Bakgrund Att förlösas med kejsarsnitt fortsätter att öka internationellt och något nationellt och är även förenligt med risker. Kejsarsnittsfrekvensen varierar stort i Sveriges olika län och tros delvis bero på att kriterier och rutiner för kejsarsnitt skiljer sig åt. Syfte Att beskriva hur operationssjuksköterskans roll i det interprofessionella teamet vid kejsarsnitt framställs i riktlinjer vid svenska sjukhus som utför kejsarsnitt Metod En totalundersökning av Sveriges sjukhus riktlinjer vid kejsarsnitt ledde till att en tvärsnittsstudie med kvantitativ deskriptiv design användes. Riktlinjerna färgkodades utifrån ett systemteoretiskt perspektiv och en granskningsmall gjordes för att enhetligt kunna beskriva hur operationssjuksköterskans roll framställs i respektive riktlinje. Ett reliabilitetstest på mallen gjordes och Cronbach’s alfa beräknades till 0,891. Resultat 29 av 41 av Sveriges sjukhus som utför kejsarsnitt är representerade i studien. Operationssjuksköterskans roll identifierades slutligen utifrån fyra strukturer; direkt omnämnd, indirekt omnämnd, del i det interprofessionella teamet och beskriven utifrån variabler. Vid analys av riktlinjerna utifrån granskningsmallen, framkom det att i elektiva riktlinjer var det 4 sjukhus som hade över 75 % av variablerna i sina riktlinjer, vid akuta 8 och urakuta 11. Slutsats Riktlinjerna är mer samstämmiga i beskrivningen av operationssjuksköterskans roll vid urakuta riktlinjer dock inte alltid med en arbetsbeskrivning. En tydlig framställning av operationssjuksköterskans roll skulle kunna uppnås genom att använda variabler i den framtagna granskningsmallen och därmed bidra till ökad patientsäkerhet och mer likvärdig vård. / Background Cesarean delivery continues to increase internationally and somewhat nationally and also includes risks. The frequency varies greatly in Sweden's counties and is believed to be partly due to that the criteria and routines for cesarean sections differ. Aim To describe how the operating room nurse in the interprofessional team in cesarean section is stated in guidelines at Swedish hospitals that perform cesarean sections.  Method A total survey of Sweden's hospital guidelines for cesarean sections led to the use of a cross-sectional study with a quantitative descriptive design. The guidelines were color-coded based on a systems theory perspective and a review template was made to be able to uniformly describe how the operating room nurse is presented in each guideline. A reliability test on the template was done and Cronbach's alpha was calculated to be 0.891. Result 29 of 41 of Sweden's hospitals that perform cesarean sections are represented in the study. The operating room nurse was ultimately identified based on four structures; directly mentioned, indirectly mentioned, part of the interprofessional team and described based on variables. When analyzing the guidelines based on the review template, it emerged that in elective guidelines, there were 4 hospitals that had over 75 percent of the variables in their guidelines, in acute 8 and in emergency 11.  Conclusion The guidelines are more consistent in the description of the operating room nurse in emergency procedures, although not always with a work description. A clear presentation of the operating room nurse could be achieved by using variables in the developed review template and thus contribute to increased patient safety and more equal care.

