Spelling suggestions: "subject:"organdonator"" "subject:"organdonatorn""
1 |
Att vårda i övergången mellan liv och död : Intensivvårdssjuksköterskors upplevelser av att vårda organdonatorerHenriksson, Malin January 2019 (has links)
Det sker fler organdonationer för varje år vilket gör att det kommer bli allt mer vanligt förekommande att vårdpersonal kommer vårda organdonatorer. Hur upplevs det att vårda organdonatorer och hur är vägen dit? Känner sig sjuksköterskorna trygga med vården och har de tillräckligt med kunskap och erfarenhet? Syftet med examensarbetet var att undersöka intensivvårdssjuksköterskors upplevelser och erfarenheter av att ge vård i skiftet mellan livräddande behandling och vård av organdonator. Metoden har varit en kvalitativ ansats med forskningsintervjuer där intervjupersonerna är specialistutbildade sjuksköterskor inom intensivvård som vårdat minst en organdonator. Det resultat som framkommit ur intervjuerna är mångfacetterat och mynnade ut i sex kategorier; den laddade frågan om organdonation, en upplevelse av tröst och en ljusglimt i sorgen, en känslosam och spännande upplevelse, en tudelad upplevelse, otrygghet och ovana med nervositet som följd samt upplevelsen av trygghet och en hanterbar arbetsbelastning. I diskussionen jämförs studiens resultat med tidigare forskning kring vård i livets slutskede och hur det upplevs som sjuksköterska. Slutsatser som kan dras utifrån resultatet är att erfarenhet och utbildning kring donationer, samt omhändertagande av organdonatorer ger upphov till en ökad trygghet hos sjuksköterskan. Det är viktigt att även få möjlighet att få diskutera sina upplevelser med kollegor, för att på så sätt få bearbeta dessa.
|
2 |
Att vårda en avliden donator : - Intensivvårdssjuksköterskors upplevelser / Taking care for a deceased donorNorlin, Julia, Talbi, Sabina January 2019 (has links)
No description available.
|
3 |
Organdonation en utmaning för intensivvårdsjuksköterskanAxelsson, Ulrika, Wadell, Christina January 2015 (has links)
Mellan behovet av organ för svårt sjuka patienter och tillgängligheten på organ från avlidna donatorer finns det i dag ett stort gap. Behovet av organ för transplantation har världen över blivit en växande angelägenhet dels för individen som är i behov av ett nytt organ men även för samhället i stort. På intensivvårdsavdelningar avlider människor av obotliga hjärnskador där döden konstateras genom så kallade direkta dödskriterier och om dessa samtidigt vårdas i respirator kan de bli organdonatorer. Att som intensivvårdssjuksköterska ställas inför att vårda en organdonator är en utmanande och mångfasetterad uppgift speciellt då det också sker relativt sällan är det viktigt att genom denna studie föra fram vad detta innebär för intensivvårdsjuksköterskan i rollen som vårdare. Syftet med denna studie är att beskriva intensivvårdssjuksköterskans erfarenheter och upplevelser av vårdandet i samband med organdonation Metoden som används är litteraturstudie enligt Axelsson (2012) med både kvalitativa och kvantitativa artiklar samt en avhandling. Studiens resultat presenteras som två teman, vårdande ansvar samt professionell utmaning och ambivalens. Även 8 subteman framkom. Studien visar att erfarenhet eller bristen på denna är av stor betydelse för hur vårdandet upplevs och hur man hanterar detta. I samband med att patienten dödförklaras förflyttas intensivvårdsjuksköterskans ansvar och fokus mot närstående.
