Förträngda kranskärl orsakar ischemisk hjärtsjukdom (IHD). Kateterburna in-grepp i kranskärlen har fått en alltmer framträdande plats vid behandling av patienter med IHD. Perkutan transluminal coronar angioplastik, PTCA är den vanligaste kateterburna metoden och är för patienten ett stort ingrepp, både fysiskt och psykiskt. Syftet med examensarbetet var att genom en litteraturstu-die undersöka patientens upplevelser före, under och efter PTCA samt vilka omvårdnadsåtgärder som bör utföras före och efter PTCA. Syftet innefattade även att undersöka om det finns skillnader och likheter mellan kvinnor och män gällande upplevelser och omvårdnadsåtgärder. Den teoretiska referensramen i arbetet är Doris Carnevalis omvårdnadsmodell där hälsa anses kunna uppnås om en balans finns mellan individens hälsorelaterade krav i det dagliga livet och det funktionella hälsotillståndet. De viktigaste resultaten som framkom i studien är vikten av information till patienten för att minska oro och rädsla i samband med PTCA samt betydelsen av patientens sängläge. / Stenosed coronary arteries cause ischaemic heart disease (IHD). The use of catheters during interventions in the coronary arteries has become more pro-nounced in treating patients with IHD. The most common intervention method using a catheter is percutaneous transluminal coronary angioplasty, PTCA and for the patient it is a major procedure, both physical and psychical. The purpose of this degree project was to examine the patient´s experiences before, during and after PTCA and which nursing interventions that should be performed be-fore and after PTCA. The purpose was also to examine whether there are any differences or similarities between men and women regarding experiences and nursing interventions. The theoretical framework used was Doris Carnevali´s model of nursing, where health is viewed as a balance between the individual´s health related demands in the daily life and the functional health status. The most important results that emerged in the study was the importance of infor-mation to the patient in order to decrease their worries and fears related to PTCA and the importance of the patient´s positioning in bed.

Bakgrund: Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska beskriver att det är sjuksköterskans ansvar att ge patienten en god och säker vård ur ett etiskt perspektiv samt genom beprövad erfarenhet. Patientnärmre vård är ett arbetssätt som sätter patienten och dennes problem och behov i centrum. Omvårdnadens kvalitet ökar och ger en snabbare rehabiliteringstid för patienten.Syfte: Att granska vad den patientnära tiden innebär för sjuksköterskan och se vad den innehåller. Hur mycket tid, totalt, läggs ner på patientnära tid under ett dagspass? Metod: Empirisk, strukturerad icke deltagande observationsstudie med kvantitativ och kvalitativ ansats. Det kvantitativa resultatet har bearbetats och presenteras i form av diagram och text. Det kvalitativa resultatet har analyserats med latent innehållsanalys.Resultat: Studien visade att den patientnära tiden var låg på den observerade avdelningen. Den uppmätta genomsnittliga patientnära tiden var 15, 5 % av ett dagspass mellan 7.00-13.00. Huvuddelen av den patientnära tiden ägnades åt omvårdnadsåtgärder. Slutsats: Resultatet visar att ett behov av förändring i sjuksköterskornas arbete och dess organisering är utmärkande. / Background: The Competence Description for Swedish Certified Nurse describes the nurse's responsibility to give the patient a good and safe care from an ethical perspective and through proven experience. The patient focused work method is an approach that places the patient and his problems and needs in the centre. Nursing care quality increases and gives a quicker rehabilitation time for the patient. Objective: To examine what the direct patient time means to the nurse and see what it contains. How much time, total, spent on direct patient time in a day's work? Method: Empirical, structured non-participant observational study with quantitative and qualitative approach. The quantitative result have been processed and is presented in the form of diagrams and text. The qualitative results were analyzed with latent content analysis. Results: The study showed that the direct patient time was low at the observed ward. The measured average direct patient time was 15,5 % of a day between 7.00-13.00. Most of the direct patient time was devoted for care measures.Conclusion: The result shows that a need for change in the nurses work and its organization is eminent.

