Sammanfattning Inledning: I en artikel i Dagens Industri från 2001 omnämns Sverige som sämst i EU när det gällde närvaro av kvinnor på ledande positioner inom näringslivet. Av de då 335 börsnoterade bolagen i Sverige var det bara 8 bolag som hade kvinnliga VD: ar och andelen kvinnliga styrelseledamöter var endast 5,4 procent. Sedan 2001 har statistiken inte ändrats nämnvärt. Det är fortfarande få kvinnor på ledande positioner i Sverige idag, trots mångårig debatt, satsningar på kvinnliga nätverk och chefsutvecklingsprogram. Forskningen tyder på flera orsaker till varför det är brist på kvinnor i chefspositioner idag, och nämner ofta ett manligt dominerande mönster i företag som det huvudsakliga (Oakley, 2000). Mitt intresse och ämnesval ligger i att finna förklaringar till bristen av kvinnor på ledande positioner inom näringslivet. Syfte: Syfte är att utifrån tre kvinnliga chefers upplevelser ge deras syn på chefskap i en mansdominerad företagsmiljö och finna förklaringar till bristen av kvinnor på ledande positioner inom näringslivet. Metod: Jag har genomfört en kvalitativ studie genom semi-strukturerade intervjuer. Detta för att jag i största möjliga mån skulle kunna låta respondenterna styra samtalen. Intervjuerna genomfördes i december 2001. Samtliga intervjuer spelades in på band, detta för att underlätta en korrekt återgivning. Nackdelen var att materialet blev mycket omfattande och komplext att bearbeta. Slutsats: Samtliga respondenter vittnar om att de stött på hinder i sina karriärer. Utifrån deras berättelser har jag funnit vissa mönster som till stor del bekräftar den forskning jag har tagit del av. Slutsatsen är att trots att förklaringarna till att kvinnorna i min studie upplevt hinder inte uteslutande kan förklaras med begrepp som struktur och kultur, så ter sig ideal, värderingar och normer som de främsta orsakerna. Homosociala reproduktionen är enligt en av respondenterna helt naturlig. Vi väljer gärna någon som liknar oss själva, det gör det lättare att samarbeta. Vikten av att fler kvinnor släpps fram på ledande positioner handlar därför enligt min mening om makten och rätten att påverka rådande normer. Det är just de här sätten att agera och tänka på som behöver ifrågasättas, debatteras och utmanas.

No description available.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur den interna kommunikationen kan användas för att stärka den externa kommunikationen, det vill säga stärka varumärket och förenkla varumärkesbyggandet. Genom att de anställda verkar som ambassadörer för varumärket kan ett företag stärka sin position både externt och internt. Vi har genomfört en fallstudie för att kunna få fram en bild av intern kommunikation och dess förutsättningar för att skapa ambassadörskap. Det företag på vilken vi baserat vårt arbete på är S:t Eriks AB och dess kontor och fabrik i Uppsala. Den empiri vi samlat genom intervjuerna på S:t Eriks har vi jämfört med intervjun med experten från Nordisk Kommunikation. Därigenom definierar vi de eventuella svagheterna i S:t Eriks interna kommunikation. Vi valde att jämföra teorin med både resultatet av intervjuerna från S:t Eriks och intervjun med experten, därefter jämförde vi de intervjuerna från S:t Eriks och intervjun med experten sinsemellan. Vi ville genom detta få fram alla tänkbara skillnader och likheter samt skapa en större förståelse för det som kommit fram i resultatet. Genom effektiv och strategiskt genomtänkt intern kommunikation går det att skapa varumärkesambassadörer av sina anställda. För att lyckas med detta bör man för det första tala om för dem anställa att de förväntas bli varumärkesambassadörer. Enligt Ambitionstrappan ska man kommunicera all typ av beteendeförändring med hjälp av dialog annars är förpliktelsegraden för låg. Budskap som ska kommuniceras internt bör sorteras per effekt för att nå bästa resultat. Problem inom intern kommunikation i organisationer grundar sig ofta i att meddelanden tar fel väg. Det är upp till varje organisation att bestämma vilket varumärkeslöfte just deras organisation har och det är viktigt att det är tydligt och förstått av hela organisationen. Alla anställda måste förstå innebörden och sedan kunna översätta löftet till handling. För detta kräver de anställda ett starkt stöd från sin närmsta chef och ledningen. Den interna kommunikationen på S:t Eriks är bristfällig. Den är starkt kännetecknad av en uppifrån och ned struktur där nästan all information strömmar från ledningen. Informationsflödet är dessutom motsägelsefullt, eftersom de flesta anställda upplever ett informationsöverflöd samtidigt som de också anser att de får för lite information. Eftersom informationen om vad som sker på ledningsnivå är bristande resulterar det i att de anställda känner att många beslut tas över deras huvud. Det skapas ingen dialog under mötena utan bara muntlig information med möjlighet att ställa frågor. Det mest centrala problem som existerar inom S:t Eriks interna kommunikation är att ledningen kommunicerar en tvetydig bild i hur de ser på sina anställda och deras roll. Det saknas strategi i hur de kommunicerar. / Title: To cement an ambassador - A case study on brand building from within Number of pages: 38 (40 including enclosures) Author: Alexandra Ekström Madrid, Fredrik Hermelin Tutor: Anne-Marie Morhed Course: Media and Communication Studies C Period: HT 2011 University: Division of Media and Communication, Department of Informatics and Media Uppsala University Purpose/Aim: The purpose of this case study is to examine how internal communication can be used to reinforce the external communication, that is, strengthening the brand and simplify branding. Material/Method: We have chosen to do a case study in order to get an image of the internal communication and its ability to create ambassadors for the organization. We have chosen to make the case study at S:t Eriks AB in order to determine the conditions for how to create brand ambassadors of employees. We’re comparing the empirical data we collect through the interviews at S:t Eriks with the interview with an expert on internal communication, along with our theories on the subject. By that defining the potential weaknesses of S:t Eriks internal communications and how to create brand ambassadors as well as the importance of internal communications. Main results: Our main result is that internal communication is a major part of brand building. By shaping the employees into a unified front and let them live the brand, you can avoid conflicting messages about the brand. Problems with internal communication in organizations is often based on that messages takes the wrong path. It is up to each organization to decide which brand promise is their own, and it is important that it’s clear and understood by the entire organization. The main issue in S:t Eriks internal communication is that management communicates an ambiguous picture of how the see their employees and their role, and they haven’t got a specific brand promise which they communicate. Keywords: Internal communication, brand ambassador, case study, leadership, organization.