Bakgrund: Övervikt och fetma är ett globalt problem som orsakar 2,8 miljoner dödsfall per år. Övervikt definieras utifrån BMI (Body Mass Index), vilket är en uppskattning av det totala kroppsfettet i förhållande mellan vikt och längd. Många genomgår idag kirurgi som sista alternativ till att lyckas gå ner i vikt. Bariatrisk kirurgi är ett samlingsnamn för de kirurgiska ingrepp som syftar till viktminskning, vilket i många fall också leder till en bättre livskvalitet. Patientgruppen är stigmatiserad och upplever ofta ett fördomsfullt bemötande i samhället. Syfte: Syftet med studien var att undersöka patienters upplevelse av att ha genomgått bariatrisk kirurgi. Metod: En kvalitativ litteraturstudie med induktiv ansats har genomförts och involverade 18 intervjustudier som söktes fram i databaserna Cinahl och Pubmed. Data analyserades enligt Bettany-Saltikov & McSherrys´s metod i nio steg. Resultat: Analysen resulterade i fyra teman respektive nio kategorier. I Resultatet framkom patienternas varierade upplevelser efter bariatrisk kirurgi, samt de svårigheter de stod inför. Slutsats: Studien belyser den komplexitet som bariatriska patienter står inför efter behandlande kirurgi. Vilket ses som viktig att ha kännedom om, för att ge dessa patienter rätt förutsättningar att hantera sin vardag. De krävs livslånga insatser och stöd från både behandlande enheter och familj. Studien hoppas även eliminera de stigma som finns runt överviktiga personer generellt. / Background: Overweight and obesity is a global problem that causes 2.8 million deaths per year. Overweight is defined based on BMI (Body Mass Index), which is an estimate of total body fat in relation to weight and height. Many people today undergo surgery as a last option to succeed in losing weight. Bariatric surgery is a collective name for the surgical interventions that aim at weight loss, which in many cases also leads to a better quality of life. This group of patients is stigmatized and often experiences prejudiced treatment in society. Aim: The aim of the study was to investigate patients' experience of having undergone bariatric surgery. Method: A qualitative literature study with an inductive approach was carried out and involved 18 interview studies that were found in the databases, Cinahl and Pubmed. Data were analyzed according to Bettany-Saltikov & McSherry's method in nine steps. Result: The analysis resulted in four themes and nine categories respectively. In the result, the patients' varied experiences after bariatric surgery emerged, as well as the difficulties they faced. Conclusion: The study highlights the complexity bariatric patients face after curative surgery. Which is seen as important to be aware of, in order to give these patients, the right conditions to manage their everyday life. They require lifelong efforts and support from both treating units and family. The study also hopes to eliminate the stigma surrounding overweight people in general.

Bakgrund: Patienter med kolorektalcancer vårdas enligt enhanced recovery after surgery (ERAS) vårdprogram. ERAS är ett evidensbaserat vårdprogram som syftar till att effektivisera och förbättra vårdkvalitén genom hela den perioperativa vårdprocessen. Den perioperativa dialogen är nyckeln till god vårdrelation inom ERAS för att motverka vårdlidande. Operationssjuksköterskans funktion är betydelsefull i vårdandet av dessa patienter. Syfte: Belysa operationssjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter som genomgår kolorektalkirurgi inom ERAS vårdprogram perioperativt. Metod: En kvalitativ studie där åtta operationssjuksköterskor intervjuades. Insamlade data analyserades med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Informanternas upplevelser av att vårda patienter enligt ERAS vårdprogram var positivt. ERAS vårdprogram ansågs vara strukturerat och effektivt. ERAS resulterade i total optimering hos patienter som ska genomgå kolorektalkirurgi. Flera fördelar kunde identifieras med ERAS vårdprogrammet dock framkom det att operationssjuksköterskornas delaktighet var minimal. Däremot hade operationsteamets samverkan en central betydelse i arbetet med ERAS vårdprogram. Konklusion: Arbetet och resultaten inom kirurgisk vård har förbättrats avsevärt efter implementeringen av ERAS. ERAS skapar goda förutsättningar för patienterna i deras vård. / Background: Patients with colorectal cancer gets treatment within the ERAS program. It is an evidence-based program with the purpose of making the care more effective through the perioperative process. The perioperative dialogue is the key to a good care relationship within the ERAS to counteract care suffering. The role of the operating room nurse is significant in the care of these patients. Aim: The perioperative experience from operating room nurses when they are taking care of patients with colorectal cancer within the ERAS program. Method: A quality based study with interviews from eight operating room nurses. Collected data which was analyzed with the help of a quality based content analysis.  Result: the experience of taking care of patients within ERAS were positive by the informants. ERAS is considered being a structured and effective program. It resulted in an optimization with patients undergoing colorectal surgical. A lot of positive things were identified within ERAS, although the participation of operating room nurses were minimal. However were the cooperation of the surgical team important within the ERAS program.  Conclusion: The work and result within surgical care has improved significantly since the introduction of ERAS. The program creates good conditions for patients in healthcare.

