Crowding på akutmottagningar är ett problem som pågått under flera år och som kan leda till ökade omvårdnadsåtgärder till patienter som stannar kvar på akutmottagningen i väntan på en vårdplats. Många av dessa patienter är gamla och sköra och med ett stort omvårdnadsbehov. Efter en granskning av Inspektionen för Vård och Omsorg (IVO) på akutmottagningen på Huddinge sjukhus utarbetades omvårdnadsmål för att fungera som stöd i omvårdnadsarbetet. Syftet med denna studie var att sammanställa vilka omvårdnadsåtgärder som påverkas vid crowding på akutmottagningen och hur detta i sin tur påverkar patienten. Metod som använts är en litteraturöversikt med systematisk ansats och datasökningarna har utförts i Cinahl och PubMed där sökningarna genererade 25 originalartiklar med utgångspunkt i litteraturöversiktens syfte. Artiklarna är till största del med kvantitativ ansats och kvaliteten på artiklarna har genomgående bedömts som god. Analyseringen av artiklarna har gjorts med en integrerad analys. Omvårdnadsåtgärder har kategoriserats enligt Fundamentals of Care´s akuta vårdprocess. Den akuta vårdprocessen är uppdelad som initial bedömning, utförande av omvårdnadsåtgärder, övervakning och vidare bedömning och dokumentation. Resultatet i studien visar att crowding påverkar omvårdnaden av patienterna på akutmottagningen. Störst påverkan ses i omvårdnaden av patienten vid triagering, läkemedelshantering och följsamhet till riktlinjer för behandling av patienten på akutmottagningen. Slutsatsen är att en rad olika omvårdnadsåtgärder påverkas av crowding. Flertal risker har identifierats beträffande patientens omvårdnad på akutmottagningen då det råder crowding. Omvårdnadsåtgärder med störst påverkan vid crowding var den initiala bedömningen av patienten och läkemedelsadministreringen. Som patient att befinna sig på akutmottagningen då det råder crowding är en patientsäkerhetsrisk. Resultatet överensstämmer inte med de framtagna omvårdnadsmålen på akutmottagningen. / Crowding in emergency department is a problem that has been going on for several years, which in turn can lead to increased nursing measures for patients who remain in the emergency department while waiting for a care place. Many of these patients are old and fragile and in great need of care. After a review by Health and Social Care Inspectorate (IVO) the emergency department at Huddinge university hospital, nursing goals were developed to serve as a support tool in the nursing work. The aim of this study was to compile which nursing measures are affected by crowding in the emergency department and how this in turn affects the patient. The method used is a literature review with a systematic approach and the data searches have been performed in Cinahl and PubMed, where the searches generated 25 original articles based on the purpose of the literature review. The articles are mostly with a quantitative approach and the quality of the articles was consistently of good quality. The analysis of the articles has been done with an integrated analysis. Nursing measures were categorized according to the Fundamentals of Care´s acute care process. The acute care process is divided into initial assessment, execution of nursing measures, monitoring and further assessment and documentation. The results of the study show that crowding affects the care of patients in the emergency department, The greatest impact is seen in the care of the patient during triage, medication handling and compliance with guidelines for treatment of the patient in the emergency department. The conclusion is that a number of different nursing measures are affected by crowding. Several risks have been identified regarding the nursing of the patient in the emergency department as there is crowding. Nursing measures with the greatest impact from crowding were the initial assessment of the patient and drug administration. As a patient, being in the emergency department when there is crowding is a patient safety risk. The result does not correspond with the developed nursing goals at the emergency department.