Titel: Säkerheten Främst – en kvalitativ studie av Sandviks interna säkerhetskampanj Nivå: C-uppsats i medie- och kommunikationsvetenskap, 15 högskolepoäng Författare: Caroline Holmström Handledare: Mats Hyvönen Examinator: Mathias Sylwan   Syfte: Syftet med uppsatsen är att studera hur de anställda på produktionsenheterna Wire Sandviken (WS) och Primary (PP) som ingår i produktområdet Wire and Heating Technology (WHT) inom affärsområdet Sandvik Materials Technology (SMT) på Sandvik har tagit emot kampanjen Säkerheten Främst samt att undersöka huruvida operatörer och flödeschefer har förslag på hur kommunikationsavdelningen vidare kan stötta säkerhetsarbetet och utveckla kampanjen. Dessa resultat diskuteras i förhållande till resultatet från en enkätundersökning vilken genomfördes 2014 vid WHT.                                                 Frågeställningar:     - Hur har kampanjen Säkerheten Främst tagits emot av anställda vid produktion på WS och PP? - Hur kan kampanjen Säkerheten Främst ytterligare utvecklas?   Metod: Kvalitativa, semistrukturerade intervjuer med flödeschefer och operatörer vid WS och PP. Totalt åtta respondenter vid fyra olika avdelningar.   Material och slutsats: Intervjuerna visade att även om respondenterna överlag var positiva till kampanjutformningen och budskapet, så var det inte alla som kommit i kontakt med kampanjen alternativt kommit i kontakt med alla kampanjelement. Förbättrad kommunikationsstyrning ses som nyckeln till att ytterligare utveckla kampanjen.   Nyckelord: Organisationskommunikation, intern kommunikation, Sandvik, Wire and Heating Technology, arbetsplatssäkerhet, kommunikationskampanj

Diss. Uppsala : Uppsala universitet, 2005.

Kommunikatören är en yrkesroll som påstås befinna sig under en förändring. Yrket ska gå ifrån den producerande rollen till vara en alltmer strategisk roll på ledningsnivå. Den moderna kommunikatören ska, enligt litteratur kring ämnet, arbeta med strategisk kommunikation utifrån ett reflexivt förhållningssätt. Detta är en studie som behandlar och undersöker kommunikatörsyrket i en organisation. Syftet är att analysera hur en modern kommunikatör arbetar med strategisk kommunikation ur ett reflexiv perspektiv, för att se hur väl det stämmer överens med litteraturen och undersökningars moderna bild av yrket. Det är relevant att undersöka den moderna kommunikatören både på grund av att yrket påstås vara under en förändring där det tar allt mer plats i organisationer, och eftersom samhällsförändringar även ställer nya krav på informations- och kommunikationsansvariga. Syftet är även att ta reda på vilken ställning kommunikatören har i organisationen, då litteratur och undersökningar hävdar att i och med förändringen som sker så har yrket i allt större utsträckning klivit upp i ledningsposition. Undersökningens avsikt är att med ett kritiskt grepp ställa litteraturens ideal mot verklighet. Studien bygger på kvalitativa intervjuer med fyra yrkesverksamma kommunikatörer i stora organisationer. Den metod som används är semistrukturerade intervjuer där jag i förhand har definierat olika teman med vissa specificerade frågor. Detta för att få en möjlighet till att ställa följdfrågor och därmed fördjupade svar. Materialet har bearbetats ur ett hermeneutiskt vetenskapligt förhållningssätt, där jag har tolkat intervjupersonernas svar för att kunna bilda en förståelse för yrkesrollen. Resultatet visar att det ideal som ställs upp i litteraturen inte avspeglar verkligheten i den mån författarna verkar vilja. Den moderna kommunikatören arbetar strategiskt, men inte utifrån detta reflexiva förhållningssätt. Vidare kan man se att de tillfrågade kommunikatörerna har en kontakt med ledningen och att dess arbetsuppgifter är till störst del strategiska.