|
4 |
Närståendes upplevelser under donationsprocessen : En litteraturöversiktKjaernes, Therese, Örberg, Karolina January 2019 (has links)
Bakgrund: Donationsprocessen är en del av intensivvården som ställer stora krav på de närstående, som förutom att ha drabbats av plötslig förlust, också har ett beslut om donation att ta ställning till. Intensivvårdssjuksköterskor har en stor roll i denna process men upplever ofta det svårt att veta hur de ska bemöta de närstående på ett bra sätt. Syfte: Att identifiera och sammanställa hur närstående till potentiella organdonatorer upplever transitionerna de genomgår under donationsprocessen. Metod: Studien utfördes som en litteraturöversikt med kvalitativ design. En deskriptiv innehållsanalys utfördes av 17 stycken studier som baserats på intervjuer med närstående kring deras upplevelser av donationsprocessen. Resultat: De närståendes transitioner sammanfattades i tre huvudkategorier: från liv till död, insikt och acceptans och från död till liv. Beskrivningarna av deras upplevelser kretsade i huvudsak kring bemötande från vården, samtyckesprocessen och förståelse för situationen. De flesta upplevde ett gott empatiskt bemötande men många hade svåt att ta till sig och förstå information kring framför allt hjändödsbegreppet. Att ta ett beslut om samtycke till donation upplevdes för vissa som en tröst då det gav förlusten en mening, medan andra upplevde det som ett omöjligt och fruktansvärt beslut att ta. Slutsats: Viktiga områden för näståendes upplevelser under donationsprocessen var bemötandet, det emotionella stödet, informationen och beslutsfattandet. Kunskapen om närståendes upplevelser är relevant för intensivvården och intensivvårdssjuksköterskan för att vården skall kunna ge den omvårdnad som behövs under processen. / Background: The process of organ- and tissue donation is a part of the critical care that puts a lot of pressure on the next of kin who as well as being victims of a sudden loss, need to make a decision about donation. Intensive care nurses play a major role within this process and often experience it difficult to know how to respond to the next of kin in a good way. Aim: To identify and compile how next of kin to potential organ donors experience the transitions they go through during the donation process. Method: This study has been conducted as a review of previous literature and with a qualitative design. A descriptive content analysis was performed of 17 studies which were based on interviews with next of kin and their experiences with the donation process. Results: The next of kin transitions were compiled into three main categories: from life to death, insight and acceptance and from death to life. The description of their experiences through these transitions mainly focused on reception from hospital staff, the decision-making process and their perception of the situation. The reception in the majority of the cases was considered good and empathetic. A number of them had a difficult time understanding the information given to them, in particular about the meaning of brain death. Some of the next of kin did experience making the decision about donation as a comfort that gave them a deeper meaning to their loss, while others experienced it as an impossible and dreadful decision to make. Conclusion: Important aspects recognized by the next of kin during the donation process were; the personal treatment, the emotional support, the received information and the decision-making. The knowledge surrounding experiences of the next of kin, is relevant to the intensive care and the intensive care nurse, to reassure that they provide the care needed during the process.
