Syftet med detta studiearbete har varit att ta reda på hur några lärare i åk 1-6 tycker att den nya bestämmelsen om individuella utvecklingsplaner (IUP) med skriftliga omdömen har fungerat i deras vardagsarbete. Beslutet togs sommaren 2008 och började gälla redan samma höst. Den främsta orsaken till införandet av skriftliga omdömen var att öka tydligheten i informationen om elevens kunskapsutveckling och de insatser som behövs för att eleven ska utvecklas så långt som möjligt. Den ökade tydligheten ska stärka skolornas arbete med uppföljning av elevernas prestationer, främja elevernas resultat och svara mot föräldrarnas behov av information om elevens utveckling. Jag valde att göra sex kvalitativa intervjuer med lärare i åk 1-6 som har fått säga sin mening om hur de upplever att arbetet kring skriftliga omdömen har fortlöpt. Alla tycker att införandet kom alldeles för snabbt och att det inte riktigt känts genomarbetat. Informanterna siktar framåt och ser ändå införandet som en positiv lansering. Intentionerna med införandet är goda och de ser fram emot att jobba vidare med en utvecklad IUP. Själva skrivandet av omdömena infördes av informanterna på olika sätt men har i slutändan landat på att man arbetat fram mallar som passar skolans vardag.

No description available.

<p>Revisionens syfte är att granska finansiella rapporter, som ska ligga till grund för intressentens beslutsfattande. Det är därför viktigt att revisorn är oberoende i sin granskning för att intressenten kan känna tillit till revisorns arbete. Oberoende granskningar har diskuterats som ett problem efter att företagsskandaler inträffat. I studien undersöks och analyseras om oberoendet kan säkerställas med regler, eller om det ska krävas professionellt omdöme av professionen. Det finns olika syner på när en oberoendesituation kan uppstå, men i försök att förhindra beroendet har en analysmodell skapats. Analysmodellen är en självgranskningsmodell för att revisorn ska kunna avgöra om ett uppdrag ska antas eller avböjas. Vi har talat med fyra revisorer för att få deras syn på hur oberoendet ska lösas. Det vi kommit fram till, utifrån teorin och med hjälp av revisorernas svar, är att det är svårt att skapa en enhetlig modell för att lösa problemet. Att bevisa sitt oberoende inför intressenterna görs lämpligast genom regler, medan professionellt omdöme annars bör vara revisorns övergripande arbetssätt. För att oberoende skulle stärkas ytterligare bör en tredje part granska revisorns ställningstaganden i analysmodellen.</p> / <p>The purpose of auditing is to review financial reports, which will be a part of the user’s economic decisions. It’s important that the auditor is independent in his work so the users can rely on his perusal. When company scandals have occurred the independence in perusals have been discussed. The purpose of this paper is to investigate if the independence can be guaranteed by rules or will more structural judgment requires. There are different opinions about when the independence is threatened. To strengthen the independence in general has an analysis model been developed. The auditor uses the model to investigate if the independence is secured. On the basis of the analysis model will the auditor decide if he can proceed or not precede a mission. We have in this paper been spoken to four auditors in purpose to receive the auditor’s solution of the independence problem. Our conviction, on the basis of the theory and the empiric, is that the problem of independence is hard to solve with one general model. In front of the user’s rules is the best way to prove the independence. Apart from that are we consider that structural judgment will be the base in the auditor’s way of working. To increase the independence further is our solution that a third part should analyse the auditor’s standpoint in the analysis model.</p>