No description available.

Syftet med denna studie är att kartlägga vilka slags miljöfrågor som Sveriges största demokratiskt uppbyggda miljöorganisation, Naturskyddsföreningen, presenterar i inlägg av slacktivistisk karaktär på sin Facebooksida. Vidare syftar denna studie till att få en förståelse för hur Naturskyddsföreningen, i inlägg av slacktivistisk karaktär, uppmuntrar till och initierar slacktivism vid presentationen av vissa slags miljöfrågor. Studiens syfte har legat till grund för följande frågeställningar: 1) Vilka slags miljöfrågor presenteras i inlägg av slacktivistisk karaktär på Naturskyddsföreningens Facebooksida? och 2) Hur presenteras vissa slags miljöfrågor i inlägg av slacktivistisk karaktär? Den första frågeställningen besvaras med en kvantitativ innehållsanalys för att kartlägga förekomsten av olika typer av miljöfrågor i inlägg av slacktivistisk karaktär. Den andra frågeställningen besvaras med en kritisk diskursanalys som, genom att se till ordval och grammatik, synliggör inläggens underliggande premisser. Baserat på studiens huvudsakliga resultat kan vi konstatera att miljöfrågorna ‘Mat & livsmedel’ och ‘Skog- & naturvård’ förekommer mest frekvent i inlägg av slacktivistisk karaktär. Resultaten påvisade även att dessa inlägg hade en högre grad av spridning än inlägg av icke-slacktivistisk karaktär. I bakgrund mot studiens första teori, dagordningsteorins första nivå, kan vi dra slutsatsen att Naturskyddsföreningen erhåller potential att inom mindre nätverk kunna påverka dagordningen angående vilka miljöfrågor som anses vara viktiga inom dessa nätverk. Vidare visade resultaten att Naturskyddsföreningen, genom ordval och formuleringar, inkluderar andra diskurser inom slacktivistdiskursen och således spelar på rådande samhälleliga värderingar (att god hälsa är viktigt), normer (att engagera sig i och bry sig om miljöfrågor) och strukturer (etablerade lagar och regler) för att individualisera miljöfrågor såväl som lösningar i form av slacktivistiska uppmaningar. I bakgrund mot studiens andra teori, dagordningsteorins andra nivå (framing), är det möjligt att dra slutsatsen att Naturskyddsföreningen använder sig av en slags framing genom att inkludera andra diskurser. I likhet med frames kan dessa påverka vår uppfattning av miljöfrågan och främja den presenterade lösningen - en slacktivistisk uppmaning. / The purpose of this study is to map out what kind of environmental issues that the environmental organization, Naturskyddsföreningen, present through slacktivist posts on their Facebook page. Furthermore, the study aims to gain an understanding of how Naturskyddsföreningen, in their slacktivist posts, initiate and encourage slacktivism. Our two research questions are: 1) What kind of environmental issues are presented in slacktivist posts on Naturskyddsförening’s Facebook page? 2) How are some environmental issues presented in slacktivist posts? The first research method used in this study was a quantitative content analysis with the objective to map out what kind of environmental issues that were presented in slacktivist posts. The material for this method consisted of 169 Facebook posts published by Naturskyddsföreningen. A critical discourse analysis was used on 5 slacktivist posts to get somewhat of a clue about how Naturskyddsföreningen present some environmental issues in a slacktivist way. One of the main results shows that the kind of environmental issues that are most frequently presented through slacktivist posts concerns ‘Food & groceries’ and ‘Forest & nature conservation’. The results also show that slacktivist posts was spread by shares and likes to a higher degree than non-slacktivist posts. In light of the study’s first theory, the first level of agenda setting, we can conclude that Naturskyddsföreningen holds the potential to influence the agenda within smaller Facebook networks. By certain choices of words and formulations Naturskyddsföreningen include other discourses that are built upon current societal values, norms and structures within the slacktivist discourse. These discourses, much like the second level of agenda setting, help frame and individualize the issues and promote the presented solution - slacktivism.