Bakgrund: Postoperativ sårinfektion är en av de vanligaste vårdrelaterade infektionerna i Sverige och kostar samhället enorma summor varje år. Operationer på rörelseapparaten är förutom mindre kirurgiska ingrepp den vanligaste operationskategorin inom sluten vård. Som operationssjuksköterska har man ansvar över hygien i operationsteamet för att förebygga smittspridning och infektion. En del i detta arbete är att ge direktiv till operatören gällande hygien för att förebygga infektion. Huruvida operatören är följsam till dessa direktiv eller ej är därför centralt i det infektionspreventiva arbetet under ortopedkirurgiska ingrepp.  Motiv: Genom att belysa vikten av följsamhet gällande god hygien och sterilitet under kirurgiska ingrepp är målet att studien ska ge en ökad kunskap i ämnet samt göra att operationssjuksköterskor känner sig stärkta i sitt infektionspreventiva arbete. En ökad kunskap i ämnet kan bidra till färre postoperativa infektioner som både minskar det onödiga lidande och död som drabbar patienten samtidigt som det minskar de enorma kostnader som det medför. Syfte: Att belysa operationssjuksköterskans upplevelse av operatörens följsamhet till direktiv från operationssjuksköterskan gällande hygien under ortopedkirurgiska ingrepp.  Metod: Kvalitativ design där semistrukturerade intervjuer utfördes med tio operationssjuksköterskor som jobbade kliniskt på en ortopedisk operationsavdelning på ett universitetssjukhus i Sverige. Data analyserades med en deduktiv innehållsanalys. Resultat: Operationssjuksköterskorna hade varierande erfarenheter av operatörernas följsamhet till direktiv under ortopedkirurgiska ingrepp. Fyra huvudkategorier identifierades;`När följsamhet fungerar´, `När följsamhet brister´, `Kritiska situationer´ och `Förändring över tid´.  Konklusion: De hygienområden där följsamheten upplevdes som fungerande var vid byte av sterila handskar, byte av lamphandtag och när instrument blivit osterila. Förbättringsområden som identifierades var bristande kunskap hos operatörerna iiinom hygien, ett hierarkiskt synsätt hos operatören samt bristande följsamhet vid begränsning av antal personer på sal och dörröppningar. / Background: Postoperative infection is one of the most common healthcare-related infections in Sweden and causes major costs to society. Operations on the musculoskeletal are apart from minor surgical interventions the most common category of operations in inpatient care. As a surgical nurse, you are responsible for hygiene and asepsis in the operating team to prevent infection. Part of this work is to give directives to the surgeons regarding hygiene. Whether or not the surgeon complies with these directives is therefore central to the infection prevention work during orthopedic surgery.  Motive: By highlighting the importance of compliance regarding good hygiene and sterility during surgical procedures this study can provide increased knowledge on the subject and make surgical nurses feel empowered in their infection prevention work. Increased knowledge on the subject can contribute to fewer postoperative infections, reducing both the unnecessary suffering that affects the patient and the major cost that this entails. Aim: To investigate surgical nurses’ experiences of surgeons’ compliance to directives from the surgical nurse regarding hygiene during orthopedic surgery. Methods: Qualitative design with semi-structured interviews conducted with 10 surgical nurses who worked clinically in an orthopedic surgery department at a university hospital in Sweden. The data was analyzed with a deductive content analysis. Result: The surgical nurses had varying experiences of the surgeon's compliance to directives during orthopedic surgery. Four main categories could be identified; `When compliance works´, `When compliance fails´, `Critical situations´ and `Change over time´.  Conclusion: The hygiene areas where compliance was working were when changing sterile gloves, changing lamp handles and unsterile instruments. Improvement areas that were identified were the surgeon´s lack of knowledge about hygiene, a ivhierarchical approach and a lack of compliance when limiting the number of people in the operating room and door openings.

