Bakgrund: Beteendemässiga och psykiska symtom vid demenssjukdom (BPSD) är samlingsnamnet för en rad vanliga symtom som kan uppträda vid demenssjukdom. Antalet personer med demenssjukdom beräknas öka i framtiden som följd av en åldrande befolkning och därmed ökar även behovet av kunskap kring BPSD. I dagsläget används läkemedel mot BPSD trots begränsad effekt och allvarliga biverkningar. Att leva med en demenssjukdom beskrivs av drabbade personer som både jobbigt och obehagligt. De beskriver en ovisshet i att inte veta vart en är, vem andra på platsen är eller ens om det är en trygg plats att vara på. Syfte: Att sammanställa kunskap kring omvårdnadsåtgärder samt dess effekter vid beteendemässiga och psykiska symtom vid demenssjukdom. Metod: Författarna har genomfört en integrativ litteraturstudie. Kvalitativa och kvantitativa empiriska studier har analyserats. Resultat: Analysen resulterade i åtta kategorier som beskriver omvårdnadsåtgärder och dess effekter: Musik, Personcentrerat förhållningssätt, Fysisk aktivitet, Avslappning och beröring, Dockterapi, Robotdjur, Belysning och Kombination av icke-farmakologiska interventioner. Slutsats: Flertalet omvårdnadsåtgärder har positiva effekter på beteendemässiga och psykiska symtom vid demenssjukdom. Omvårdnadsåtgärder bör användas som förstahandsbehandling och vara personcentrerade. Sjuksköterskans kunskap och ledarskap anses ha en nyckelroll för att omvårdnadsåtgärderna ska implementeras i den kliniska verksamheten samt för att ändra nuvarande attityder kring läkemedel och omvårdnadsåtgärder. Omvårdnad bör få en större roll inom demensvården för att uppfylla behov.

Bakgrund: Majoriteten patienter upplever oro i samband med operation. Oro beror på olika bakomliggande faktorer och är oftast lättare att identifiera än att lindra, då alla patienter är olika och har individuella behov. Det ingår i anestesisjuksköterskors ansvar att identifiera samt lindra oro hos patienter, då det kan orsaka ett psykiskt lidande. Därför är det väsentligt att anestesisjuksköterskor har vetskap om olika omvårdnadsåtgärder som finns för att lindra oro hos patienter. Syfte: Att kartlägga omvårdnadsåtgärder som används för att lindra patienters upplevelse av oro perioperativt. Metod: Integrativ litteraturöversikt med 22 vetenskapliga artiklar som analyserades. Resultat: I resultatet beskrevs två teman, betydelsen av kommunikation och alternativa behandlingsmetoder, vilka beskrevs i sammanlagt fyra subteman, att interagera med patienter, att samverka med teamet, att använda kognitiva- och fysiska behandlingsalternativ. Slutsats: Examensarbetet kartlägger, samt ökar kunskapen om vilka omvårdnadsåtgärder som används för att lindra patienters oro i samband med operation. / Background: The majority of patients experience anxiety associated with surgery. Anxiety depends on various underlying factors and is usually easier to identify than to relieve, as all patients are different and have individual needs. The responsibility of anaesthesia nurses includes to identify and alleviate anxiety in patients, as it can cause psychological distress. Therefore, it is essential that anaesteshia nurses have knowledge of various nursing interventions that exist to alleviate anxiety in patients. Purpose: To map nursing interventions that are used to alleviate patients’ experience of anxiety perioperatively. Method: Integrative literature review with 22 scientific articles that were analysed. Result: The results were described in two themes, the importance of communication and alternative treatment methods, which were described in a total of four subthemes, interacting with patients, collaborating with the team, using cognitive- and physical treatment alternatives. Conclusion: The thesis maps and increases knowledge about which nursing measures are used to alleviate patients' anxiety in connection with surgery.