Background: Common sleeping problems in the elderly are difficulties falling asleep and waking up several times during the night. Waking up several times during the night means that the important recovery that takes place during deep sleep is absent. Longer stretches of bad sleep negatively affect feelings of hunger and the immune system. Lack of sleep can also lead to memory problems and severe fatigue during the day, which increases the risk of falling and fall injuries. At high age, the body's conditions for distributing drugs change and side effects become more common, which justifies non-pharmacological nursing measures that promote sleep for the elderly. Aim: The aim was to describe nursing measures that promote sleep for the elderly. Method: A literature study. Result: Measures that were shown to promote sleep were aromatherapy, chamomile extract, relaxation exercises, acupressure, hand bath with hand massage, yoga, physical activity and natural daylight. Relaxation exercises should be performed in the evening to give the best effect. Physical activity of the degree recommended by the WHO is sufficient to have an effect on sleep quality. Staying in daylight during the morning proved to be the best time to contribute to a better sleep. Conclusion: Many of the elderly get a better quality of sleep from non-pharmacological nursing measures, and in addition, they do not cause any side effects. This suggests that they should be used by nurses in the care of the elderly with sleeping problems. / Bakgrund: Sömnstörningar kan vara av olika karaktär. De vanligaste sömnproblemen äldre har är svårigheter med att somna och även att de vaknar flera gånger under natten. Att vakna flera gånger under natten leder till att den viktiga återhämtningen som sker under djupsömnen uteblir. Sömnbristen påverkar hungerkänslor och immunförsvar negativt. Sömnbrist kan även leda till minnesbesvär och svår trötthet dagtid, vilket ökar risken för fall och fallskador. Vid hög ålder ändras kroppens förutsättningar att distribuera läkemedel och biverkningar blir vanligare, vilket motiverar icke farmakologiska omvårdnadsåtgärder som främjar sömnen hos äldre. Syfte: Syftet var att beskriva omvårdnadsåtgärder som främjar sömnen hos äldre personer. Metod: Allmän litteraturstudie. Resultat: Åtgärder som visade sig vara sömnfrämjande var aromaterapi, kamomillextrakt, avslappningsövningar, akupressur, handbad med handmassage, yoga, fysisk aktivitet samt dagsljus. Avslappningsövningar ska utföras på kvällen för att ge bäst effekt. Fysisk aktivitet av den grad som WHO rekommenderar är tillräckligt för att ge effekt på sömnen. Vistelse i dagsljus under förmiddagen visade sig vara bäst tidpunkt för att bidra till en bättre sömn. Konklusion: Många av de äldre får en bättre sömn av icke farmakologiska omvårdnadsåtgärder, dessutom ger de inga biverkningar. Detta talar för att de bör användas av sjuksköterskor i vården av äldre med sömnproblem.

Bakgrund: Tidigare forskning visar att uteblivna omvårdnadsåtgärder förekommer på vårdavdelningar. Det leder i vissa fall till svåra konsekvenser för patienten, med ökad morbiditet och mortalitet. Syfte: Att undersöka vilka omvårdnadsåtgärder som uteblir inom intensivvården, och vilka orsaker som leder till uteblivna omvårdnadsåtgärder. Metod: En litteraturöversikt med deskriptiv design för att granska kvantitativa artiklar. Resultat: Resultatet visar att uteblivna omvårdnadsåtgärder förekom även inom intensivvården. Åtgärder som uteblev var bland annat hygienrutiner, mobilisering, stöd och undervisning. Läkemedelsrelaterade avvikelser inträffade i mindre utsträckning än på vårdavdelningar men ledde till svårare konsekvenser för patienten. Flera brister i arbetsmiljön medförde att omvårdnadsåtgärder uteblev. Sjuksköterskor stördes i sitt arbete, av bland annat kollegor och övervakningsutrustning. Otillräcklig bemanning hade en stor betydelse för förekomsten av uteblivna omvårdnadsåtgärder. Bra kommunikation och samarbete minskade frekvensen. När sjuksköterskor konsulterade varandra inför åtgärder inträffade färre misstag, och när en checklista användes aktivt under ronden minskade bland annat respiratortid och mortalitetsrisken för patienten. Hög utbildningsnivå och lång yrkeserfarenhet kunde minska förekomsten av uteblivna omvårdnadsåtgärder. Uteblivna omvårdnadsåtgärder förekom i lägre utsträckning inom intensivvården jämfört med vårdavdelningar men tenderade att ha en större negativ påverkan på patienten. Slutsats: Litteraturöversikten visar att uteblivna omvårdnadsåtgärder förekommer inom intensivvården i mindre utsträckning än på vårdavdelningar, men att det påverkar patienten mer negativt då det inträffar. Det är av vikt att förbättra arbetsmiljö, kommunikation och samarbete för sjuksköterskor, och att främja utbildning och yrkeserfarenhet för att minska risken för att omvårdnadsåtgärder uteblir. / Background: Previous research indicates that missed nursing care occurs in health care units. In sometimes this leads to serious consequences for patients, with increased morbidity and mortality. Aim: To investigate what missed nursing care that occurs in intensive care, and the reasons for missed nursing care. Methods: A literature review with descriptive design for reviewing quantitative articles. Result: Missed nursing care was also present in intensive care. Missed nursing actions included hygiene routines, mobilization, support and teaching. Medication errors occurred to a lesser extent than in health care units but led to more severe consequences for patients. Shortcomings in the work environment led to missed nursing care. Nurses were often disturbed in their work, and inadequate staffing was strongly associated with missed nursing care. God communication and teamwork reduced the frequency. When nurses consulted each other before acting fewer mistakes occurred. When using a checklist actively during rounds respiration time and the risk of mortality for the patient was reduced. High levels of education and long professional experience were important for reducing missed nursing care. Missed nursing care was less common in intensive care but tended to have a greater negative impact on the patient. Conclusion: This review demonstrates that missed nursing care is less frequent in intensive care than in health care units but has a greater negative impact on the patient. It is important to improve the working environment, communication and teamwork for nurses, to promote education and professional experience to reduce missed nursing care.