In the fall 2011 a new grading scale will be implemented in the Swedish school. A government bill suggests a change of the scale from a three- to a six-point scale. The students will also be graded from the sixth class instead of today’s eighth. From the first year of the compulsory school the pupil will get a written judgment. The bill has started a debate in media between those who are for and against the new system. In this thesis I have tried to summarize the debate going on in some major media. What are their opinions, and whose views are heard in the debate? My theoretical starting point is that both ratings and media are socially constructed.   A number of articles were collected, and I had the ambition to select those that I regarded most relevant. Very soon I noticed a certain pattern that the opinion was for: selection, motivation, class, knowledge, information and justice. My review also shows that the debate may not focused around a score against or for the new grading system, but rather about grades per se. The debate highlighted the selection of pupils presented who are not ”chosen”. In the debate about a grade as a motivation for students shows the students taking the grade as a review of their personality. In class discussion, it refers to those students who do not have the necessary conditions. In the debate about knowledge refers to those students whose skills are not reflected in the grade. In discussion about grade as information it is the students who need guidance through an assessment which has been highlighted. The fair debate shows the students who are the losers of today’s three grade levels.   As my title said ”You want to know how things are going in school.” – but who are “You” and what kind of information to “You” want? Is a grade the answer? Nonetheless – the debate will continue, and this is certainly not the last system that is implemented.

Revisionens syfte är att granska finansiella rapporter, som ska ligga till grund för intressentens beslutsfattande. Det är därför viktigt att revisorn är oberoende i sin granskning för att intressenten kan känna tillit till revisorns arbete. Oberoende granskningar har diskuterats som ett problem efter att företagsskandaler inträffat. I studien undersöks och analyseras om oberoendet kan säkerställas med regler, eller om det ska krävas professionellt omdöme av professionen. Det finns olika syner på när en oberoendesituation kan uppstå, men i försök att förhindra beroendet har en analysmodell skapats. Analysmodellen är en självgranskningsmodell för att revisorn ska kunna avgöra om ett uppdrag ska antas eller avböjas. Vi har talat med fyra revisorer för att få deras syn på hur oberoendet ska lösas. Det vi kommit fram till, utifrån teorin och med hjälp av revisorernas svar, är att det är svårt att skapa en enhetlig modell för att lösa problemet. Att bevisa sitt oberoende inför intressenterna görs lämpligast genom regler, medan professionellt omdöme annars bör vara revisorns övergripande arbetssätt. För att oberoende skulle stärkas ytterligare bör en tredje part granska revisorns ställningstaganden i analysmodellen. / The purpose of auditing is to review financial reports, which will be a part of the user’s economic decisions. It’s important that the auditor is independent in his work so the users can rely on his perusal. When company scandals have occurred the independence in perusals have been discussed. The purpose of this paper is to investigate if the independence can be guaranteed by rules or will more structural judgment requires. There are different opinions about when the independence is threatened. To strengthen the independence in general has an analysis model been developed. The auditor uses the model to investigate if the independence is secured. On the basis of the analysis model will the auditor decide if he can proceed or not precede a mission. We have in this paper been spoken to four auditors in purpose to receive the auditor’s solution of the independence problem. Our conviction, on the basis of the theory and the empiric, is that the problem of independence is hard to solve with one general model. In front of the user’s rules is the best way to prove the independence. Apart from that are we consider that structural judgment will be the base in the auditor’s way of working. To increase the independence further is our solution that a third part should analyse the auditor’s standpoint in the analysis model.

Vi har undersökt attityder gentemot ordningsbetyg/omdöme ur verksamma lärares synvinkel. Vidare ville vi ta reda på vilka faktorer de ansåg vara viktiga för att kunna skapa en bra skolmiljö. För att försöka ta reda på detta genomförde vi en kvalitativ undersökning i form av ostrukturerade intervjuer med 7 lärare. Resultatet visar att det fanns både positiva och negativa inställningar till betyg/omdöme i ordning och uppförande. Undersökningen visar också att de verkar lägga det mesta av ansvaret på en stökig skolmiljö på föräldrar och lärare.