Postoperativt illamående och kräkning (PONV) är en besvärlig och vanlig komplikation i det postoperativa förloppet vilket kan leda till komplikationer, förlängd vårdtid och ökade kostnader. Många patienter har beskrivit det som att de hellre hade uthärdat smärta än att må illa och kräkas efter anestesi. Syftet med denna studie var att presentera omvårdnadshandlingar och åtgärder som allmänsjuksköterskan kan utföra för att lindra dessa besvär. Metoder som aromterapi och akupressur beskrivs och preventiva åtgärder som den preoperativa informationens betydelse och förberedelse med kolhydrater innan kirurgi behandlas. Aromterapi där patienten har fått inandats t.ex. isopropylalkohol, visade sig vara effektivt vid PONV, liksom akupressur och akustimulering, där stimulering av en akupressurpunkt på handleden (P6) med hjälp av antingen tryck eller svag elektrisk ström har gett goda resultat vid illamående och kräkning. / Postoperative nausea and vomiting (PONV) are common and distressing postsurgical symptoms and persistent nausea and vomiting could result in postoperative complications such as electrolyte abnormalities and dehydration, delayed discharge and increasing medical costs. Nausea and vomiting are frequently listed by patients as their most important perioperative concerns even more concerning than pain. The purpose with this review was to discuss nursing interventions appropriate for the management of PONV. Different methods will be discussed such as aromatherapy and acupressure. Also the importance of preoperative information and preoperative carbohydrate loading is discussed.

Syftet med studien var att sammanställa vetenskaplig litteratur angående patienternas livskvalitet samt sjuksköterskans omvårdnadsåtgärder med avseende på orala komplikationer som är ett vanligt förekommande problem hos patienter inom palliativ vård. Våra frågeställningar var: Hur påverkar orala komplikationer livskvalitet hos patienter inom palliativ vård? Vilka omvårdnadsåtgärder kan sjuksköterskan utföra dels för att patienter ska bibehålla god oral status och dels för att patienternas resurser stärks och balansen mellan dagliga livets krav och inre respektive yttre resurser upprätthålls? Metod: En litteraturstudie baserad på elva vetenskapliga artiklar. Som teoretisk referensram valdes Carnevalis balansmodell, Dagligt liv - Funktionellt hälsotillstånd. Resultatet visar att fysiska besvär och psykosocialt lidande till följd av orala komplikationer påverkade patienternas livskvalitet i stor utsträckning. Detta medförde obalans mellan dagliga livets krav och patienternas resurser. Till de omvårdnadsåtgärder som sjuksköterskan kan tillämpa inkluderas prevention, undervisning, dokumentation och rapportering samt behandling av orala komplikationer. Resultat från denna studie kan användas vid omvårdnad av patienter inom palliativ vård som upplever orala problem. / The purpose of this literature review was to compile research evidence on patients’ quality of life and nurse’s interventions with regard to oral complications which are problems seen frequently in patients within palliative care. Our questions were: How do oral complications influence quality of life in patients within palliative care? What kind of interventions can a nurse do on the one hand to help patients maintain good oral status, and on the other hand to help patients strengthen their resources to maintain the balance between demands in daily life and resources, internal as well as external? Method: A literature review based on eleven research articles. The authors chose as theoretical reference Carnevali’s balance model, Daily life - Functional state of health. The results showed that physical labour and psychosocial suffering in consequence of oral complications affected patients’ quality of life to a great extent. This resulted in imbalance between the daily life demand and the patients’ resources. The interventions that nurses can use are prevention, patient education, documentation, reports and treating of oral complications. Results from this review can be used in care of patients within palliative care who experience oral complications.