Introduktion: Pandemin Covid-19 utmanade hälso- och sjukvården på flera sätt under åren 2020-2022. Operationssjuksköterskor omplacerades till intensivvårdsavdelningar för att vårda svårt sjuka patienter med Covid-19 och har beskrivit upplevelser såsom ökad stress, oro, förvirring, misstro och osäkerhet men även ökad självsäkerhet och styrka. Det saknas forskning som beskriver operationssjuksköterskors återgång till operationsavdelning efter pandemin Covid-19.  Syfte: Syftet med studien var att beskriva operationssjuksköterskors upplevelser av sin yrkesfunktion vid återgång till operationsavdelningarna efter pandemin Covid-19. Metod: Kvalitativ metod med induktiv ansats användes. Ett bekvämlighetsurval med 13 deltagare. Intervjuer genomfördes med operationssjuksköterskor på två olika sjukhus i Mellansverige. Resultat: Resultatet presenteras i ett tema ”Att stå i frontlinjen och sedan återvända till det normala igen” och två huvudkategorier “Operationssjuksköterskans upplevelser av att komma hem igen” samt “Att återgå till utmaningar i arbetet när allt inombords kändes annorlunda” med tre respektive fyra underkategorier. Resultatet speglade olika utmaningar som operationssjuksköterskorna ställdes inför men också hur det bidrog till utveckling av deras kompetens och samarbete med övriga professioner. Konklusion: Att återgå till arbetet på operationsavdelningen efter pandemin Covid-19 innebar flera utmaningar för operationssjuksköterskorna. Det är av vikt för ledningen att ha förståelse för att deras återgång till yrkesfunktionen görs successivt. Samt att de erbjuds ett anpassat arbetstempo, ges möjligheter till återhämtning och tillse att det skapas goda samarbetsmöjligheter mellan olika professionerna på operationsavdelningen. / Introduction: The Covid-19 pandemic challenged healthcare in many ways during the years 2020-2022. Operating room nurses were replaced to intensive care units to care for seriously ill patients with Covid-19 and they have described experiences of increased feelings of stress, anxiety, confusion, disbelief and insecurity but also experiences of increased self-confidence and vigour. There is no research today that describes operating room nurses return to the operating unit after the Covid-19 pandemic.  Aim: The aim of the study was to describe operating room nurses experiences of their professional function when coming back to the operating department after the Covid-19 pandemic. Method: Qualitative method with inductive approach where used. A convenience selection with 13 participants. The interviews was carried out with operating room nurses at two different hospitals in the middle of Sweden. Results: The result is presented by one theme “Being in the front line and then returning to the normal again” and two main-categories “The OR nurse experiences of coming home again” and “Going back to challenges at work when everything inside felt different” with three and four sub-categories. The result reflected challenges but also rewarding experiences from the operating room nurses.  Conclusion: Going back to work at the operating unit after the pandemic Covid-19 meant several challenges for the operating room nurses. It is important for the management to take into account that the operating room nurses, when returning to their professional function is made successively. And that they get an adapted work pace, opportunity for recovery and make sure that the professions on the operating unit returns to good forms of cooperation.