En familjehemsutredning är komplex och svår eftersom det görs bedömningar kring personers föräldraförmåga, risk och skyddsfaktorer men även barnets behov, faktorer i en familj och miljön (Rasmusson &amp; Regnér, 2013). Hur detta görs är genom utredningar på familjer eller personer som söker sig till att bli familjehem. Det är socialtjänsten i varje kommun som har skyldighet att utreda familjer och personerna. Syftet med denna studie är att undersöka hur familjehemssekreterare använder sitt professionella omdöme samt vad som möjliggör och hindrar användandet i en familjehemsutredning. Kvalitativ ansats, där studien bygger på fyra semistrukturerade intervjuer av personer som arbetar med rekrytering, utredning och utbildning av familjehem. Analysen är gjord med hjälp av grundad teori där tidigare forskning samt Bornemarks (2020) definition av professionellt omdöme använts för att förstå materialet. Analys och resultat presenteras genom olika kategorier. Resultatet i studien indikerar på att användningen av det professionella omdömet sker hela tiden men att utrymmet för det varierar, samt att det finns en kollektiv professionellt omdöme, resultatet tyder på att standardiserade metoder påverkar utrymmet för professionellt omdöme.

Bakgrund: Kliniskt omdöme kan beskrivas som förmågan att på ett insiktsfullt sätt identifiera och agera på en förändring eller ett behov relaterat till patientens hälsotillstånd. Kliniskt omdöme kommer till sin spets i komplexa situationer som exempelvis när en patient plötsligt försämras. Det har skett en akademisering av sjuksköterskeutbildningen som gett sjuksköterskor en stadigare teoretisk grund men det kliniska omdömet behöver utvecklas efter examen. Syfte: Syftet var att beskriva faktorer som påverkar utvecklingen av nyexaminerade sjuksköterskans (NS) kliniska omdöme. Metod: Metoden som användes var litteraturöversikt, baserad på tio vetenskapliga artiklar varav åtta kvalitativ metod och två mixad metod. Artiklarna hämtades ur databaserna CINAHL Complete och PubMed. Resultat: Faktorer som påverkar utvecklingen av NS kliniska omdöme sammanfattas under tre huvudteman: Förvärvandet av kliniska förmågor, Ansvarsfull kommunikation och Integrerat stöd. NS behöver utveckla förmågan att identifiera relevanta förändringar, tolka dem i relation till en helhetsbild av patienten, prioritera åtgärder samt kommunicera med kollegor. Utvecklande av kliniskt omdöme underlättas i ett positivt arbetsklimat med stöd av erfarna sjuksköterskor (ES). Vårderfarenheter ger teoretiska kunskaper en ny mening, vilket också bidrar till utvecklandet av kliniskt omdöme. Diskussion: Resultatet diskuterades med utgångspunkt i Benners teori för hur sjuksköterskans kliniska omdöme utvecklas från novisens till expertens. NS är inte mogen att hantera komplexa kliniska situationer och organisationen måste utformas för att ge NS det stöd som behövs för att utveckla det kliniska omdömet. Tillgången till ES, reflektion och ett rimligt arbetstempo är viktiga stöttande faktorer, men sällan en självklarhet i vården. / Background: Clinical judgement can be described as the ability to wisely identify and act upon changes in - or needs of a patient’s - health status. Clinical judgement is most applicable to complex situations such as caring for deteriorating patients. As nursing was included in higher education nurses have acquired a more solid theoretical knowledge base, however their clinical judgement needs to be further developed post graduation. Aim: The aim of was to describe factors influencing the development of newly graduated nurse’s (NN) clinical judgment. Method: The method consists of a literature review based upon ten scientific articles, of which eight were qualitative and two followed a mixed method. The articles were retrieved from CINAHL Complete and PubMed databases. Results: Contributing factors to the development of NN clinical judgment were grouped into three main themes: Development of clinical abilities, Responsible communication and Integrated support. NN needs to develop the ability to recognise relevant changes, relate them to a holistic assessment of the patient and to communicate findings. The development of clinical judgment is supported by a positive work climate and by access to experienced nurses. Caring for patients adds a new dimension to theoretical knowledge and contributes to the development of clinical judgment. Discussion: The results were discussed using Benner´s theory of how the clinical judgement of nurses develops from novice to expert. NN is not able to safely handle complex clinical situations without the support of experienced staff. It is also essential for the development of clinical judgment that NN is given a reasonable workload and opportunities for reflection. However, there may often be a lack of these supporting factors in nursing organisations today.

