyseras via en kvalitativ extanalys. För att förtydliga resultatet av studien har den kompletterats med kvantitativa inslag. I resultatet framstod det att kunskapsaspekter är det som framkommer mest. Svenska framstod som mest eftersträvansvärt inom kunskapsaspekterna. Vidare visade resultatet på att eleven hade det största ansvaret att ta till sig kunskapen. Hur ansvarsfördelningen såg ut mellan hemmet och skolan var i resultatet att skolan hade det största ansvaret för att stötta eleven under skolgången.

Vi har undersökt ålder och erfarenhets påverkan på revisorers risk- och väsentlighetsbedömning. Tidigare studier om risktagande och dess relation till ålder och erfarenhet har visat blandade resultat, somliga forskare menar att det finns en positiv korrelation medan andra menar det motsatta. Denna uppsats grundas på en casestudie som har utförts på åtta svenska revisorer. Åldersspannet bland revisorerna i studien är 24 till 67 år. Utifrån ett fiktivt företag har revisorerna tagit fram ett väsentlighetsbelopp, samt bedömt vilka riskområden som finns i resultat- och balansräkningen. Vi har även ställt återkopplande frågor för att förstå revisorernas resonemang. Vår studie visar att det professionella omdömet spelar en central roll hos revisorerna när det kommer till att göra risk- och väsentlighetsbedömningar, och att omdömet förändras ju mer erfarenhet revisorn har. En erfaren revisor kan lita mer på det professionella omdömet istället för interna och externa riktlinjer. Gällande förhållandet mellan ålder/erfarenhet och risk så ger vår studie inga fullständiga svar, men studien visar att risktagande bland revisorer inte minskar med en ökad ålder och erfarenhet.