Introduktion/Bakgrund: Oregelbundna arbetstider har flertalet negativa hälsoeffekter på sjuksköterskan och ökar risken att drabbas av fysiska och psykiska konsekvenser. Cirka var tionde patient som vårdas via slutenvården drabbas av en vårdskada. Detta innebär höga kostnader för samhället och lidande för patienten.  Syfte: Syftet var att belysa konsekvenserna av sjuksköterskors oregelbundna arbetstider på patientsäkerheten. Metod: Litteraturstudien är utformad enligt Polit och Becks (2017) nio steg. Databaserna CINAHL och PubMed användes för att hitta relevanta artiklar som svarade på litteraturstudiens syfte. Artiklarna kvalitetsgranskades med Polit och Becks (2017) granskningsmallar. Resultatet är baserat på nio kvantitativa artiklar och en kvalitativ artikel. Resultat: Resultatet presenteras i två teman och en tabell; Risker och uppkomst av vårdskador och Brister i omvårdnaden.  Slutsats: Litteraturstudien påvisade negativa effekter på patientsäkerheten till följd av oregelbundna arbetstider. De främsta konsekvenserna var medicinska fel och försämrad vårdkvalité.

Sammanfattning Syftet med denna studie är att få en kunskap om hur män och kvinnor inom detaljhandeln förenar yrkeslivet med familjelivet. Mina frågeställningar till respondenterna handlar om hur männen och kvinnorna ser på sitt yrke och om de upplever en stress när de är på arbetet och i hemmet. För att kunna ställa öppna frågor och en del följdfrågor till respondenterna, användes semistrukturerade intervjuer. Detta för att få tillgång till så mycket empiri som möjligt. Därefter analyserades svaren och kopplades till Goffmans och Hochschilds teorier. Resultatet från samtliga intervjuer visade att både männen och kvinnorna hade partners hemma som tog hand om barnen och hushållet, när de arbetade sena kvällar och helger. Ibland kunde männen och kvinnorna få hjälp ifrån någon anhörig förälder med barnpassningen. Det fanns en viktig skillnad att kvinnorna hade anställning på deltid och männen på heltid. Av intervjuerna framgick det också att det fanns en inre stress på arbetsplatsen och i hemmet. En kvinna kunde känna av den stressen när det var mycket att göra i butiken och ibland i hemmet när hon var ensam med barnen. Två manliga respondenter blev lite stressade när de tänkte på sin partner som var ensam hemma med allt ansvar. Slutsatsen blev; för att kunna kombinera arbete i detaljhandeln på oregelbundna tider och med barn i skolan/förskolan, är det viktigt att ha en partner eller andra personer som tar hand om barnen.

<p><strong>Syfte</strong><strong>: </strong>Syftet med denna kandidatuppsats var att närmare studera nyregistrerade fastighetsmäklares frivilliga avregistreringar. Då gällande både omfattning, orsaker samt hur de kan förhindras. Studien har genomförts för att skapa information som både arbetsgivare inom branschen och blivande mäklare kan ha nytta av, för att på så sätt försöka förhindra framtida avregistreringar.</p><p> </p><p><strong>Metod</strong><strong>: </strong>Vi har använt oss av kvantitativa metoder vid framtagningen av avregistreringarnas omfattning. Under intervjuerna har däremot kvalitativa metoder använts. Totalt gjordes 40 telefonintervjuer med frivilligt avregistrerade fastighetsmäklare. Intervjuerna tolkades och sammanställdes sedan utifrån ett hermeneutiskt synsätt. Vi valde att redovisa en stor del av vår empiri i överskådliga diagram, som sedan utvecklades vidare i textform.</p><p> </p><p><strong>Resultat och slutsats</strong><strong>: </strong>Andelen av de nyregistrerade mäklarna som avregistrerats under samma period, 2006-2009, utgör cirka 15 %.  Av det totala antalet avregistreringarna år 2009, bestod hälften utav de personer som nyligen registrerats, d.v.s. under åren 2006-2009. Medelvärdet av avregistreringarna som skett är, under samma år som nyregistreringsåret 2,0 %, efter i snitt ett år 8,2 %, efter i snitt två år 9,0 % samt efter i snitt tre år 6,8 %.  Detta beror främst på faktorerna<em> ekonomi, arbetstid</em> och<em> personligt</em>. Många av mäklarna upplevde även en stark stress inom yrket. Avregistreringarna skulle främst kunna förhindras genom vissa förändringar såsom till exempel annan löneform samt att mäklarna lärde sig styra in kunderna på kontorstider. En ytterligare förebyggande åtgärd vore att de på olika sätt får en mer realistisk bild av fastighetsmäklaryrket innan de börjar jobba.</p><p> </p><p><strong>Förslag till fortsatt forskning</strong><strong>: </strong>I vår studie har vi begränsat oss till att endast studera de frivilligt avregistrerade mäklarna. Det skulle vara intressant att studera de mäklare som fortfarande arbetar kvar och undersöka hur de upplever yrket.</p><p> </p><p><strong>Uppsatsens bidrag</strong><strong>: </strong>Det har inte<strong> </strong>tidigare gjorts någon studie som liknar vår, med avseende på dess grunder och omfattning. Statistiken om avregistreringarnas omfattning är helt unik, då dessa data oss veterligen inte tagits fram tidigare.  Vår förhoppning är att denna uppsats ska förebygga framtida avregistreringar. Det genom att informera arbetsgivare om varför mäklare avregistrerar sig samt förbereda fastighetsmäklarstudenter kring yrkets speciella karaktär.</p>