|
5 |
Intensivvårdssjuksköterskors upplevelser av mötet med närstående till organdonator : En kvalitativ IntervjustudieMarkman, Christian, Nilsson, Fredrik January 2010 (has links)
Bakgrund Idag väntar många Svenska medborgare på ett eller flera nya organ. Organ doneras av personer som har avlidit i total hjärninfarkt. Intensivvårdssjuksköterskorna vårdar både organdonator och närstående till organdonator. Mötet mellan närstående och intensivvårdssjuksköterskan är ett mycket speciellt möte då de närstående är i en sorg- och krissituation. Syftet är att beskriva intensivvårdssjuksköterskors upplevelser av mötet med närstående till patienter som avlidit akut och som blivit organdonatorer. Metod som användes var en kvalitativ innehållsanalys med en induktiv ansats. Fyra intensivvårdssjuksköterskor intervjuades på ett sjukhus i sydvästra Sverige. Resultatet presenteras i fyra kategorier: upplevelsen av när frågan om donation skall ställas och beslutet fattas, känslomässigt engagemang som kan uppstå i mötet med närstående, upplevelse av att ge information och samtala med närstående och stöd till närståendeDiskussion en av kategorierna som belyses speciellt är hur intensivvårdssjuksköterskorna blir känslomässigt engagerade i mötet med de närstående / Program: Specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot intensivvård
|
6 |
Sjuksköterskors attityd till organdonation / Nurses´ attitude toward organ donationEnheden, Mimmi, Erlandsson, Gabrielle January 2020 (has links)
Bakgrund: Organtransplantation är en livräddande behandling vid terminal organsvikt men det råder en global brist på potentiella organdonatorer. Sjuksköterskan har en viktig roll i att öka medvetenheten om organdonation i samhället och hennes attityd till och kunskap om organdonation kan påverka människors beslut att donera. Syfte: Syftet med studien var att undersöka vilka faktorer som påverkar sjuksköterskans attityd till organdonation. Metod: Studien genomfördes som en allmän litteraturstudie där 15 vetenskapliga artiklar från tre olika databaser granskades och analyserades. Resultat:Analysen resulterade i fem kategorier: Kunskapens påverkan, Arbetslivserfarenhetens påverkan, Familjen och den egna donationsviljans inflytande, Religionens inflytande och Misstro mot hälso- och sjukvården och lagstiftningen. Konklusion: Kunskap om kriterier för att fastställa död, organdonation, donationsprocessen och kommunikationsmetoder hjälpte sjuksköterskorna att förmedla adekvat information. Att vårda potentiella organdonatorer skapade en emotionell stress och att lyfta frågan om donation med donatorns familj var påfrestande. Att ha diskuterat organdonation inom den egna familjen var gynnsamt för attityden. Sjuksköterskans egen tolkning av sin religions inställning till organdonation påverkade attityden. Sjuksköterskorna upplevde rädsla för att gå miste om återupplivningsåtgärder eller att dödförklaras för tidigt som registrerade organdonatorer. / Background: Organ transplantation is a life-saving treatment but there is a global shortage of potential organ donors. The nurse has an important role in increasing awareness of organ donation. Her attitude toward and knowledge about organ donation might influence people’s decision to donate. Aim: The aim was to investigate factors that influence the nurse’s attitude toward organ donation. Method: This study was carried out as a general literature study. Fifteen scientific articles from three different data bases were reviewed and analyzed. Result: The analyze resulted in five categories: The impact of knowledge, The impact of work experience, The impact of family and own willingness to donate, The influence of religion and Distrust in the health care system and legislation. Conclusion: Knowledge about death criteria, organ donation and communication skills helped the nurse’s to convey information. Caring for potential organ donors generated an emotional stress and raising the question about donation with donor families was stressful. Having discussed organ donation within the own family was favorable for the attitude. The nurse’s own interpretation of her religion’s attitude toward organ donation influenced the attitude. The nurses experienced fear of not receiving proper resuscitation of being declared dead prematurely as registered organ donors.
