Äldre vårdtagare med sömnproblematik är, enligt studier, undervärderat i forskning. Sömnproblematik hos äldre visar sig vanligen som svårigheter att fästa sömn och uppvaknande nattetid eller tidig morgon. Ett antal kroppsliga, neurologiska och psykiska sjukdomar kan störa sömnen, även miljöförhållanden, samt vissa läkemedel. Syftet med studien var att beskriva vilka förhållanden och omvårdnadsåtgärder som, enligt vårdpersonalen, påverkar och främjar sömnen hos äldre vårdtagare med sömnproblematik. Som metod användes semistrukturerade intervjuer. Sex undersköterskor och fyra sjuksköterskor intervjuades. Materialet analyserades med hjälp av manifest innehållsanalys och presenterades i två kategorier: Vårdtagarnas behov och vårdmiljö. Till huvudkategorierna hörde två underkategorier vardera, fysiska och psykiska behov, behov av läkemedel respektive yttre förhållanden och bemötande. Resultatet visade att otillfredsställda behov så som smärta, förstoppning, hunger och existentiella funderingar samt den sociala situationen ansågs påverka sömnen. Miljön runt vårdtagaren har också betydelse för sömnen, dels utifrån ljus och ljud men även den psykosociala miljön såsom bemötande från vårdpersonalen. Slutsats, omvårdnadsåtgärder behöver lyftas fram som ett led i att främja sömn hos äldre med sömnproblematik. / Elderly patients with problems related to sleep are, according to studies, undervalued in research. Sleep problems among elderly usually shows as difficulties to fall asleep and awakening during night or early morning. A number of physical, neurological and psychiatric disorders may disrupt sleep, including environmental conditions, and certain medicines. The purpose of the study was to describe the conditions and nursing measures that, according to caregivers, affect and promote sleep in elderly patients with sleeping problems. The method used was semi-structured interviews. Six assistant nurses and four nurses were interviewed. The material was analyzed using manifest content analysis and presented in two categories: patient needs and environment. To the main categories were two sub-categories each, physical and psychological needs, the needs of pharmaceutical respectively external conditions and treatment. The results showed that the unmet needs such as pain, constipation, hunger, and existential concerns and the social situation were considered to affect sleep. The environment around patients is also important for sleep, for example light and sounds but also the psychosocial environment as the response from the staff. Conclusion, nursing measures should be emphasized as a way to promote sleep in elderly people with sleeping problems.

Bakgrund: Multipel skleros (MS) är en autoimmun inflammatorisk sjukdom med individuellt varierande symtom. Varje person med MS har ett eget omvårdnadsbehov beroende på vilka symtom hen upplever. Personen lever med sjukdomen livet ut och nya symtom uppkommer regelbundet. Syfte: Litteraturstudiens syfte var att beskriva hur personer med MS upplever att symtom och omvårdnadsbehov påverkar deras vardagliga liv samt att beskriva de inkluderade artiklarnas urvalsmetod. Metod: Beskrivande litteraturstudie. Artiklar söktes fram via databasen Cinahl samt via manuella sökningar. Totalt framkom 11 vetenskapliga artiklar, 10 kvalitativa och 1 med mixad metod, som inkluderades i litteraturstudien. Huvudresultat: Symtom och omvårdnadsbehov påverkade personerna med MS vardagliga liv och autonomi. Symtomen som hade störst påverkan var uttalad trötthet och problem med rörelseförmågan, men alla symtom påverkade personerna på ett eller annat sätt. Ingen aspekt av vardagen var opåverkad och utöver symtomen var omvårdnadsbehovet ett hinder för att personerna skulle kunna gör det de ville. Energibristen och att vara beroende av andra för att vardagen skulle gå ihop var ett problem. Personerna hade en stark vilja att göra mer än de klarade av och de ville inte känna sig handikappade. Personerna prioriterade det viktigaste i livet. Det framkom att artiklarna valt liknande urvalsmetoder för att svara på deras syfte. Slutsats: MS är en sjukdom vars symtom och omvårdnadsbehov påverkar personens vardagliga liv på många sätt, framförallt förmågan att leva som tidigare och personens känsla av autonomi. Att göra de aktiviteter som önskades var svårt och personerna blev tvungna att prioritera det som var viktigast för dem. / Background: Multiple sclerosis (MS) is an autoimmune inflammatory disease with individually  varying symptoms. Each person with MS has their own care needs, depending on which symptoms he/she experiences. The person live with MS the rest of his/her life and new symptoms occur regularly. Aim: The purpose of this study was to describe how people with MS experience how symptoms and care needs affect their everyday lives and to describe the included articles sample method. Method: Descriptive literature review. Articles were searched out through Cinahl and via manual searches. A total of 11 scientific articles emerged, 10 qualitative and 1 withmixed approach, which was included in the study. Main results: The MS disease symptoms and care needs had a great impact on people's everyday lives and autonomy . The symptoms that had the greatest impact was fatigue and problems with the ability to move. No aspect of daily life was unaffected and in addition to the symptoms, care needs was an obstacle. The lack of energy and to be reliant on others so the daily life would work, was a big problem. They had a strongdesire to do more than they could and they did not want to feel disabled. It appeared that the articles chosen similar selection methods to answer their aim. Conclusion: MS is a disease that affects the person's everyday life in many ways, above all, the ability to live as before and the feeling of autonomy. They had to prioritize what was most important to them.