Introduktion: Pandemin Covid-19 innebar ett helt nytt scenario med en snabb och stor omställning för hela hälso- och sjukvården. Flera operationssjuksköterskor fick ändrade arbetsuppgifter och arbetade på andra enheter under pandemin Covid-19. De ställdes därmed inför nya krav. I och med operationssjuksköterskors specifika yrkeskompetens arbetar de traditionellt sällan utanför operationsavdelningen. Syfte: Syftet med studien var att beskriva operationssjuksköterskors upplevelser av att ställas inför nya krav under pandemin Covid-19. Metod: Kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats. Sammanlagt intervjuades 14 kvinnliga operationssjuksköterskor. Intervjuerna analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultatet presenterades i tre huvudkategorier: ansträngande omständigheter, arbete utan vägledning och stabilitet i det nya. Av dessa huvudkategorier utformades åtta underkategorier. Konklusion: Operationssjuksköterskorna upplevde att de arbetade under ansträngande omständigheter och där de försökte finna stabilitet i arbetet. De upplevde att de hade bristfällig vägledning men de fick också möjlighet att ta del av nya erfarenheter. Kunskap från resultatet i studien kan möjliggöra identifiering av de områden som kan utvecklas och förbättras för att främja goda arbetsförhållanden för operationssjuksköterskor under eventuellt kommande extraordinära händelser. / Introduction: The Covid-19 pandemic meant a completely new scenario with a rapid and major change for the entire health care. Several operating room nurses were given shifted tasks and worked in other units during the Covid-19 pandemic. They were therefore faced with new requirements. Due to the very specific professional competence of operating room nurses, they traditionally don’t work outside the operating department. Aim: The aim of the study was to describe operating room nurses experiences of being faced with new requirements during the Covid -19 pandemic. Method: Qualitative interview study with inductive approach. A total of 14 female operating room nurses were interviewed. The interviews were analyzed with qualitative content analysis. Results: The result were presented in three main categories: exhausting circumstances, working without guidance and stability in the new. Of these main categories, eight subcategories were designed. Conclusion: The operating room nurses worked under exhausting circumstances and they tried to find stability at work. They had inadequate guidance, but they also had the opportunity to take part of new experiences. Knowledge from the result of the study can enable the identification of the areas that can be developed and improved to promote good working conditions for operating room nurses during any future extraordinary events.

Bakgrund: Operationssjuksköterskan är ansvarig för patientens säkerhet i operationssalen tillsammans med det övriga teamet. Vikten av god kommunikation och teamarbete är avgörande för arbetet i operationssalen. Förekomsten av hierarkier i teamet kan skapa tveksamheter i kommunikationen vilket påverkar teamet negativt. Även stress påverkar kommunikationen och samarbetet i teamet.   Syfte: Studiens syfte är att undersöka kommunikationens betydelse mellan operationssjuksköterskan och operatören i den intraoperativa fasen.  Metod: Semi-strukturerad observationsstudie med induktiv ansats och kvalitativ design. Datainsamlingen har skett vid totalt 10 observationer på ett sjukhus i södra Sverige. Studien är en icke-deltagande observationsstudie.   Resultat: Det framkommer under observationerna att kommunikationen är ett viktigt verktyg för att undvika missförstånd och bibehålla patientsäkerheten. En tydlig kommunikation bidrar även till ett bra arbetsflöde och en trevlig arbetsmiljö för professionerna på operationssalen. I observationerna framkom inga tydliga hierarkier utan professionerna hade respekt för varandras arbete och kunskap.   Slutsats: En god kommunikation är nyckeln för en lyckad arbetsmiljö. I kombination av ett gott samspel, en god atmosfär samt respekt för varandras professioner kan det bidra till att patientsäkerheten bibehållas genom hela operationen. / Background: The operating room nurse is responsible for the patient´s safety in the operating room together with the rest of the team. The importance of good communication and teamwork is crucial for the work in the operating room. The presence of hierarchies in the team can create uncertainties in communication, which negatively affects the team. Stress also affects communication and collaboration within the team. Purpose: The purpose of the study is to investigate the importance of communication between the operating room nurse and the operator during the intraoperative phase.  Method: Semi-structured observational study with inductive approach and qualitative design. Data collection was conducted during a total of 10 observations at a hospital in southern Sweden. The study is a non-participatory observational study. Results: It emerges during the observations that communication is an important tool to avoid misunderstandings and maintain patient safety. Clear communication also contributes to a good work flow and a pleasant working environment for the professionals in the operating room. During the observations no clear hierarchies were observed, and the professionals showed respect for each other´s work and knowledge.  Conclusion: Good communication is the key to a successful work environment. In combination with good teamwork, a positive atmosphere, and respect for each other's professions, it can contribute to maintain patient safety throughout the entire operation.