|
7 |
Att vårda en patient som är potentiell organdonator : En kvalitativ litteraturstudie utifrån intensivvårdssjuksköterskans perspektiv / Caring for a patient who is a potential organ donor : A qualitative literature review from the perspective of the intensive care nurseMartinsson, Mathilda, Josefsson, Sofia January 2020 (has links)
Bakgrund: Att vårda potentiella donatorer är en svår uppgift för sjuksköterskan och på grund av den komplexitet och stress som situationen medför är det utmanande för sjuksköterskan på intensivvårdsavdelningen. Syfte: Syftet var att belysa intensivvårdssjuksköterskans uppfattningar och erfarenheter av att vårda patienter med konstaterad hjärndöd och som är potentiella organdonatorer. Metod: Denna litteraturstudie baserades på 14 kvalitativa vetenskapliga artiklar. Systematisk dataanalys användes där data analyserades genom en manifest innehållsanalys. Resultat: Den systematiska dataanalysen resulterade i åtta subkategorier och tre kategorier. Dessa kategorier var: Sjuksköterskans perspektiv påverkar vårdandet, Den utmanande vården och En vård som väcker starka känslor. Resultatet visade att begreppet hjärndöd var svårt att förstå då patienten såg levande ut. Sjuksköterskans kunskap och syn på organdonation påverkade vården och det var en utmanande uppgift att balansera vården mellan den potentiella donatorn och de närstående. I vården av den potentiella donatorn och mötet med de närstående väcktes starka känslor. Slutsats: Situationen kring den potentiella donatorn och kommunikationen med de närstående är mycket utmanande för sjuksköterskan. En god arbetsmiljö och utbildning i kommunikation är av största vikt för att stärka sjuksköterskans professionella roll. / Background: To care for potential donors is a difficult task for nurses and due to the complexities and stressors the situation creates, it is a big challenge for nurses in the intensive care units. Aim: The aim was to clarify the intensive care nurse´s perceptions and experiences caring for patients with the diagnosis of brain death and that are potential organ donors. Method: This literature review was conducted by composing 14 qualitative scientific articles. A systematic data analysis was used where data was analysed through a manifest content analysis. Results: The systematic data analysis resulted in eight subcategories and three categories. The three categories described as: The nurse´s perspectives influence the care, The challenging care and A care that evokes strong emotions. The result showed that the concept of brain death was hard to understand when the patient actually looks alive. The knowledge of the nurse and the perception of organ donation influenced the care and it was a challenging duty to balance the care of the potential donor and the relatives. When caring for the potential donor and meeting with the relatives, strong emotions were created. Conclusion: The situation around the potential donor and the communication with the relatives is very challenging for the nurse. A healthy work environment and education in communication are crucial to improve the professional role of the nurse.
|
8 |
Behovet av utbildning på intensivvårdsavdelningen vid organdonation : En litteraturstudie som utgår från intensivvårdssjuksköterskans perspektivJargenius, Maria, Karlsson, Emilie January 2020 (has links)
Bakgrund: Organdonation kan rädda människors liv när all annan möjlig behandling redan testats. Behovet av organ i Sverige överskrider idag tillgången, vilket resulterar i att människor avlider i väntan på ett organ. Förutom att möjliggöra en människas överlevnad är transplantation mer kostnadseffektivt än kontinuerlig behandling. I nuläget finns inga nationella riktlinjer i Sverige för utbildning inom organdonation för intensivvårdssjuksköterskor. Forskning har visat att intensivvårdssjuksköterskans arbete är av stor vikt för donationsprocessen. Syfte: Syftet med studien är att belysa behovet av utbildning hos intensivvårdssjuksköterskor som vårdar potentiella avlidna donatorer. Metod: Studien har utförts genom en litteraturstudie med systematisk datainsamling. Integrativ metod med en kvalitativ innehållsanalys har använts då artiklar med både kvalitativ och kvantitativ ansats analyserats för att besvara syftet för studien. Resultat: En stor del intensivvårdssjuksköterskor upplevde sig vara obekväma med att vårda organdonatorer. Vårdandet av en donator kan medföra att mycket känslor uppstår hos intensivvårdssjuksköterskan och upplevdes som mentalt påfrestande. Utbildning inom organdonation kan hjälpa intensivvårdssjuksköterskan att hantera dessa känslor. Utbildning kan även leda till att fler potentiella donatorer identifieras. Utbildning behöver ges regelbundet och intensivvårdssjuksköterskan behöver specifikt utbildning om donationsprocessen, bemötande och kommunikation av de närstående samt skillnader i hjärt- och hjärndöda patienter. Slutsats: Intensivvårdssjuksköterskan behöver få en djupare förståelse av vården kring organdonation och få en ökad kunskap och utbildning för att stärka sin professionella roll. Utbildning kan även förbättra donationsprocessen och