Bakgrund: Enligt forskning har en majoritet av personer med demens någon form av obehandlad smärta. Bristande kommunikation mellan sjuksköterska och patient beskrivs som en orsak till svårigheten för sjuksköterskan att undersöka, bedöma och behandla denna smärta. En fungerande kommunikation och förståelse för patientens livsvärld i kombination med kunskaper om smärtbedömning, kunskap om hur personer med demens upplever smärta samt lämpliga omsorgssåtgärder är nödvändiga för att lindra patientens smärta.  Syfte: Studiens syfte var att beskriva hur sjuksköterskan kan bedöma och lindra smärta hos personer med demens.  Metod: Litteraturöversikt baserad på 15 vetenskapliga artiklar varav elva med kvalitativ ansats och fyra med kvantitativ ansats. Datasamling genomfördes via databaserna CINAHL och PubMed.  Resultat: Det är en stor utmaning för sjuksköterskan att genomföra smärtbedömning på person med medelsvår eller svår demens i form av kognitiv svikt. Bedömningsinstrument är grunden för att sjuksköterskan ska kunna genomföra smärtbedömningen på ett adekvat, säkert, systematiskt och tidseffektivt sätt. Sjuksköterskan kan använda observationsinstrument och självrapporterade bedömningsskalor vid smärtbedömning utifrån observation respektive patientens egen smärtskattning. Fungerande omvårdnadsåtgärder för att lindra smärta är, utöver en fungerande kommunikation med patienten, musik, massage, värmebehandling och användning av rogivande robotdjur.  Slutsats: Smärtbedömning och omsorg av personer med demenssjukdom är en komplex process på grund av patientens nedsatta kommunikationsförmåga. Sjuksköterskan behöver därför fördjupad kännedom om lämpliga bedömningsinstrument för att framgångsrikt bedöma smärta. Utifrån ett personcentrerat helhetsperspektiv behöver sjuksköterskan även förstå patientens livsvärld samt kommunicera med närstående för att framgångsrikt ge smärtreducerande omsorg. / Background: According to research, the majority of people with dementia have some form of untreated pain. Lack of communication between nurse and patient is described as a reason for the difficulty for nurses to examine, assess and treat this pain. A functioning communication and understanding of the patient's perceptions in combination with knowledge of pain assessment, knowledge of how individuals with dementia experience pain and appropriate care measures are necessary to relieve the patient's pain. Aim: The purpose of the study was to describe the nurse's nursing measures to assess and alleviate pain in people with dementia. Method: A literature review based on 15 scientific articles, 11 of which have a qualitative approach and four with a quantitative approach. The data collection was carried out in the databases CINAHL and PubMed.  Results: It is a major challenge for the nurse to make a pain assessment for a patient with moderate and severe cognitive failure. Assessment instruments are the basis for the nurse to be able to perform the pain assessment in an adequate, safe, systematic and time-efficient manner in this patient group. There are observational instruments and self-reported assessment scales that nurses can use in pain assessment based on the nurse's observation and interpretation and the patient's own pain assessment. The nursing measures that the nurse can take in order to alleviate the pain of the patient include music, massage, heat treatment and use of robotic animals. Conclusion: Pain assessment and care of people with dementia is a complex process due to the patient's impaired communication skills. The nurse therefore needs indepth knowledge of appropriate assessment instruments to successfully assess pain. From a person-centered holistic perspective, the nurse also needs to understand the patient's world of life viewpoints and communicate with relatives to successfully provide pain-reducing care.