Bakgrund. Det genomförs ca 130 000 transplantationer världen över årligen, många av dem kan vara livsavgörande för att patienter med kronisk eller akut organsvikt ska kunna fortsätta leva. Forskning har visat att det finns en osäkerhet hos vårdpersonal att jobba med organtransplanterade, men också att osäkerheten går att minska med utbildning och kunskap. Syfte. Syftet med litteraturstudien var att belysa omvårdnadsbehovet hos organtransplanterade utifrån ett patientperspektiv. Metod. Litteraturstudien utfördes som en integrerad sammanställning av kvalitativ forskning med inspiration av metasyntes enligt Friberg. I en integrerad sammanställning samlas tidigare framtagen forskning enligt ett syfte och analyseras för att framställa nya resultat. I denna litteraturstudie har 12 artiklar analyserats. Resultat. Efter analysen framkom tio subteman som grupperades in i fyra huvudteman, Fysiologiska utmaningar, Psykiska kunskapsbehov, Stöd samt Vikten av kunskap för hjälpa.  Slutsats. För att vårda transplanterade patienter och bemöta deras omfattande omvårdnadsbehov behöver sjuksköterskan besitta kunskap och vara förberedd. Att främja självständigheten för patienterna är av stor vikt dels då detta är något patienterna eftersträvar, dels då egenvården ställer stort krav på patienterna själva. / Background. About 130 000 transplantations are performed each year the world over, many of them vital for patients with chronic or acute organ failure to be able to keep on living. Research has shown that health care staff are uncertain about working with organ transplant recipients, but also that this uncertainty can be reduced by education and knowledge.  Aim. The aim of this literature review was to illustrate the nursing needs of organ transplant recipients from a patient perspective. Method. The literature review was carried out as an integrated compilation of qualitative research inspired by meta synthesis according to Friberg. In an integrated compilation earlier research is gathered according to an aim and analyzed to produce new results. In this literature review 12 articles have been analyzed.  Results. After the analysis ten sub themes emerged that were grouped into four main themes: Physiological challenges, Psychological knowledge needs, Support and also The importance of knowledge to help.  Conclusion. To care for transplant recipients and treat their extensive nursing needs the nurse needs to be knowledgeable and be prepared. To foster independence for the patients is of great value both because this is something the patients strive for and also because the selfcare requires a lot from the patients themselves.