Syftet med denna uppsats är att undersöka vad den horisontella kommunikationen har för roll inom systemförvaltning, och att undersöka vad en effektiv sådan har för påverkan på förvaltningsarbete. Då systemförvaltning är kostsamt är det viktigt för organisationer att det sker effektivt. Effektiviteten i organisationers arbete påverkas av kommunikationen och för att uppnå en effektiv kommunikation krävs en förståelse för horisontell kommunikation. Men inom styrning av systemförvaltning ligger inte fokus på kommunikation. Undersökningen genomfördes med hjälp av kvalitativa semistrukturerade intervjuer. Förvaltningsledningar på en organisation vars förvaltningsarbete styrs av förvaltningsmodellen pm3 studerades. Uppsatsens resultat visar på att en horisontell kommunikation utspelar sig inom förvaltningsarbete, det krävs en kommunikation mellan vissa arbetsroller. Den horisontella kommunikationen har också en betydande roll, då den kan hjälpa till att upprätta enhetliga arbetssätt. Resultatet visar dock att den horisontella kommunikationens funktion inte alltid utnyttjas till fullo. När den inte är effektiv kan det bidra till duplicerat arbete, förlorad och utelämnad information, samt att medarbetares kunskap förbises. Allt detta påverkar i slutändan arbetets produktivitet. Uppsatsens resultat visar att desto effektivare den horisontella kommunikationen är inom förvaltningsarbete, desto effektivare blir arbetet. / The purpose of this thesis is to examine what role lateral communication within the work in software maintenance has, and to examine how an effective lateral communication influences the maintenance work. Software maintenance is costly, therefore it is important for organizations that it is efficient. Organization’s efficiency is influenced by their communication. To attain an effective communication there needs to exist an understanding for lateral communication. Within the guiding of software maintenance there is a lack of regard to the importance of communication. The thesis was conducted using qualitative research. The research is based on semi-structured interviews with solution managers at an organization that has their software maintenance guided by the swedish maintenance management model pm3. The result of this study shows that a lateral communication occurs within the work with software maintenance, communication is required between certain roles. Lateral communication also has a significant role since it can help to uniform the work. However, the results show that the potential of lateral communication is not always used to its full extent. When it is not effective it can result in duplicated work, lost and excluded information, and coworkers’ knowledge can be overlooked. In the end the productivity of the work is affected. The study shows that the more effective the lateral communication is within the work in software maintenance, the more effective the work will become.

<p>Syftet med studien är att beskriva informationschefers arbete i den moderna organisationen för att därefter analysera varför arbetssituationen är som den är och vilka konsekvenser det får. Författaren ger med utgångspunkt i resultaten förslag på åtgärder för att förbättra förutsättningarna för att åstadkomma god kommunikation inom organisationer.</p><p>Studien bygger på kvalitativa intervjuer med fem informationschefer i skilda organisationer, detta för att få en bredd i materialet. Empirin behandlas med innehållsanalys.</p><p>Bakgrunden till PR- och informationsbranschen pågående utveckling är det informations- och konsumtionssamhälle vi lever i. I teorikapitlet återfinns teorier om hur informationschefen och kommunikationsverksamheten bör fungera. Excellencemodellen spelar här en viktig roll. Då denna har flera år på nacken vill författaren utreda om den fortfarande har giltighet eller om det går att finna något nytt att tillföra den.</p><p>Det främsta resultatet av studien är att informationschefen hindras i sitt arbete bland annat på grund av att det av olika anledningar finns skilda förväntningar på kommunikationen inom organisationen. Detta leder till att informationschefen får en otydlig roll och därmed belastas med allehanda uppgifter som kanske inte alls borde vara hennes eller hans arbete och då får för lite tid till det strategiska arbetet. Ofta förväntas synligt resultat på informationschefens arbete, som i vissa fall anses som något dyrt och onödigt. När informationschefen försöker leva upp till förväntningarna genom att arbeta operativt och med externa uppgifter blir det strategiska arbetet återigen lidande. Hon/han fungerar därmed snarare som en envägsstrateg än som en tvåvägsstrateg, trots att utbildningsnivån är god. Lösningen på detta är att informationschefen jobbar för att öka den kommunikativa kompetensen i organisationen samt skapar dialog kring vad som är kommunikationsavdelningens uppgift och utifrån det upprättar en kommunikationspolicy. På så sätt skapas gemensamma förväntningar vilket är en grundförutsättning för god kommunikation. På det stora hela stöder resultaten excellencemodellen och författaren konstaterar att det är när denna inte följs som problem uppstår. Med gemensamma förväntningar skapas bättre förutsättningar för att kunna följa excellencemodellen och därmed få en excellent kommunikation.</p>