Bakgrund: En ökande äldre befolkning innebär stigande krav på hälso- och sjukvården och ökade samhällskostnader vilket gör det högst aktuellt att fokusera på hälsofrämjande och förebyggande vård av äldre. Skörhet är ett komplext och multidimensionellt syndrom vilket kännetecknas av funktionsnedgång och förminskad motståndskraft. Skörhet är förknippat med hög risk för stort vårdbehov eller dödlighet. Forskning visar att utveckling av skörhet kan förhindras genom tidig identifiering av riskpatienter och tillämpning av förebyggande omvårdnadsåtgärder. Detta faller inom sjuksköterskans ansvarsområde.Syfte: Syftet var att beskriva omvårdnadsåtgärder för att förebygga skörhet hos äldre.Metod: Studien genomfördes som en litteraturöversikt baserad på 21 vetenskapliga artiklar med både kvalitativ (n=2) och kvantitativ (n=19) ansats som söktes fram i databaserna CINAHL och PubMed.Resultat: Analysen av artiklarna ledde fram till fyra huvudkategorier: riskbedömning,aktivitet, nutritionsanpassning och stödåtgärder. Ett helhetsperspektiv skapas genom identifiering av skörhetsgraden och en multidimensionell riskbedömning. Information och undervisning skapar förståelse för omvårdnadsåtgärder som fysisk aktivitet, nutritionsanpassning och kognitiv träning. Praktiska och psykosociala omvårdnadsåtgärder som komplement ökar egenvårdsförmåga och motivation hos de äldre.Slutsats: Skörhet hos äldre kan förebyggas genom en personcentrerad helhetsbedömning samt individanpassade omvårdnadsåtgärder. Fysisk och kognitiv aktivitet, kostomställning samt praktiskt och psykosocialt stöd minskar undernäring, inaktivitet och muskelnedbrytning samt ökar motivation och egenvårdsförmåga. / Background: An increase in the elderly population means higher pressure on health care, and rising societal costs, making it urgent to move focus to health promotion and preventive care. Frailty is a complex, multidimensional syndrome characterized by disability and a decline of resistance associated with high risk for a greater need for health care or mortality. Research shows how frailty can be prevented through early detection of at-risk patients, and, from a holistic perspective, applying nursing measures with the purpose of preventing, which is the nurse's responsibility.Aim: The aim was to describe nursing measures to prevent frailty of older people.Method: This study was conducted as a literature review based on 21 scientific articles with both qualitative (n = 2) and quantitative (n = 19) approaches that were searched in the databases CINAHL and PubMed.Result: The analysis of the articles led till four main categories: risk assessment, activity, nutrition and support measures. A holistic perspective is created by identifying frailty and a multidimensional risk assessment. Information and teaching create an understanding of nursning measures such as physical activity, dietary change and cognitive training. Practical and psychosocial support as a complement increase the self-care capacity and motivation of the elderly.Conclusion: Frailty in the elderly can be prevented through personcentered and holistic assessment as well as individualized nursing measures. Physical and cognitive activity, dietary change and practical and psychosocial support reduce malnutrition, inactivity and muscle loss as well as they increase motivation and self-care.

No description available.

Bakgrund   Sömn är en subjektiv upplevelse och en förutsättning för att kroppen ska må bra och ha möjlighet för återhämtning. Inom slutenvården är det välkänt att patienter inte sover tillräckligt bra. Konsekvenser av sömnbrist kan innebära en fördröjning på kroppens läkningsförmåga. Patientens tillfrisknande riskerar därmed att fördröjas och följden kan bli en längre vårdtid. Att identifiera omvårdnadsåtgärder som främjar sömn av god kvalitet är ett av sjuksköterskans professionella ansvar. Genom en personcentrerad omvårdnad kan tillit mellan vårdgivare och vårdtagare skapas och en individuell vårdplan verkställas för att främja en god sömnkvalitet. Syfte Syftet var att beskriva hur alternativa omvårdnadsåtgärder som främjar sömnkvalitet ur ett patientperspektiv inom slutenvården. Metod Studiens syfte besvarades med hjälp av metoden litteraturöversikt. Data samlades in via databaserna PubMed och CINAHL och studien inkluderade 18 artiklar efter en integrerad dataanalys och kvalitetsgranskning. Artiklarna var av kvalitativ och kvantitativ studiedesign.  