Bakgrund Oro och ångest är vanligt förekommande inför operation. Patienters upplevelse är individuell där preoperativ oro och ångest kan grunda sig i olika faktorer. Preoperativ oro och ångest kan leda till konsekvenser för hela det perioperativa vårdförloppet. Preoperativt förbereds patienter med nödvändiga förberedelser utifrån operationens art samt patienters individuella behov. Sjuksköterskor har i den preoperativa fasen en central roll i att bemöta och uppmärksamma patienters oro och ångest för att tillämpa adekvata omvårdnadsåtgärder. Syfte Syftet var att beskriva sjuksköterskors omvårdnadsåtgärder för att lindra patienters preoperativa oro och ångest. Metod Examensarbetet har genomförts som en strukturerad litteraturöversikt med inslag av den metodologi som används vid systematiska litteraturöversikter. Databaserna CINAHL och PubMed har använts för urval av artiklar. Artiklarna kvalitetsgranskades utifrån Nilssons granskningsmall. Analysen utfördes utifrån Fribergs analysmodell. Resultatet grundar sig på 17 vetenskapliga artiklar publicerade mellan år 2014–2024. Resultat Huvudkategorierna sjuksköterskors åtgärder och terapier identifierades i resultatet. Resultatet delades upp i följande underkategorier; patientutbildning, samtal med patient, avslappning, massage, musik samt aromaterapi. Slutsats Resultatet visar att det finns olika typer av icke-farmakologiska omvårdnadsåtgärder som kan lindra preoperativ oro och ångest. Genom att uppmärksamma och tillämpa relevanta omvårdnadsåtgärder kan patienters oro och ångest i den preoperativa fasen lindras. / Background Anxiety is common before surgery. The patient’s experience is individual and various factors can be the basis for preoperative anxiety. Preoperative anxiety can lead to consequences for the entire perioperative care process. Preoperatively, the patient is prepared with necessary preparations, which are determined based on type of surgery and the patient’s individual needs. In the preoperative phase, nurses have a central role in meeting and paying attention to the patient’s individual needs in order to relieve anxiety with the help of nursing interventions. Aim The aim was to describe nurses’ nursing interventions to relieve patients preoperative anxiety. Method The thesis has been carried out as a structured literature review with elements of the methodology used in systematic literature review. The databases CINAHL and PubMed were used for selection of articles. The articles were quality reviewed based on Nilsson’s review template. The analysis was conducted based on Friberg’s analysis model. The result is based on 17 scientific articles published between the years 2014–2024. Results The main categories nurses nursing interventions and therapies were identified with the subcategories of patient education, conversation with patient, relaxation, massage, music and aromatherapy. Conclusions The results shows that there are different types of non-pharmacological nursing interventions that can relieve preoperative anxiety. By paying attention and implementing relevant nursing interventions, the patient’s preoperative anxiety can be relieved.

Bakgrund Sömnstörningar och fragmenterad sömn förekommer i stor utsträckning bland patienter som vårdas på intensivvårdsavdelningar. Otillräcklig sömn kan leda till längre återhämtningstid och försämrad sömnkvalitet kan kvarstå i flera månader efter utskrivning och till följd av det avsevärt försämra patienters livskvalitet. Syfte Syftet med denna litteraturöversikt var att undersöka vilka omvårdnadsåtgärder som kan främja en god nattsömn för intensivvårdspatienter.  Metod Litteraturöversikt med systematisk ansats baserad på kvantitativa studier. En systematisk litteratursökning gjordes i databaserna PubMed och Cinahl vilket resulterade i 16 artiklar. Artiklarna kvalitetsgranskades sedan och resultatet sammanställdes genom en narrativ analys.  Resultat Totalt inkluderades 16 randomiserade kontrollerade studier som undersökte olika interventioner för att främja sömn. Omvårdnadsåtgärder som sovmask samt öronproppar + sovmask framstod som de mest effektiva interventionerna för att främja god sömnkvalitet. Även aromaterapi och meditation med hjälp av VR ledde till förbättrad sömn. Slutsats För att optimera patienters möjlighet till återhämtning är det viktigt att patienterna får möjlighet till god sömn under vårdtiden. Flertalet omvårdnadsåtgärder som tas upp i litteraturöversikten skulle kunna implementeras på intensivvårdsavdelningar för att förbättra patienters sömnkvalitet.