Kognitiv sjukdom är samlingsbegrepp som innefattar flera olika diagnoser och i Sverige insjuknar årligen 20 000–25 000 personer. Det som är gemensamt för de olika diagnoserna är att de uppstår till följd av skador i hjärnan. Att leva med kognitiv sjukdom innebär att olika kognitiva funktioner sviktar vilket kan leda till en känsla av att förlora kontrollen över sitt liv. Nio av tio som har en kognitiv sjukdom drabbas någon gång av beteendemässig och psykiska symtom vid demenssjukdom (BPSD), ett av dessa symtom är agitation. BPSD orsakar ett stort lidande för personen själv men även för närstående och är många gånger en stor utmaning för vårdpersonal att bemöta. För att förebygga och lindra BPSD är det omvårdnadsåtgärder som är förstahandsåtgärden. Ett led i att minska lidande för personen är att öka kunskapen om vilka omvårdnadsåtgärder som kan minska agitation.   Syfte: Syftet med studien var att kartlägga vilka omvårdnadsåtgärder som kan ha effekt på agitation hos personer med kognitiv sjukdom. Metod: En litteraturöversikt valdes för att besvara studiens syfte. Resultatet har baserats på kvantitativa studier max tio år gamla för att kartlägga den senaste forskningen inom det valda området. 16 studier inkluderades i resultatet.  Resultat: Resultatet visar signifikant minskning av agitation hos personer med kognitiva sjukdomar med hjälp av omvårdnadsåtgärder som musikterapi, fysisk aktivitet, hundterapi, akupressur, ljusterapi och vistelse i terapeutisk trädgård. Vid fotmassage sågs i stället en ökning av agitation, ökningen var dock inte signifikant.  Slutsats: I studiens resultat ses ett flertal användbara omvårdnadsåtgärder som kan implementeras i den kliniska vården för att minska agitation hos personer med kognitiv sjukdom. Genom att använda sig av omvårdnadsåtgärder kan läkemedel som kan ge allvarliga och oönskade biverkningar, så som exempelvis neuroleptika, minska i användning. Studien kan vara av nytta för att öka kompetensen hos vårdpersonal inom området. / Cognitive disorder is a collective term that includes several different diagnoses and in Sweden 20,000 - 25,000 people get diagnosed each year. The common factor for these diagnoses is the fact that they occur because of brain damages. Living with a cognitive disorder means that various cognitive functions fail. Nine out of ten with cognitive disorder are at some point affected by behavioural and psychological symptoms of dementia (BPSD). One of these symptoms is agitation. BPSD causes a great deal of suffering for the diagnosed person and the family. Furthermore, it is often a great challenge for caregivers to give these individuals the correct care. To prevent and alleviate BPSD, nursing treatment is the first option. A step towards reducing suffering for the person is to increase knowledge of which nursing treatments can reduce agitation Aim: The aim of the study was to investigate which nursing treatment can have an effect on agitation in people with cognitive disorders. Method: A literature review was chosen to answer the aim of the study. The results have been based on quantitative studies that are a maximum of ten years old to map the latest research in the chosen field. Results: The result shows significant reduction of agitation in people with cognitive disorders using nursing treatment such as music therapy, physical activity, dog therapy, acupressure, light therapy and time spent in therapeutic garden. An increase in agitation was however seen during foot massage, but the increase was not significant. Conclusion: The results of the study show several useful non-pharmacological treatments that can be implemented in clinical care to reduce agitation in people with cognitive disorders. By using non-pharmacological treatment, the use of inappropriate drugs, which can have severe negative side effects, such as neuroleptics, can be reduced. The study may be useful to increasing the competence of concerned caregivers.

