Sprutbyte har varit ett kontroversiellt ämne för debatt och forskning sedan 1980-talet. Denna studie syftar till att belysa fyra ideella organisationers - Convictus, Svenska Brukarföreningen (SBF), IOGT-NTO och Riksförbundet Narkotikafritt Samhälle (RNS) - arbete i sprutbytesdebatten i Stockholm och på så sätt utvidga förståelsen för både debatten och hur den ideella sektorn möjligen kan vara en del av större social förändring. Vilken inställning organisationerna haft till sprutbyte och hur den inställningen är nära kopplad till organisationernas syn på narkotika i allmänt, hur organisationerna argumenterat för respektive mot sprutbyte och hur argumenten legitimerats samt hur organisationerna ser på sin roll i sprutbytesdebatten är frågor som behandlas i studien. Eftersom organisationerna anses agera utifrån olika verklighetsuppfattningar analyseras organisationernas argument och inställningar utifrån ett socialkonstruktivistiskt perspektiv. Empirin består av fyra intervjuer med organisationsrepresentanter och hemsidematerial. Den verklighet som IOGT-NTO och RNS representerar kan uppfattas som vad Berger och Luckmann kallar en dominerande kärnverklighet. Dessa organisationer är emot sprutbyte, förespråkar narkotikafrihet samt restriktiv narkotikapolitik och lagstiftning. Convictus och SBF däremot är förespråkare för sprutbyte. De har underordnade verklighetsuppfattningar och arbetar för avstigmatisering, smittskydd och bättre vård och hälsa för narkotikaanvändare. Dessa organisationer är representanter för vad Berger och Luckmann kallar för subuniversum. Subuniversum kan uppmana kärnverkligheten och möjliggöra social förändring. Sprutbyte kan uppfattas som en signal för en samhällsförändring mot ett mer liberalt, skadebegränsande sätt att se narkotikaanvändning på. Studien visar att sprutbytesdebatten i Stockholm, när det gäller de studerade ideella organisationerna, handlat om mer än enbart själva sprutbytet: rättigheter för en marginell grupp, samhällets ansvar för sina medlemmar, vad i narkotikaanvändningen anses vara problematiskt och hur dessa problem ska åtgärdas.

Syftet med denna uppsats är att ta reda på vilka metoder som förekommer vid skapande av framtidsbedömningar samt hur de förhåller sig till de organisationer vi valt. Vi har i denna uppsats valt en kvalitativ metod i form av kvalitativa personliga intervjuer, då vi vill få en djupare förståelse kring framtidsbedömningar. Vi har samtidigt valt att arbeta utifrån ett abduktivt tillvägagångssätt. Med utgångspunkt från vårt syfte med uppsatsen, har vi identifierat fem metoder som används inom de organisationer vi har intervjuat. Dessa metoder är Intentions, Conjoint analysis, Expert opinions, Ekonometri samt Regelbaserade prognoser. I vår slutsats har vi kommit fram till att dessa metoder är vanligt förekommande inom de organisationer som vi har intervjuat, pga. att metoderna är enkla och billiga att framställa. Dessutom utnyttjas den kunskap och erfarenhet som finns inom organisationerna.

Denna studie har som syfte att finna kunskap om ungdomar och organisationers syn på e-mobbning. Den syftar även till att titta på e -mobbning ur den mobbades perspektiv samt den sociala interaktionen som sker på Internet. Fokus på just e-mobbning bedömdes som lämplig då det saknas mycket forskning om Internet som mobbningsarena. Metoden som användes för att ta sig an forskningsområdet är grundad teori, och Glasers variant av denna metod. Detta då förutsättningslöshet för området antogs. Datainsamlingen utgörs av sju intervjuer och två textanalyser och i den jämförelse som sedan skapats framkommer det att e-mobbning har en sexuell prägel. Mobbning över Internet har en relation till verkligheten då den som blir utsatt oftast mobbas även i sitt verkliga liv. En distans och anonymitet föreligger även när det gäller e-mobbning då den mobbade ibland inte vet vem det är som mobbar honom eller henne. Mobbning som sker på Internet har likheter med traditionell mobbning då den upprepas vid flera tillfällen. Teoretiska paralleller dras till symbolisk interaktionism, samt Beckers syn på avvikare och Giddens teori om globalisering.