Bakgrund: Arbetet kring vaccinationer utgör en stor del av skolsköterskans yrkesutövande, liksom är en viktig faktor i att främja barns hälsa på lång sikt. Stickrädsla är vanligt förekommande och kan påverka såväl barnets upplevelse av vaccinationen som följsamheten till det allmänna barnvaccinationsprogrammet. Skolsköterskan kan tillämpa omvårdnadsåtgärder i syfte att underlätta vaccinationen för barn med stickrädsla. Syfte: Att beskriva skolsköterskors erfarenheter av omvårdnadsåtgärder i samband med vaccination av barn med stickrädsla. Metod: Studien genomfördes med en kvalitativ induktiv ansats genom datorstödda intervjuer vilka analyserades genom innehållsanalys. Resultat: Analysen resulterade i tre kategorier och sju underkategorier. Kategorierna utgjordes av Att förbereda inför vaccination, Att optimera vaccinationssituationen samt Att samverka kring elever i samband med vaccination. Konklusion: Skolsköterskor kan genom att anta ett barncentrerat förhållningssätt, med en flexibilitet utifrån barnets behov, i många fall genomföra vaccinationer av elever med stickrädsla. Samverkan med vårdnadshavare kan fungera som en trygghet och skulle potentiellt kunna vara förebyggande för framtida stickrädsla. / Background: Vaccination constitutes a significant part of the school nurse's professional practice and is crucial for promoting children's long-term health. It is common children have a fear of needles which may affect both the child’s vaccination experience and adherence to the childhood immunisation programme. School nurses can apply nursing measures to facilitate vaccinations for children with fear of needles. Aim: To describe school nurses' experiences of nursing measures during vaccination of children with fear of needles. Method: The study was performed with a qualitative inductive approach through computer-assisted interviews analyzed using content analysis. Findings: Analysis yielded three categories and seven subcategories, the categories consisted of To prepare for vaccination, To optimize the vaccination situation and To collaborate around pupils during vaccination. Conclusion: By adopting a child-centered approach and being flexible according to a child's needs, school nurses can often carry out vaccinations for students with a fear of needles. Collaboration with parents or other safe adults can provide security and potentially prevent future fear of needles.

Bakgrund: Typ 2-diabetes är en kronisk sjukdom som står för 90 procent av alla diabetesfall i världen och beräknas öka de kommande åren, på grund av bland annat ohälsosamma levnadsvanor såsom kost och fysisk aktivitet. Egenvård innebär att patienten tar ansvar och för att hantera det behövs kunskap och stöd från vårdpersonalen. Syfte: att beskriva upplevelser av egenvården vid typ 2-diabetes, med fokus på livsstilsförändringar. Metod: En allmän litteraturöversikt baserad på tolv kvalitativa vetenskapliga artiklar genomfördes. Resultat: Det har framkommit olika upplevelser av egenvården och dessa har kategoriserats i teman med subteman: 1) Känsla av kontroll: Olika uppfattningar av betydelsen av typ 2-diabetes, 2) Upplevelser av livsstilsförändringar: Kostomläggning och Fysisk aktivitet och 3) Upplevelser av omvårdnadsåtgärder: Rådgivning, Motiverande samtal, MI och Gruppbaserad patientutbildning. Slutsats: Att ändra på sin livsstil kan upplevas som krävande och omställningen behöver stödjas och anpassas utefter patientens behov. Klinisk betydelse: Patientens upplevelser av egenvård med behov, krav och brister kan fungera som ett kunskapsverktyg för vårdpersonalen vid omvårdnaden av typ 2-diabetes. / Background: Type 2-Diabetes is a chronic disease that accounts for 90 percent of all diabetes cases in the world and is expected to increase in the upcoming years, due to unhealthy habits such as diet and physical activity. Self-management means that the patient takes responsibility and in order to manage it knowledge is needed and support from caregivers. Objective: To describe the experiences of self-management in Type 2-Diabetes, focusing on lifestyle changes. Method: A literature review based on twelve qualitative scientific articles were conducted. Results: It has turned out that there have been different experiences of self-management and these have been categorized into themes with subthemes: 1) Sense of control: Different views of the importance of Type 2-Diabetes, 2) Experiences of lifestyle changes: Change of diet and Physical activity and 3) Experiences of nursing interventions: Counseling, Motivational interviewing, MI and Group-based patient education. Conclusion: To change the lifestyle may be perceived as demanding and conversion needs to be adjusted to the patient's needs. Clinical significance: Patient’s experiences of self-management with needs, demands and deficiencies can serve as a knowledge tool for the care staff in the care of Type 2-Diabetes.