möjliggöra för fler donatorer. Vidare forskning inom området anses behövas för att utveckla vården kring donatorer och närstående. / Background: Organ donation can save lives when all other treatment options have been exhausted. Today, the demand for organs in Sweden exceeds supply, resulting in people dying in wait for an available organ for transplantation. In addition to saving a person’s life, transplantations are more cost-effective than continuous treatment. Currently, there are no national guidelines for the provision of training in the area of organ donations for intensive care nurses. Research has shown that the efforts of intensive care nurses play a major role in the donation process. Aim: The aim of this study is to shed light on the need for training of intensive care nurses caring for potential deceased donors. Methodology: The study was conducted through a literature review with systematic data collection. An integrative method with qualitative content analysis was employed, as articles with both qualitative and quantitative approaches were analysed to shed light on the aim of the study. Findings: A large proportion of intensive care nurses felt uncomfortable caring for organ donors. Caring for a donor can be a very emotional and mentally trying experience for intensive care nurses. Organ donation training can help intensive care nurses cope with these feelings. Training can also result in the identification of more potential donors. Regular training is necessary, and intensive care nurses require specific training on the donation process, treatment and communication with next of kin as well as differences between donation after cardiac death patients and donation after brain death patients. Conclusion: The intensive care nurses needs to gain a deeper understanding of the care surrounding organ donation. To increase the professional role of the nurse there is a need to strengthen the knowledge and education. The donation process could be improved by education, which can lead to more organ donations. Further research within this area of expertise needs to be done to be able to develop the care for the donors and their families.
|
9 |
Effekten av identifierat och oskyldigt offer för intention att bli organdonator / Identified and innocent victim effects on intentions to donate organsBlomberg, Ida, Ling, Samuel January 2022 (has links)
Antalet organdonatorer i Sverige räcker inte för att täcka behovet för dem som är i behov av organtransplantation. För att kunna bli organdonator krävs att vården vet om den avlidnes vilja. Det säkraste sättet att meddela sin vilja är genom donationsregister. Denna uppsats beskriver en förregistrerad experimentell mellangruppstudie som undersökte om deltagarnas (N = 348) intention till att registrera sig som organdonator påverkas av att få information om en person som är i behov av ett organ, jämfört med statistisk information. Dessutom undersöktes om intentionen påverkas av om det identifierade offret framställs som oskyldig eller icke-oskyldig. Datainsamlingen skedde via pappersenkäter. De mått som användes för intention att registrera sig som organdonator var dels självskattad intention, dels ett beteendemått där deltagarna fick svara på om de ville ha mer information. Resultaten av analysen av datan visade varken stöd för att ett oskyldigt identifierat offer skulle påverka deltagare till högre intention, eller att ett icke-oskyldigt identifierat offer skulle påverka deltagare till lägre intention. Någon signifikant skillnad fanns inte mellan grupperna för något av måtten. Studien gjordes inom ett område som inte är välbeforskat och mer forskning behövs för att kunna dra säkra slutsatser av resultatet. / The number of organ donors in Sweden is not enough to support the demand for those in need of organ transplants. To be able to become an organ donor the health services needs to know the will of the deceased. The surest way to announce one's will is through a donation register. This essay describes a pre-registered experimental between-group study that examined whether the participants’ (N = 348) intention to register as an organ donor is affected by receiving information about a person who is in need of an organ, compared with statistical information. In addition, it was examined whether the intention is affected by whether the identified are presented as innocent or non-innocent. Data gathering was done via paper surveys. The measures used for intention to register as an organ donor were partly a self-assessed intention, and partly a behavioral measure where the participants were to answer if they wanted more information. The results of the analysis of data neither supported that presentation of an innocent identified victim would influence participants to higher intention, nor that a non-innocently identified victim would influence participants to lower intention. There was no significant difference between the groups for any of the measures. The study was conducted in a field that is not well researched. More research is needed to be able to draw any absolute conclusions from the results.
|
Page generated in 0.066 seconds