Syftet med denna studie är att definiera kunskapskravet karaktärisktisk stil genom kollaboration och kvalitativa intervjuer, med utgångspunkt i hur några musiklärare på grundskolan bedömer och definierar karaktäristisk stil. Studien är grundad i teorin hermeneutik vilket har genomsyrat metoden. 4 musiklärare på grundskolan kontaktades för att göra en bedömning av 3 elevkompositioner, för att sedan göra en uppföljande intervju. I resultaten ses att karaktäristisk stil är något som är svårt att bedöma eftersom innebörden är svår att förstå. Tre tolkningar av karaktäristisk stil har framkommit i denna studie, ”genre/musikstil”, personlig stil” och ”det unika verket”. Det öppnas även upp för att dessa tre tolkningar kan användas tillsammans för att ringa in en kompositions karaktäristiska stil genom tre olika aspekter. Det har även framkommit två olika synsätt på hur karaktäristisk stil förhåller sig till fungerande form.  Syfte och process i musikskapandet är centralt för bedömning av karaktäristisk stil och för att synliggöra karaktäristisk stil.

Öppenhet är en allt viktigare del av företagens årsredovisningar. I en mer och mer komplex värld har öppenheten blivit en större fråga för företagen vid upprättandet årsredovisningarna. Det ostabila förtroendet för företagen har resulterat i större press öppenhet. Därför är det inte konstigt att redovisningskvalité har blivit en viktig aspekt intressenter, problemet är att kvalité ses på olika vis.U.S. Securities and Exchange Commission (SEC) har i sin senaste utgåva av International Accounting Standards (IAS) skrivit 50 sidor om redovisningskvalité. SEC anser kvalitén på redovisningen bestäms av rådande standarder samt respektive lednings ansvar att korrekt tillämpa dessa. Ett annat alternativ är användarnas perspektiv, det vill säga investerarnas, aktieägarnas och vilka krav de vill ställa på öppenheten. Det råder stor oenighet kring vilket perspektiv man ska se öppenheten ifrån.Denna studie fokuserar på öppenhet med motiveringen att kvalité är ett resultat öppenhet i redovisning. Syftet är att klargöra hur begreppet öppenhet presenteras upprättandet av företags resultaträkning. Vidare kopplas detta till redovisningskvalité med centrum på intäkterna. I studien undersöks åtta olika företags årsredovisningar. Avgränsningen innebär att studien endast undersöker fyra valda poster resultaträkningarna. Vi har utgått från ett textanalysperspektiv, där redovisning ses som ett kommunikationsmedel för företagen. Texten analyseras ur följande fyra perspektiv; intertextrelationer, användare, revisorer och tillverkare.Studien har visat att företagen inte alltid följer de krav som finns på öppenhet. Detta trots att studien fokuserar på ett av de allra viktigaste områdena i årsredovisningen. Intäkterna har en central och avgörande roll i redovisningen och därmed även vad gäller öppenheten. Företagen som undersökts i studien ligger relativt jämnt vad gäller kvalitén öppenhet avseende obligatorisk öppenhet. Tilläggsinformationen skiljer dock företagen väsentligt. Vissa poster är det vanligare att utlämna mer information kring än andra.Studien har visat att det inte är populärt att redovisa beräkningen av resultat per aktie på så vis som IAS kräver att företagen ska göra. Atlas Copco, Scania och Volvo är de företag som bäst lever upp till kraven som ställs utifrån standarderna. Det är de företag som ger ut mest tilläggsinformation i sina årsredovisningar, de ger framförallt ut information då det gäller rörelsesegment och resultaträkningen. Det är dessutom de företagen som ger ut mycket information i sina noter till årsredovisningarna. / Program: Civilekonomprogrammet