Bakgrund: Malnutrition är vanligt hos patienter med kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL). Malnutrition hos patienter med KOL kan orsaka nedsatt immunförsvar, ökad dyspné, minskad livskvalité samt att KOL-sjukdomen riskerar att öka i allvarlighetsgrad samt ha ett snabbare sjukdomsförlopp. År 2030 bedöms KOL vara den tredje vanligaste sjukdomen i världen. Därför är det viktigt som sjuksköterska att ha kunskap i vilka omvårdnadsåtgärder som kan användas vid malnutrition hos KOL-patienter. Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att sammanställa KOL-patienters upplevda problem vid nutrition samt vilka omvårdnadsåtgärder sjuksköterskan kan vidta vid malnutrition. Metod: Litteraturöversikt baserad på 15 vetenskapliga artiklar. Resultat: Det fanns många olika problem som KOL-patienter upplevde i samband med nutrition. Dessa faktorer kunde vara både fysiska och psykiska. Sjuksköterskan kunde som omvårdnadsåtgärd upprätta kontakt med dietist för individuella råd och åtgärder till patienten. Som sjuksköterska var den stödjande samt kunskapsförmedlande rollen viktig, likväl att ge egenvårdsråd utifrån patientens önskemål samt förutsättningar. Slutsats: Den problematik som KOL-patienter upplevde i relation till nutrition var individuell. Nutrition hos KOL-patienter var ett komplext område då det innefattade både fysiska och psykiska bekymmer. Det är viktigt att sjuksköterskan arbetar personcentrerat vid vård av KOL-patienter då patienterna upplever olika problemområden i samband med nutrition, detta för att ge en god och säker vård. / Background: Malnutrition is common in patients with chronic obstructive pulmonary disease (COPD). Malnutrition in patients with COPD can cause impaired immune system, increased dyspnoea, decreased quality of life, and the COPD risk being increased in severity as well as having a faster disease course. In 2030, COPD is estimated to be the third most common disease in the world. Therefore, it is important as a nurse to have knowledge of which nurse care can be used in malnutrition in COPD patients. Aim: The aim of this literature review was to compile COPD patients' perceived problems with nutrition and what nurse care the nurse can take in malnutrition. Method: A literature review based on 15 scientific articles. Results: There were problems that occur for COPD patients that were caused according to their nutrition. These conditions could be both physical and psychological. The nurse could seek advice from a dietician to be informed of the best solution regarding nutritional needs of the patient. As a nurse it was important to pass on knowledge and give support to the patient whilst also advising on selfcare according to the patient's current condition and preferences. Conclusion: The variety of nutritional problems COPD patients face were highly individual and are therefore a complex subject as the effects are both physical and psychological. In general, the nurse should work closely with the patient as there can be nutrition related problems and in doing so, ensures appropriate and safe care.

SAMMANFATTNING Bakgrund Traumatisk skallskada drabbar relativt många och leder till personligt lidande och finansiell belastning för individ och samhälle då majoriteten får en svår till medelsvår funktionsnedsättning efter vårdtiden. På 1970-talet påvisades ett signifikant samband mellan högt ICP och sekundära hjärnskador. I studier där ICP >20 mmHg har förekommit kunde signifikant sämre utfall ses. Syfte Syftet med studien var att med hjälp av omvårdnadsprocessen observera intensivvårdssjuksköterskans identifiering och vidtagande av omvårdnadsåtgärder vid ett högt ICP samt utvärdera de utförda omvårdnadsåtgärderna.  Metod Prospektiv tvärsnittsundersökning, där sju intensivvårdssjuksköterskor och fem patienter observerades med hjälp av ett observationsformulär. Resultat 51(73 %) av de höga ICP normaliserades inom en minut och intensivvårdssjuksköterskan uppskattades ha observerat högt ICP i 50(71 %) av tillfällena inom en minut. 19(27 %) tillfällen observerades inte och 11(65 %) av omvårdnadsåtgärderna skedde inom en minut. Omvårdnadsåtgärder som utfördes var administrering av bolusdos med läkemedel (35 %) eller dränera likvor (35 %). Efter utförd omvårdnadsåtgärd normaliserades högt ICP inom en till två minuter, 7(41 %), och 4(24 %) normaliserades inom två till tre minuter. Slutsats Majoriteten av tillfällena med högt ICP uppmärksammades inom en minut och vanligast förkommande omvårdnadsåtgärderna var administrering av bolusdos sederande läkemedel eller dränera likvor. Av de tillfällen med intrakraniell hypertension som inte blev observerade var enbart ett par tillfällen ihållande i längre än en minut och samtliga normaliserades spontant inom två minuter. Intensivvårdssjuksköterskorna identifierade och effektivt åtgärdade intrakraniell hypertension snabbt, vilket kan bidra till ett bättre utfall för patienterna. / ABSTRACT Background Due to traumatic brain injury a financial burden is placed on the individual as well as the society and personal suffering also occurs. A significant correlation between elevated ICP and secondary injury was found in the 1970s. Significantly worse outcome was found in a numerous of studies where ICP >20mmHg occurred. Objective The aim of this study was to observe intensive care nurses nursing interventions and its efficiency to decrease ICP by using Orem’s Self-care deficit theory. Methods A prospective observational study. Seven intensive care nurses and five patients were observed. Results 51(73%) of the observed ICP >20mmHg were normalized within the minute. The intensive care nurses were estimated to have observed an on-going intracranial hypertension in 50(71 %) within the minute. 