Resultat  Sömn av god kvalitet kan implementeras med hjälp av alternativa omvårdnadsåtgärder såsom användning av öronproppar och ögonmasker, aromaterapi, massage med eteriska oljor samt stämningsfylld musik. Studien fann även att bemötande, tillgänglighet och en anpassad miljö skapade trygghetskänslor och ett inre lugn hos inneliggande patienter vilket underlättade sömnen. Slutsats  Studiens resultat belyser tillämpbara alternativa omvårdnadsåtgärder som främjar sömn av god kvalitet inom slutenvården. Personcentrerade omvårdnadsåtgärder kan främja sömnens kvalitet genom att patienterna har möjlighet att komma till ro samt uppleva mindre oro och ångest. / Background Sleep is a subjective experience and a prerequisite for the human body to feel good and have the opportunity for recovery. It is well-known that patients do not sleep well enough in the inpatient care. The consequence of sleep deprivation can be a delay in the body’s healing ability. This may cause the patients' affliction to be prolonged, resulting in a longer period of hospitalization. Identifying alternative nursing measures that promote a better quality sleep is one of the nurses’ professional responsibilities. Through a patient-centered care trust can be built between nurse and patient and an individual care plan can be implemented to promote a better sleep quality for the patient. Aim The aim was to describe alternative nursing measures that promote better sleep quality from the patient perspective during hospitalization. Method The aim of the study was answered through a literature review. Data was collected through PubMed and CINAHL, and after an integrated data analysis and quality control this study included 18 articles. The articles were both qualitative and quantitative. Results A better sleep quality can be implemented using alternative nursing measures such as the use of earplugs and eye masks, aromatherapy, massage with essential oils and mood-filled music. The study also found that a good treatment, availability and a customized environment created a feeling of safety and an inner peace for the patients, which facilitated the sleep. Conclusions The results of this study describe applicable alternative nursing measures that promote a better sleep quality during hospitalization. A patient-centered care can promote sleep quality due to patients being more able to relax and experiencing less anxiety.

Bakgrund: Kronisk njursvikt innebär att njurens funktioner gradvis minskar och blir nedsatta över tid, vilket kräver dialysbehandling i flera omgångar. Några av symtomen som kan uppstå i samband med kronisk njursvikt är bland annat klåda. Uremisk klåda kan besväras av både fysiskt och psykiskt då det bidrar till sår, ökad trötthet, försämrad livskvalitet. Lidande och obehag som orsakade av uremisk klåda kan ytterligare leda till depression och ångest. Det är därför viktigt att sjuksköterskor kan bemöta och hjälpa patienter som lider av uremisk klåda att lindra symtomen. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors omvårdnadsåtgärder för att lindra uremisk klåda vid kronisk njursvikt Metod: Litteraturöversikten med tolv vetenskapliga artiklar. Databaserna PubMed och CINALH complete användes. Artiklarna analyserades med hjälp av Fribergs analysmodell. Resultat: I resultatet framkom fem teman; (1) Aromaterapi, (2) Termisk terapi, (3) Akupressur, (4) Krämer och (5) Övriga metoder. Dessa fem teman har visat vara effektiva för att lindra uremisk klåda. Slutsats: Sammanfattningsvis har aromaterapi, termisk terapi, akupressur, krämer och övriga omvårdnadsåtgärder visat sig verkande lindrande på uremisk klåda. Genom att tillämpa dessa omvårdnadsåtgärder kan det ytterligare bidra till bättre sömnkvalitet samt livskvalitet för patienterna som lider av uremisk klåda. Dessutom är omvårdnadsåtgärder kostnadseffektiva alternativ gentemot medicinska behandlingen. / Background: Chronic kidney failure means that the kidney's functions gradually decrease and become impaired over time, which requires dialysis treatment several rounds. Some of the symptoms that can occur in connection with chronic kidney failure is itching. Uremic itching can be troublesome both physically and psychologically as it contributes to ulcers, increased fatigue and reduced quality of life. Pain and discomfort caused by uremic pruritus can further lead to depression and anxiety. Therefore, it is necessary that nurses can address and help patients that are suffering from uremic pruritus to relieve the symptoms. Aim: The aim was to describe nurses care measure to treat pruritus in patients with chronic kidney failure. Method: The litterature review based on twelve scientific articles. The databases Pubmed and CINALH complete were used. The scientific articles were analyzed using Friberg´s model. Results: The results showed five themes; (1) Aromatherapy, (2) Thermal therapy, (3) Acupressure, (4) Creams and (5) Other methods. These five themes have been shown to be effective in relieving uremic pruritus. Conclusion: In conclusion, aromatherapy, thermal therapy, acupressure, creams and other methods have been shown to be working in treating uremic pruritus. By applying these nursing interventions can it further contribute to better quality of sleep and quality of life for patients that are suffering from uremic pruritus. Furthermore, are nursing interventions cost-effective alternatives to medical treatment.