Syfte: Syftet med denna kandidatuppsats var att närmare studera nyregistrerade fastighetsmäklares frivilliga avregistreringar. Då gällande både omfattning, orsaker samt hur de kan förhindras. Studien har genomförts för att skapa information som både arbetsgivare inom branschen och blivande mäklare kan ha nytta av, för att på så sätt försöka förhindra framtida avregistreringar.   Metod: Vi har använt oss av kvantitativa metoder vid framtagningen av avregistreringarnas omfattning. Under intervjuerna har däremot kvalitativa metoder använts. Totalt gjordes 40 telefonintervjuer med frivilligt avregistrerade fastighetsmäklare. Intervjuerna tolkades och sammanställdes sedan utifrån ett hermeneutiskt synsätt. Vi valde att redovisa en stor del av vår empiri i överskådliga diagram, som sedan utvecklades vidare i textform.   Resultat och slutsats: Andelen av de nyregistrerade mäklarna som avregistrerats under samma period, 2006-2009, utgör cirka 15 %.  Av det totala antalet avregistreringarna år 2009, bestod hälften utav de personer som nyligen registrerats, d.v.s. under åren 2006-2009. Medelvärdet av avregistreringarna som skett är, under samma år som nyregistreringsåret 2,0 %, efter i snitt ett år 8,2 %, efter i snitt två år 9,0 % samt efter i snitt tre år 6,8 %.  Detta beror främst på faktorerna ekonomi, arbetstid och personligt. Många av mäklarna upplevde även en stark stress inom yrket. Avregistreringarna skulle främst kunna förhindras genom vissa förändringar såsom till exempel annan löneform samt att mäklarna lärde sig styra in kunderna på kontorstider. En ytterligare förebyggande åtgärd vore att de på olika sätt får en mer realistisk bild av fastighetsmäklaryrket innan de börjar jobba.   Förslag till fortsatt forskning: I vår studie har vi begränsat oss till att endast studera de frivilligt avregistrerade mäklarna. Det skulle vara intressant att studera de mäklare som fortfarande arbetar kvar och undersöka hur de upplever yrket.   Uppsatsens bidrag: Det har inte tidigare gjorts någon studie som liknar vår, med avseende på dess grunder och omfattning. Statistiken om avregistreringarnas omfattning är helt unik, då dessa data oss veterligen inte tagits fram tidigare.  Vår förhoppning är att denna uppsats ska förebygga framtida avregistreringar. Det genom att informera arbetsgivare om varför mäklare avregistrerar sig samt förbereda fastighetsmäklarstudenter kring yrkets speciella karaktär.

Denna undersökning som genomförts i en norrlandskommun belyser en grupp av femton kommunanställdas upplevelser av arbetstider vars schemaläggning förläggdes med hjälp av time-caresystemet i jämförelse med en grupp av sjutton kommunanställda som hade fast schema och heroma-önskeschemasystemet. Undersökningen som genomförts med kvantitativ metod syftade till att i ett urval av anställda i en norrlandskommun se upplevelser av arbetstider förlagda med och utan time-care avseende variabilitet (arbetsgivarens schemastyrning) och/eller flexibilitet (individens handlingsfrihet och självständighet).  Trettiotvå respondenter besvarade frågeformulären. Resultatet visade signifikant att respondenterna med time-care upplevde mer överåtagande, mindre möjligheter till förutsägbarhet över en månad, mindre rättvist ledarskap och att arbetet mer påverkar deras fritid än respondenterna som hade fast schema och heroma-önskeschemasystemet. Resultatet visade även att fast/heroma-önskeschemagruppen upplevde mindre överåtaganden, mer kontroll av arbetstakt, samt en högre grad av förutsägbarhet och att de upplevde mer rättvist ledarskap än en normgrupp vilket kan belysa fördelarna med önskeschema.  Nyckelord: oregelbundna arbetstider, flexibelt arbete, flexibel arbetstid, psykosocial / This study carried out in a northern municipality highlights a group of fifteen municipal employees' experiences of working hours whose scheduling was carried out using time-care system in comparison with a group of seventeen municipal employees who had fixed schedule and the heroma-wishful scheduling system. The survey conducted by quantitative method aimed at a sample of employees in a northern municipality see experiences of working placement with and without time care regarding variability (employer's schedule control) and / or flexibility (the individual's freedom and independence). Thirtytwo respondents answered the questionnaires. The results showed significant that respondents with time-care experienced more of overcommitment, less potential for predictability over a month, less fair leadership and to work more affecting their leisure time than respondents with fixed schedule and the heroma-wishful scheduling system. The results also showed that the staff with fixed/heroma-wishful scheduling system experiences less of overcommitments, more in control of the pace of work, and a higher degree of predictability and that they experienced more equitable leadership than a norm group which can highlight the benefits of wishful schedule. Keywords: irregular working hours, flexible work, flexible working, psychosocial