19(27 %) went unnoticed and 11(65 %) of the nursing interventions were executed within the minute. Nursing interventions executed were administration of a sedative (35 %), drainage of cerebrospinal fluid (35 %). Elevated ICP was normalized in 7(41 %) within two minutes and 4(24 %) within three minutes due to the nursing intervention. Conclusion Intensive care nurses noticed the majority of occasions with elevated ICP within one minute. The most commonly used nursing intervention was to administrate a sedative or to drain cerebrospinal fluid. All of the elevated ICP that went unnoticed normalized spontaneously within two minutes. The fast identification of and treated intracranial hypertension are likely to have contributed positively in the patient’s outcome.

Bakgrund: Urinvägsinfektion är den vanligast förekommande vårdrelaterade infektionen och innebär förekomst av bakterier i urinen med eller utan symtom. Det finns ett flertal faktorer som gör att äldre är en riskgrupp för att drabbas av urinvägsinfektion bland annat samsjuklighet och funktionsnedsättningar. Urinvägsinfektioner leder till lidande hos den äldre individen och stora kostnader för samhället. Sjuksköterskan har ett ansvar att förebygga sjukdom och minska lidande. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskans omvårdnadsåtgärder, upplevda effekter samt effekter av dessa, för att förebygga uppkomst av urinvägsinfektion hos äldre samt att beskriva de inkluderade artiklarnas urvalsmetod och undersökningsgrupp. Metod: En litteraturstudie med deskriptiv design. Studien baseras på 14 vetenskapliga artiklar. Av dessa var 12 stycken skrivna med kvantitativ ansats och två med kvalitativ ansats. Resultatet analyserades deduktivt utifrån Orems fem hjälpmetoder och subkategorierna framkom efter en induktiv analys. Huvudresultat: Resultatet sammanställdes i följande kategorier: Att göra något eller handla för en annan person med subkategorierna; God hygien, Specifika åtgärder relaterade till kateter, Ökat vätskeintag samt Profylaktiska läkemedel och tillskott. Att handleda en annan person, Att ge fysiskt och psykologiskt stöd, Att skapa en miljö som främjar utveckling samt Att undervisa. Slutsats: Sjuksköterskorna i studien använde sig av ett flertal olika omvårdnadsåtgärder för att förebygga urinvägsinfektion. Att förkorta tid med kateter samt att undvika att sätta kateter var de mest effektiva åtgärderna för att förebygga urinvägsinfektion. Sjuksköterskorna i studien upplevde att utbildning av patienter, omvårdnadspersonal och anhöriga samt ett ökat vätskeintag reducerade incidens av urinvägsinfektion. / Background: Urinary tract infection is the most common nosocomial infection and involves the presence of bacteria in the urine with or without symptoms. There are several factors that make that the elderly are at increased risk of suffering from urinary tract infection among other comorbidity and functional impairments. Urinary tract infections lead to suffering among elderly individuals and high costs for the society. The nurse has a responsibility to prevent disease and reduce suffering. Aim:The aim was to describe nursing care measures, perceived effects and the effects of these, in order to prevent the occurrence of urinary tract infection in the elderly and to describe the included articles in the sampling methodology and survey group. Method: A literature study with descriptive design. The study is based on 14 scientific articles. Of these, 12 studies with a quantitative approach and two studies with a qualitative approach. The results were analyzed deductively based on Orem´s five methods of helping. Subcategories emerged after an inductive analysis Main results: The results were compiled in the following categories: To do something or act for another person with subcategories; Good hygiene, Specific actions related to the indwelling urinary catheter, Increased fluid intake and Prophylactic agents / supplements. To mentor another person, To give physically and psychological support, To create an environment conducive to development and To educate. Conclusion: The nurses in the study used a variety of nursing interventions for preventing UTI. To shorten the time with the indwelling urinary catheter and to avoid inserting indwelling urinary catheter were the most effective methods to prevent urinary tract infections. The nurses in the study considered that education of patients, nursing staff and relatives and an increased fluid intake decreased incidence of urinary tract infections.