Background: Patients who are going through a surgical intervention, almost always have some form of anxiety related to this. Pharmacological interventions are routinely used for treatment of preoperative anxiety. Although there are different forms of strategies and nursing interventions that can be used by the nurse anaesthesia to meet patients with preoperative anxiety. Purpose: To describe non-pharmacological nursing interventions utilized by nurse anesthetist to alleviate patients’ pre-operative anxiety. Design/Method: A literature review was performed. 23 studies with quantative method met the inclusion criteria and was included in the review. Result: A number of non-pharmacological nursing interventions reduces the preoperative anxiety in patients undergoing surgical intervention. The findings display interventions that all have a significant effect on preoperative anxiety: acupuncture, massage, aromatherapy, relaxation exercises, music therapy, supporting conversation, pre-recorded information, oral information and written information and education. Common for all these interventions is that they are all performed when the care-relationship according to Fundamentals of Care is established.  No research was found to illustrate any difference between men and women in how the preoperative anxiety is affected by these nursing interventions. Conclusion: Non-pharmacological nursing interventions prior to surgery alleviate the pre-operative anxiety in patients. By using relatively simple and inexpensive measures, individually adapted to the patient’s requirements, the preoperative anxiety can be relieved. There is a lack in knowledge regarding differences between how nursing interventions affects the pre-operative anxiety in men versus in women. / Bakgrund: Patienter som ska genomgå ett kirurgiskt ingrepp känner nästan alltid oro inför detta. Rutinmässigt används oftast farmakologisk behandling för att dämpa preoperativ oro. Det finns olika strategier och omvårdnadsåtgärder som anestesisjuksköterskan kan använda för att bemöta patienter med preoperativ oro.  Syfte: Syftet är att beskriva vilka icke-farmakologiska omvårdnadsåtgärder som används av anestesisjuksköterskor för att lindra patienters preoperativa oro.  Metod: En litteraturstudie med systematisk ansats användes. 23 studier med kvantitativ metod mötte urvalskriterierna och inkluderades i studien. Huvudresultat: Ett flertal icke-farmakologiska omvårdnadsåtgärder minskar den preoperativa oron hos patienter som ska genomgå kirurgi. Resultatet visar interventioner som alla har signifikant effekt på den preoperativa oron; akupunktur, massage, aromterapi, avslappningsövningar, musikterapi, stödjande samtal, inspelad information, muntlig respektive skriftlig information och undervisning. Gemensamt för dessa interventioner är att de alla utförs när vårdrelationen enligt Fundamentals of Care är etablerad. Ingen forskning hittades som belyser eventuella skillnader mellan kvinnor respektive män i hur den preoperativa oron påverkas av omvårdnadsåtgärder. Slutsats: Icke-farmakologiska omvårdnadsåtgärder i anslutning till operation lindrar patienters preoperativa oro. Genom relativt enkla och billiga åtgärder anpassade efter individens önskemål kan den preoperativa oron minskas. Det saknas aktuell kunskap om skillnader i hur omvårdnadsåtgärder påverkar kvinnor respektive mäns preoperativa oro.

Bakgrund: Ätstörningar är en samling diagnoser som skapar stort lidande hos de drabbade. De ätstörningar som finns är Anorexia Nervosa, Bulimi Nervosa, hetsätningsstörning, Pica, Rumination syndrom och undvikande/restriktiv ätstörning.År 2019 hade 14 miljoner personer en ätstörning i världen, däremot finns ett stort mörkertal. För en del drabbade kan ätstörningen bli livshotande och vid behandling ska människans olika aspekter beaktas. Syfte: Att beskriva sjuksköterskans omvårdnadsåtgärder vid vård av vuxna patienter med en ätstörning inom slutenvården. Metod: En kvalitativ litteraturöversikt med en induktiv ansats. Sökningen gjordes i databaserna CINAHL och Medline på artiklar publicerade mellan år 2013 och 2023. Totalt tio resultatartiklar analyserades. Resultat: Ett centralt resultat i litteraturöversikten var att bygga en vårdrelation. Sjuksköterskorna bygga en vårdrelation genom verbal kommunikation, lyssna på patienterna samt att vara närvarande. Genom att se patienten som en hel människa var det enklare att bygga envårdrelation med patienterna. Sjuksköterskorna gav stöd till patienterna. Saker sjuksköterskorna gjorde för att stödja patienterna var att uppmuntra patienterna, att skapa strategier för självhjälp, att främja fysisk hälsa, att ge patienterna tid samt att involvera anhöriga. Slutsats: Sjuksköterskor behöver anpassa vården efter patientens behov och önskningar, det sker genom att arbeta personcentrerat. Genom att involvera, individualisera, motivera