Bakgrund: Missfall räknas som den vanligaste graviditetskomplikationen. Kvinnors omvårdnadsbehov efter missfall består av både fysiska och psykiska aspekter. Känslor av skuld, förlust, tomhet och sorg uppkom och ofta kvarstod känslorna under en längre tid. Kvinnorna som fått missfall upplevde ofta att deras omvårdnadsbehov inte tillgodosetts adekvat. Sjuksköterskans kompetensområde innefattar tillgodoseende av både fysiska och psykiska omvårdnadsbehov. Syfte: Att beskriva kvinnors erfarenheter och omvårdnadsbehov vid missfall. Metod: En litteraturöversikt baserad på elva vetenskapliga artiklar som granskats med hjälp av innehållsanalys. Resultat: Resultatet av denna litteraturöversikt visar att erfarenheten av att genomgå ett missfall påverkar kvinnan psykiskt, fysiskt och socialt. Resultatet indelades i två huvudteman; Känslomässiga erfarenheter vid missfall och Vårderfarenheter vid missfall, med tre underkategorier; Behov av bekräftande bemötande, Behov av stöd och Behov av information. Diskussion: Diskussionen behandlade bland annat hur en god vård skall kunna uppnås genom exempelvis empatiskt bemötande, förståelse för sorg och skuld samt information. Vidare fördes diskussion kring hur den teoretiska modellen för bekräftande omvårdnad, SAUK, kan användas för att skapa en optimal omvårdnad efter missfall. Målet med att använda SAUK-modellen är att kvinnan ska kunna bearbeta missfallet och låta den händelsen bli en del av hennes liv. / Background: Miscarriage is counted as the most common pregnancy complication. Women's nursing needs after miscarriage consists of both physical and mental aspects. Feelings of guilt, loss, emptiness and grief arose and the feelings often persisted for a long time. The women who miscarried often experienced that their nursing needs were not met adequately. The nurse's competence includes satisfying of both physical and psychological nursing needs. Aim: To describe women's experiences and needs of care after miscarriage. Methods: A literature study based on eleven scientific papers, which have been examined using a content analysis. Results: The result of this study shows that the experience of undergoing an abortion affects women psychologically, physically and socially. The results were divided into two main themes; Emotional experiences of miscarriage and Care experiences of miscarriage, with three sub-categories; Need of confirming nursing, Need of support and Need of information. Discussions: The discussion dealt with matters such as how good care is to be achieved through for example empathetic attitude, understanding of grief and guilt, and information. Further discussion of how the theoretical model for confirming nursing, SAUK, can be used to create optimal nursing after miscarriage. The goal of using the SAUK-model is to enable the woman to process the miscarriage and allow the incident to become part of her life.

No description available.

Bakgrund Trauma orsakas oftast av högenergivåld och de flesta som råkar ut för trauma är personer mellan 18 och 64 år. Sjuksköterskans ansvar vid omhändertagande av patienter som har råkat ut för trauma är att utföra personcentrerad omvårdnad med omvårdnadsprocessen som stöd. För att kunna tillgodose patientens behov i samband med omhändertagande av patienter som råkat ut för trauma behöver sjuksköterskan förstå vilka omvårdnadsbehoven är. Syfte Syftet var att identifiera omvårdnadsbehov hos patienter som blivit omhändertagna på sjukhus efter att ha råkat ut för trauma. Metod Studien genomfördes som en strukturerad litteraturstudie med inslag av den metodologi som används vid systematiska översikt med en kvalitativ ansats. För sökningen användes databaserna CINAHL och PubMed där tolv artiklar identifierades och sedan analyserades. Resultat I resultatet identifierades två kategorier och sex underkategorier som belyser att patienter som har råkat ut för trauma har flertalet fysiska- och psykiska omvårdnadsbehov i samband med omhändertagandet. Fysiska behov som identifierats är behov av adekvat smärtlindring, behov av varsamhet vid förflyttning samt behov av stöttning vid daglig aktivitet. Psykiska behov som identifierats är trygghet, närvaro, bemötande samt känslomässigt stöd. Framför allt de psykiska behoven hos patienter som råkat ut för trauma behöver fyllas av sjuksköterskan. Slutsats Vid utförande av personcentrerad omvårdnad kan patientens psykiska behov i högre grad tillgodoses. / Background Trauma is often caused by high energy mechanisms and often affects younger people between 18 and 64 years. Nurses’ responsibility for trauma care is to perform personcentred nursing with the nursing process as support. The nurse needs to understand patients’ needs to be able to meet them in connection with trauma care. Aim The aim of this study was to identify patients caring needs while receiving hospital care after suffering from trauma. Method This study was implemented as a structured literature study with the elements of the methodology used in systematic reviews with a qualitative approach. The databases CINAHL and PubMed were used for searching articles and twelve articles were identified and analysed. Results In the result two categories and six subcategories describe patients caring needs after suffering from trauma. Physical needs that have been identified are the need of pain relief, need of caution when moving and need of support during daily activities. Mental needs that have been identified are the need of security, need of presence, need of good reception, and need of emotional support. Above all, the mental needs of patients suffering from trauma need to be met by the nurse. Conclusions If nurses perform a person- centred nursing, the patient’s mental needs are met to a greater extent.