Bakgrund: Smärta är en subjektiv upplevelse och ett flerdimensionellt begrepp som berör fysiska, psykiska, psykosociala och existentiella dimensioner av människan. Inom den palliativa vården är smärta ett vanligt förekommande symtom. För att uppnå en individanpassad smärtlindring bör sjuksköterskor ta hänsyn till smärtans olika dimensioner. Smärtlindring i palliativ vård anses som otillräcklig och berör främst åtgärder i ett medicinskt perspektiv. Sjuksköterskor kan bemöta patienterna som lider av smärta med icke- farmakologiska omvårdnadsåtgärder. Syfte: Att belysa icke- farmakologiska omvårdnadsåtgärder och dess betydelse i relation till smärta inom palliativ vård. Metod: Litteraturöversikten är grundad i tio vårdvetenskapliga artiklar; två kvalitativa, fyra kvantitativa och tre med mixad metod. Artiklarnas innehåll granskades och analyserades utifrån Katie Erikssons omvårdnadsbegrepp ansa, leka och lära. Resultat: Utifrån de tre begreppen visade resultatet från ansa att icke- farmakologiska omvårdnadsåtgärder som innefattades av fysisk beröring gav upphov till smärtlindring. Resultatet från kategorin leka visade att icke- farmakologiska omvårdnadsåtgärder berörde den psykiska dimensionen av patienternas smärta där sociala sammanhang kan påverka smärtlindringen. I kategorin lära påvisades att sjuksköterskors och patienters attityder samt förhållningssättet till icke- farmakologiska omvårdnadsåtgärder kan påverka smärtlindringen positivt och negativt. Diskussion: Resultatdiskussionen knyts an till Katie Erikssons omvårdnadsteori kring ansa, leka och lära. I diskussionen stärker och kritiserar författarna sitt resultat kopplat till sjuksköterskans kompetensbeskrivning. / Background: Pain is a subjective experience and a multi-dimensional concept based on physical, psychological, psychosocial and existential dimensions. Within palliative care, pain is a symptom that is regularly occurring. To achieve pain relief that is individually adapted, the nurses should have the different dimensions of pain in regard. Pain relief in palliative care is seen as inadequate and touches mostly on actions from a medical perspective. The nurses can respond to patients with non-pharmacological nursing measures to treat symptoms of pain. Aim: To illuminate non-pharmacological nursing measures and its meaning with pain in palliative care. Method: The literature review is based on ten articles in nursing science; two qualitative, four quantitative and three articles based on both methods. The content of the articles has been reviewed and analyzed with Katie Erikssons nursing theory by categories tend to, play and learn. Results: From these three concepts the results from the category tend to demonstrated that the non-pharmacological nursing measures which included physical touch gave rise to pain relief. Results from the category play demonstrated that non-pharmacological nursing measures affected the psychological aspect of the patients' pain where social interactions can affect pain relief. From the category learn it was shown that nurses and patients attitudes and approach to non-pharmacological nursing measures can affect the pain relief both positively and negatively. Discussion: The result is discussed and linked to Katie Erikssons theory of nursing tend to, play and learn. The writers also reinforces and critiques the result tied to the nursing skills description