Abstract Background - Surgical care involves complex and critical procedures that require high sterility to minimize the risk of surgical site infections (SSIs). Sterility, central to aseptic procedures, requires precision and compliance with high evidence-based protocols. The role of the perioperative nurse is crucial to ensure sterility and preventing infections through proper handling of surgical instruments. Despite technical and organizational measures, every surgical procedure carries risks. Continuous attention, collaboration and sterile technique are required to minimize risks and improve patient safety. Aim - To describe operating room nurses' experiences regarding the sterile technical work. Method - A literature review with data collection from PubMed and Cinahl was conducted. Qualitative thematic analysis with an inductive approach was used when analyzing the collected data. Results - The result is based upon fourteen qualitative articles. Through data analysis, three themes emerged:Ensuring competence and knowledge regarding sterile technical work, Ensuring asepsis during a surgical procedure and Professional pride, important to adequate sterile technical handling. The results show that good communication, teamwork, and respect for each other's different professions within the surgical team are factors that perioperative nurses perceive to impact sterile work. Conclusion - A strong teamwork with good communication, understanding and respect for each other's professions ensures safer sterile work and safer patient centred care. Operating room nurses' views regarding sterility are relatively unanimous, they perform complex work with a high level of patient responsibility and with reduced patient suffering as their main focus in all their sterile technical tasks. / Abstrakt Bakgrund - Operationssjukvård innebär komplexa och kritiska procedurer som kräver hög sterilitet för att minimera risken för vårdrelaterade infektioner (VRI). Sterilitet, centralt för aseptiska procedurer, kräver noggrannhet och följsamhet med evidensbaserade rutiner för att säkerställa en hög vårdkvalitet. Operationssjuksköterskans roll är central för att säkerställa sterilitet och förebygga infektioner genom korrekt hantering av kirurgiska instrument. Trots tekniska och organisatoriska åtgärder är varje kirurgiskt ingrepp förenat med risker. Kontinuerlig uppmärksamhet, samarbete samt steriltekniskt arbete krävs för att minimera risker och förbättra patientsäkerheten.  Syfte - Att beskriva operationssjuksköterskors upplevelser kring det steriltekniska arbetet. Metod - En litteraturstudie med datainsamling från PubMed och Cinahl genomfördes. Kvalitativ tematisk analys med induktiv ansats användes vid analys av datan. Resultat - Resultatet bygger på fjorton kvalitativa artiklar. Genom dataanalysen framgick tre teman, Säkerställande av kompetens och kunskap kring det steriltekniska arbetet, Säkerställande av aseptiken under ett kirurgiskt ingrepp  och Yrkesstoltheten viktig för korrekt steriltekniskt handhavande. Resultatet visar att god kommunikation, teamarbete samt respekt för varandras olika professioner inom det operativa teamet, är faktorer som operationssjuksköterskan upplever påverka det steriltekniska arbetet. Slutsats - Ett bra teamarbete med god kommunikation, en förståelse och respekt för varandras professioner ger ett säkrare steriltekniskt arbete och en säkrare patientcentrerad vård. Operationssjuksköterskors upplevelser kring sterilitet är förhållandevis enhälligt, de utför ett komplext arbete med ett stort patientansvar och med minskat patientlidande som största fokus, i alla deras steriltekniska arbetsmoment.