och stödja patienter kan vården effektiviseras. / Background: Eating disorders is a collection of diagnoses that cause a lot of sufferingfor the affected person. The eating disorders that exist are Anorexia Nervosa, Bulimi Nervosa, Binge eating disorder, Rumination syndrome and avoidant/restrictive eating disorder. In 2019, the incidence of an eating disorder was estimated at 14 million cases worldwide, however, there is a large number of unrecorded cases regarding the prevalence of eating disorders. For some affected, the eating disorder can be life-threatening and in treatment, the different aspects of the human being must be taken into account. Aim: To describe the nurse´s nursing interventions in care of adult patients with an eating disorder in inpatient care. Method: A qualitative literature review with an inductive approach. The search was conducted in the CINAHL and Medline databases for articles published between 2013 and 2023. A total off ten result articles were analyzed. Result: A central finding in the literature review was to bulid a care relationships. The nurses build a care relationship through verbal communication, listen to the patient and to be present. By seeing the patient as a whole person, it was easier to establish a care relationships with the patients. Things nurses did to support patients were to encourage patients, creating self-help strategies, promote physical health, give patients time and involve relatives. Conclusion: Nurses need to adapt care to the patient's needs and desires by working in a person-centered way. By involving, individualizing, motivating and supporting patients, care can be made more effective.

Bakgrund: Hjärt- och kärlsjukdom är ett folkhälsoproblem som leder till försämrad livskvalitet. Antalet människor som insjuknar ökar och det leder till hög belastning på sjukvården och stora kostnader för samhället. I det hälsofrämjande omvårdnadsarbetet fokuserar sjuksköterskor på hälsa och välbefinnande genom livsstilsförändringar. Syfte: Syftet med litteraturöversikten var att belysa sjuksköterskors omvårdnadsåtgärder för att förebygga hjärt- och kärlsjukdom hos patienter. Metod: En litteraturöversikt som utförts strukturerat med inslag av den metodologi som används vid systematisk litteraturöversikt baserad på resultatet från 14 vetenskapliga artiklar som är inhämtade från PubMed och CINAHL. Resultat: I resultatet presenteras huvudkategorierna Fysisk aktivitet, Kost och Patientutbildning som belyser sjuksköterskors omvårdnadsåtgärder för att förebygga hjärt- och kärlsjukdom. Underkategorierna beskriver metoder och verktyg för att främja förebyggande omvårdnadsåtgärder och effekterna av dessa. Underkategorierna beskriver även sjuksköterskors roll och insatser i det förebyggande arbetet av hjärt- och kärlsjukdom. Slutsats: Det finns olika typer av omvårdnadsåtgärder som sjuksköterskor kan utföra för att förebygga hjärt- och kärlsjukdom. Sjuksköterskor har en central roll i det hälsofrämjande arbetet vilket innebär att motivera, informera och följa upp livsstilsförändringar. Sjuksköterskors kompetens, kommunikation, respekt och relation med patienter ökar patienters följsamhet till en hälsosammare livsstil. Därmed främjas förutsättningarna för sjuksköterskor att utföra omvårdnadsåtgärder för att förebygga hjärt- och kärlsjukdom. / Background: Cardiovascular disease is a public health problem that leads to a reduced quality of life. The number of people who fall ill is increasing, and this leads to a high burden on the healthcare system and large costs for society. In health-promoting nursing work, nurses focus on health and well-being through lifestyle changes. Aim: The purpose of the literature review was to illuminate nurses nursing measures to prevent cardiovascular disease in patients. Method: A literature review carried out structured with elements of the methodology used in systematic literature reviews based on the results from 14 scientific articles obtained from PubMed and CINAHL. Results: The results present the main categories Physical activity, Diet and Patient education, which highlight nurses nursing measures to prevent cardiovascular disease. The subcategories describe methods and tools to promote preventive nursing measures and their effects. The subcategories also describe the role and efforts of nurses in the preventive work of cardiovascular disease. Conclusions: There are different types of nursing measures that nurses can perform to prevent cardiovascular disease. Nurses have a central role in the health promotion work, which means motivating, informing and following up on lifestyle changes. Nurses competence, communication, respect and relationship with patients increase patients adherence to a healthier lifestyle. This promotes the conditions for nurses to carry out nursing measures to prevent cardiovascular disease.