Kunskap är en organisations mest värdefulla tillgång i strävan efter konkurrenskraft som växer genom kunskapsöverföring. De hinder som finns för kunskapsöverföringen kan därför utgöra ett allvarligt problem. Projektbaserade organisationer påstås vara gynnande för de organisationer som har specialiserade kunskapstillgångar, men ett problem som lyfts fram är att kunskapen tenderar att tappas bort när projektet avslutats. Denna fallstudie beskriver därför de hinder som kan förekomma vid kunskapsöverföring i en projektbaserad organisation, samt hur en sådan organisation konkret arbetar för att överkomma sådana hinder. Det studerade fallföretaget är JM AB som projektutvecklar nyproducerade bostäder, där fyra personer intervjuats samt rapporter granskats. Resultatet visar att det förekommer flera hinder för kunskapsöverföring hos JM och att de arbetar aktivt för att överbygga dessa, framförallt med ett unikt verksamhetssystem. Verksamhetssystemet ger dock upphov till nya problem som att anställda förlitar sig för mycket på verksamhetssystemet och därför slutar att tänka själva samt att kunskap som inte innefattas av verksamhetssystemet glöms.

Diss. Örebro : Örebro universitet, 2010. / S. 267-305: Bibliography.

Organisationsförändringar är i regel komplexa och innebär ofta ett tids- och kapitalkrävande arbete men kan ibland vara enda sättet för en organisation att utvecklas och överleva. Denna studie undersöker sammanslagningen av de tre frikyrkorna Missionskyrkan, Baptistkyrkan och Metodistkyrkan som tillsammans år 2011 bildade Equmeniakyrkan. Studien syftar till att förklara var i förändringsprocessen som Equmeniakyrkan befinner sig, undersöka vilken roll medlemmarna har haft på förändringsprocessen samt att utifrån Kurt Lewins trestegsmodell om organisationsförändring förklara förändringsprocessen. Syftet studeras genom en kvalitativ fallstudie där semistrukturerade intervjuer har genomförts med medlemmar och anställda, som samtliga var medlemmar i Missionskyrkan innan sammanslagningen, samt en undersökning av de bakomliggande orsakerna till sammanslagningen och hur den implementerades. Studien visar att organisationsförändringen hos Equmeniakyrkan på flera sätt är en lyckad förändring men att det fortfarande är en pågående process där det är svårt att visa några tydliga steg. Faktorer som tyder på att ha bidragit till den lyckade förändringsprocessen är utbredd kommunikation, att processen har tillåtits tagit tid samt att medlemmarna i regel haft en positiv attityd till förändringen.

Diss. Stockholm : Stockholms universitet, 2006.

Diss. Uppsala : Uppsala Universitet, 2008.

Hierarkier har funnits under en lång tid och är för många en självklarhet inom organisationer. Vi vill i denna uppsats undersöka tre organisationer i Sverige, som menar att de utmanar den hierarkiska strukturen genom att de inte har några chefer. Syftet med uppsatsen är att öka kunskapen om dessa organisationer genom att undersöka hur beslut tas och färdas. Vi undersöker även vad det är som påverkar beslut och beslutsfattande i dessa organisationer. Tidigare forskning behandlar dels organisationsutveckling ur ett historiskt perspektiv och hur beslut kommer till, olika beslutsmodeller, hur beslut färdas och implementeras och kopplingen mellan beslut och ansvar. Det teoretiska perspektivet är Actor- Network Theory, ANT. Empirin har samlats in genom nio stycken kvalitativa intervjuer. Den har kodats och analyserats utifrån teorins begrepp aktör-nätverk, performativitet, handlingsnät och översättning. Beslut har analyserats som en symbol, vilken kan skapas och färdas inom organisationen med hjälp av olika aktörer. Studien visar på att begreppet beslut är starkt kopplat till ett agerande. Beslut som något performativt blir en översättningskedja som består av många detaljer som lättare beskrivs med ett sammanfattande beskrivande begrepp, beslut, för att kunna begripliggöra vad det är. Vi har även hittat faktorer i materialet som visar på hur beslut är kopplat till den decentraliserade strukturen samt att medarbetaren som individ blir viktig. Slutligen förs en diskussion av resultatet i förhållande till frågeställningar, tidigare forskning, teori och metod samt ger implikationer för vidare forskning inom ämnet.

This qualitative study examines positive and negative effects on effectivity as a result of alternative processes (workarounds) performed within an ISO-certificated organizations information system. To identify these workarounds we used contextual inquiry. This gave us an understanding of how the information systems users actually practice their work. The result of our acquired data revealed six major workarounds. To analyze these workarounds in relation to its complicated context we utilized three theoretical models. This gave us a broad understanding of each of the workarounds and made it possible to understand why each workaround was conducted, its implications on effectivity and what kind of a challenge/dilemma it posed. The analysis indicated that the workarounds had what we deduced as negative impact on the organizations effectivity as a whole. Many of the workarounds could have been seen as very effective alternatives to the designed work process but only if valued in a micro-context. The fact that they still occur are most likely the result of the fact that the users of the information system lack understanding of how the organization and its processes are structured as a whole and how their work as well as how they perform it is part of a bigger picture. Finally we present how future research, based on this study, could focus on developing a better model to understand the complicated context. We also propose that studies could investigate the possibility of shaping an ISO-standard which is responsive to the diversity of organizations actual work processes while still ensuring a qualitative standard.