Bakgrund: Allt fler operationer utförs på patienter i vaket tillstånd och tidigarestudier har visat att majoriteten av patienterna upplever ångest och oro inför ochunder det kirurgiska ingreppet. I operationssjuksköterskans roll ingår det att skapalugn och trygghet för patienten. Genom att belysa operationssjuksköterskans mötemed vakna patienter intraoperativt kan patienters upplevelse under operationförbättras.Syfte: Studiens syfte var att beskriva operationssjuksköterskors erfarenheter avoperation på vaken patient. Metod: En kvalitativ intervjustudie med semistrukturerade individuella intervjuer. Totalt inkluderades tolv intervjuer från ett sjukhus i södra Sverige. Intervjuernaanalyserades utifrån kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultatet presenteras i tre kategorier: Att upprätthålla ett professionelltförhållningssätt, Att minska oro hos den vakna patienten, Att involvera den vaknapatienten. Operationssjuksköterskornas beskrev att kommunikationen med patientenoch inom operationsteamet skiljer sig från operation på sövd patient. Det framkomatt det var extra viktigt att operationsteamet tänkte på ordvalet och ageradeprofessionellt. Patientens orosnivå kunde bero på flera orsaker och genom strategierkunde operationssjuksköterskan lugna patienten. Lyhördhet och delaktighet lyftesfram som viktiga aspekter i mötet med den vakna patienten.Slutsats: Ett professionellt förhållningssätt och hänsynsfull kommunikation visadesig vara avgörande för patientens trygghet och välbefinnande. Genom attoperationssjuksköterskor och andra yrkeskategorier i operationsteamet blirmedvetna om sitt agerande kan patientens intraoperativa upplevelse förbättras. / Background: An increasing number of surgeries are performed on patients in thewaking state and previous studies have shown that the majority of patientsexperience anxiety and worry before and during surgery. The role of the operatingtheatre nurse includes creating calm and security for the patient. By highlighting theoperating theatre nurse's encounter with awake patients intraoperatively, patients'experience during surgery can be improved. Aim: The aim of the study was to describe operating theatre nurses' experiences ofsurgery on an awake patient. Method: A qualitative interview study with semi-structured individual interviews.A total of twelve interviews from a hospital in southern Sweden were included. Theinterviews were analyzed based on qualitative content analysis. Results: The results are presented in three categories: To maintain a professionalapproach, To reduce anxiety in the awake patient, To involve the awake patient. Theoperating theatre nurses described that the communication with the patient andwithin the surgical team differs from surgery on an anesthetized patient. Theyhighlighted that it was particularly important that the surgical team thought aboutthe choice of words and acted professionally. The patient's level of anxiety could bedue to several reasons and through strategies the operating theatre nurse could calmthe patient. Responsiveness and participation were highlighted as important aspectsin the meeting with the awake patient. Conclusions: A professional approach and considerate communication proved to becrucial for the patient's safety and well-being. By making operating room nurses andthe other members of the surgical team aware of their actions, the patient'sintraoperative experience can be improved.

Bakgrund: Operationssjuksköterskan arbetar i en komplex arbetsmiljö med ansvarför bland annat patientens säkerhet, patientens positionering och att upprätthålla enaseptisk miljö. Av hygieniska skäl samt för att reducera infektionsrisk bör onödigtspring i operationssalen undvikas, vilket kan innebära att operationssjuksköterskanarbetar långa pass utan avlösning. Operationsavdelningar ligger oftast avskilda, därdet kan saknas möjligheter till dagsljus på operationssalen. Dagsljus reglerarkroppens cirkadiska rytm och vid bristande exponering för dagsljus har negativaeffekter som humörsvängningar samt sömnrubbningar setts. Goda dagsljusförhållanden har däremot påvisats generera ökat välbefinnande samt förbättradprestationsförmåga. Syfte: Syftet med studien var att belysa operationssjuksköterskors upplevelser avbegränsad tillgång till dagsljus på arbetsplatsen. Metod:  Kvalitativ design med semistrukturerade fokusgruppsintervjuer med totalt15 operationssjuksköterskor. En innehållsanalys genomfördes med induktiv ansats. Resultat: Studien genererade två huvudkategorier, skillnad på ljus samt kontaktmed omvärlden. Operationssjuksköterskor upplevde att dagsljus påverkade demannorlunda än ljuset från lampor, varvid dagsljus ansågs vara viktigt för att upplevavälbefinnande. Den begränsade tillgången till dagsljus ledde till en inre stress sompåverkade operationssjuksköterskorna även efter arbetet. Att ha möjligheter att se utvar viktigt för att uppleva kontakt med omvärlden och bilda sig en tidsuppfattning. Slutsats: Se ut genom fönster kan minska känslan av instängdhet i den slutnakontext som operationsverksamheten innebär. Det kan även leda till ökatvälbefinnande och trivsel på arbetsplatsen. Då det råder brist påoperationssjuksköterskor anser vi att dagsljus är en viktig komponent i den fysiskaarbetsmiljön som bör tas i beaktande såväl vid vidare forskning såsom vidnybyggnation av operationsavdelningar.