Bakgrund: Trycksår definieras som ett sår orsakat av ett konstant tryck mot hudytan och som resulterar i skada av hud och underliggande vävnad. Sjuksköterskors kunskap om förebyggande faktorer är av vikt för att kunna utföra riskbedömningar och förebygga uppkomsten av trycksår. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors omvårdnadsåtgärder som förebygger uppkomsten av trycksår. Metod: Studien gjordes som en allmän litteraturstudie med två kvantitativa och sex kvalitativa vetenskapliga artiklar som granskades med en innehållsanalys. Resultat: Innehållsanalysen frambringande sex olika teman: Kunskap och kontinuerlig utbildning, riskbedömning av patient, mobilisering och positionering av patient, resurser och tillgänglig utrustning, kommunikation och samarbete i team, patient och anhörigbildning. Konklusion: Sjuksköterskor behöver kontinuerligt utveckla sin kompetens inom evidensbaserade trycksårsförebyggande omvårdnadsåtgärder för att kunna vara steget före i vården i allmänhet. Det krävs ett multidisciplinärt och tvärprofessionellt samarbete tillsammans med tydlig kommunikation samt patient och anhörigutbildning för att tillhandahålla en god trycksårsförebyggande omvårdnad av hög kvalitet. / Background: A pressure ulcer is defined as a wound caused by constant pressure against the skin's surface and resulting in damage to the skin and underlying tissue. Nurses' knowledge of preventive factors is of importance to be able to carry out risk assessments and prevent the occurrence of pressure ulcers. Purpose: The purpose was to describe nurses' nursing measures that prevent the occurrence of pressure ulcers. Method: The study was conducted as a general literature study with two quantitative and six qualitative scientific articles that were reviewed with a content analysis. Results: The content analysis produced six different themes: Knowledge and continuous education, patient risk assessment, patient mobilization and positioning, resources and available equipment, communication and collaboration in teams, patient and family education. Conclusion: Nurses needs to continuously develop competence in evidence-based pressure ulcer prevention nursing measures in order to be one step ahead in care in general. A multidisciplinary and interprofessional collaboration together with clear communication and patient and relative education is required to provide good pressure ulcer prevention care of high quality.

Syftet är att undersöka allmän sjuksköterskans upplevelse av möjligheter och förutsättningar att arbeta efter generella omvårdnadsåtgärder och givna lokala riktlinjer, exemplifierat inom postoperativ omvårdnad. Datainsamling gjordes genom semi- strukturerade intervjuer med sex sjuksköterskor delaktiga som arbetar inom kirurgisk verksamhet. Analys av insamlat material genomfördes med hjälp av innehållsanalys. Ett flertal hinder samt förutsättningar för att kunna arbeta utifrån vetenskaplig kunskap kunde identifieras. Upplevda hinder var bland annat tidsbrist, dåligt uppdaterade riktlinjer och ostrukturerad integrering av ny kunskap. Studien skapar en förståelse för hur viktiga funna faktorer är för ett vetenskapligt baserat arbete / The aim of this study was to investigate nurses' experiences of the possibilities and conditions required in order to practice nursing care according to local and general nursing guidelines, exemplified within postoperative care. Data collection was preformed through six semi- structured interviews with nurses working within a surgery speciality. The analysis of the interviews was made by using content analysis. Several barriers and required conditions to work on the basis of scientific knowledge could be identified. Barriers that were experienced included the lack of time, poorly updated guidelines and unstructured integration of new knowledge.This creates an understanding of how important these found scientific factors are for a work based on scientific knowledge.