Smärta är ett vanligt förekommande symtom inom prehospital akutsjukvård och ambulanspersonal möter dagligen patienter som är påverkade av smärta och ångest. Det visarpå att behovet av smärtlindring är centralt inom prehospital akutsjukvård. Obehandlad smärta kan påverka patienten negativt både på kort och lång sikt och kan orsaka onödigt lidande för patienten. Den farmakologiska smärtlindringen i ambulanssjukvården är begränsad till ett fåtal preparat och då kan icke-farmakologiska åtgärder vara aktuella att använda för att lindra patientens smärta.Syftet var att beskriva omvårdnadsåtgärder inom prehospital akutsjukvård som kan lindra patientens upplevelse av smärta. Metoden i denna studie var litteraturöversikt med systematisk ansats,15 vetenskapliga artiklarinkluderades. De inkluderade artiklarna hämtades från databaserna PubMed och CINAHL. Integrerad analys användes för att sammanställa och presentera resultatet.Resultatet visade att direkta åtgärder som att invänta effekt av läkemedel, beröring, värme, musik samt förflyttning och immobilisering gav smärtlindrande effekt. Kommunikation som omvårdnadsåtgärd i form av lugnande samtal, icke-verbal kommunikation samt att ge information till patienten kunde minska smärtupplevelsen. Ambulanspersonalens vårdande hållning genom att skapa tillit och förtroende i vårdmötet samt ett professionellt förhållningssätt kunde också lindra smärtupplevelsen.Slutsatsen är att icke-farmakologiska omvårdnadsåtgärder kan vara användbara åtgärder för att lindra patientens upplevelse av smärta. Det ställer krav på ambulanspersonalen att identifiera behovet av smärtlindring hos patienten samt välja en lämplig omvårdnadsåtgärd för att lindra smärtan. / Being diagnosed with a cognitive disorder was described as coming as a shock and was experienced as a threat to human dignity, but also as the beginning of a process towards acceptance. The people described things like memory deterioration, difficulty with orientation and coping with everyday tasks, but also that they used strategies to deal with it. For some people, the present and the future became chaotic, where the shame of not remembering or functioning as before together with other people's stigmatized view of the disease made life difficult to manage. Others expressed that they were satisfied with life and experienced health, despite illness. People with cognitive disease experience that everyone goes through their own disease course and no two people and illnesses are the same. Despite life-changing conditions, there were people who experienced health and well-being despite illness. The sense of coherens affected the person's ability to deal with the existential, psychological, physical and social stresses the person encountered. Therefore, a specifically designed support is needed that is based on knowledge and understanding of what it means to live with a cognitive disorder.

Dagkirurgi innebär att utskrivning av patient sker samma dag som det att operationen genomförs. Dagkirurgi som metod ökar och tidigare forskning visar att det finns utrymme för förbättring i patientvården både gällande information och smärthantering samt att patienterna var nöjda med metoden fram tills dess att de skrevs ut och ansåg att den svaga länken i kedjan var den efterföljande vården i hemmet. Metoden som användes var en systematisk litteraturstudie där 10 vetenskapliga artiklar med kvalitativ analys sammanställdes. Syftet var att sammanställa hur sjuksköterskors omvårdnadsåtgärder påverkar patientens upplevelse av återhämtning vid dagkirurgi. Resultatet visade att sjuksköterskan kan påverka patientens upplevelse av återhämtning med omvårdnadsåtgärder. Dessa omvårdnadsåtgärder är uppföljning och återkoppling, adekvat information och undervisning samt positivt och personcentrerat bemötande. / Day surgery means that the patient has the operation and is released from the hospital under the course of a single day. Day surgery as a method is increasing and research shows that there is room for improvement in patient care both regarding information and pain management but also that the patients were satisfied with the method until they were released from the hospital and that the weak link in the chain was the subsequent care at home. The method used was a systematic literature study summarizing 10 scientific articles with qualitative analysis. The aim was to summarize how nurses’ nursing interventions affect the patient's experience of recovery in day surgery. The result in the study showed that nurses can, with nursing interventions, affect the patient's experience of recovery. These nursing interventions are follow-up and feedback, adequate information and education, plus positive and person-centered personal treatment.