Syftet med studien var att undersöka upplevelser av effekter av oregelbundna arbetstider på balansen mellan arbete och privatliv hos anställda på en akutvårdsavdelning. Studien var av kvalitativ karaktär och delvis strukturerade intervjuer användes för att samla in data. Urvalet gjordes genom bekvämlighetsurval och snöbollsurval vilket resulterade i 10 kvinnliga deltagare i åldrarna 22–58 år. Det insamlade materialet analyserades genom en tematisk analys. Resultatet visade att oregelbundna arbetstider påverkade balansen mellan arbete och privatliv negativt och ledde till bortprioritering av fritidsaktiviteter, tid med familj och vänner samt brist på sömn och återhämtning. Samtidigt visade resultatet att respondenterna upplevde flertalet fördelar med att arbeta oregelbundna arbetstider men där nackdelarna var övervägande.

Bakgrund: Den psykiska ohälsan har under de senaste åren blivit ett alltmer växande folkhälsoproblem. De som löper störst risk att drabbas av psykisk ohälsa är kvinnor, yngre, utlandsfödda samt ekonomiskt utsatta i kombination med ett svagt socialt kapital. I arbetslivet har även den psykiska ohälsan kommit att bli allt mer vanligare de senaste decennierna. Konsekvenserna av att arbeta oregelbundna arbetstider kan leda till depression, ängslan, sömnproblem, stress och problem med kost och motion.Syfte: Att undersöka den psykiska hälsan bland anställda som arbetar med oregelbundna arbetstider samt att hitta riskfaktorer som påverkar den psykiska hälsan negativt.Metod: Artikelsökningen gjordes i databaserna PubMed Central och PsycInfo. Med hjälp av ett bedömningsprotokoll gjordes kvalitetsgranskning av artiklarna.Resultat: Även fast depression och ängslan förekom bland anställda som arbetar med oregelbundna arbetstider var det mer vanligt förekommande att sömn var den största faktorn till psykisk ohälsa. Andra konsekvenser som uppkom i denna form av arbete var bland annat stress, besvär med kosten och de sociala relationerna samt att sjukfrånvaron visade sig vara hög.Slutsats: Det är svårt att säga om det finns ett samband mellan att arbeta på oregelbundna arbetstider och psykisk ohälsa (depression/ångest), eller om det är de anställdas personliga faktorer som utvecklar psykisk ohälsa. Konsekvenserna som; sömn, återhämtning, stress, kost och kontroll på arbetet är faktorer som går att påverka genom arbetet, som kan leda till hälsovinster och produktionsvinster. / Background: Mental illness has in recent years become an increasingly growing public health problem. Those most likely to suffer from mental illness are women, young, foreign-born and economically disadvantaged in combination with a weak social support. The mental illnes has also become more common in the labour market the last decades. Consequences of working irregular hours can lead to depression, anxiety, sleep problems, stress and problems with diet and exercise.Aim: To investigate the mental health among employees who work irregular working hours, and to find risk factors that has a negativ influence on the mental health.Method: Article search was made in PubMed Central and PsycInfo. The quality review was performed with a grading protocol.Results: Although depression and anxiety occurred among employees who worked with irregular hours, it was more common that sleep was the main factor for mental health. Other consequences that occurred in this kind of work was; stress, trouble with the diet and the social relationships as well as that absenteeism was found to be higher in this group.Conclusion: It’s difficult to say whether there is a correlation between working at irregular hours and mental health (depression/anxiety), or if it is the employee's personal factors that develop mental health. Consequences as; sleep, recovery, stress, diet and control at work are factors that can be