Problemformulering och syfte: Chefer spenderar större delen av sin arbetstid åt att kommunicera. Kommunikationen mellan chefer och medarbetare är en viktig del av många människors vardag och chefers kommunikation har visat sig kunna påverka både medarbetarnas hälsa och miljön på arbetsplatsen. Det går att säga att alla leder med kommunikation, men alla leder inte kommunikativt. Kommunikativt ledarskap är en term inom ledarskapsforskningen som nyligen har definierats och teoretiserats. Av den anledningen är utbudet av forskning som empiriskt bygger vidare på och verifierar termen begränsat. Syftet med denna studie är därför att verifiera definitionen av kommunikativt ledarskap genom att undersöka uppfattningarna av kommunikation och ledarskap bland chefer på en multinationell organisation i Sundsvall, samt analysera vilka faktorer i chefernas omgivning som gör att de uppfattar kommunikation och ledarskap på ett visst sätt. Utifrån dessa punkter undersöks även om cheferna som deltar i studien ägnar sig åt kommunikativt ledarskap utifrån de fyra kommunikativa beteenden för ledare som nyligen definierats inom forskningen. Metod och material: För att besvara studiens syfte och frågeställningar har en kvalitativ fallstudie bestående av intervjuer med tolv chefer utförts för att få en djupgående och detaljerad bild av deras uppfattningar av kommunikation och ledarskap. Intervjuerna utfördes med chefer på ett multinationellt företag, Valmet i Sundsvall, och till hjälp fanns en intervjumanual utformad efter studiens teoretiska ramverk. Huvudresultat: Studien visade att cheferna på Valmet uppfattar kommunikation som dialog och tvåvägskommunikation, samt att ledarskap innebär att ledare ska vara coachande, öppna och skapa delaktighet. Samtidigt uttrycks det finnas svårigheter i att leva upp till vad cheferna själva anser är bra ledarskap samt definitionen av kommunikativt ledarskap till följd av organisationens komplexa uppbyggnad och det faktum att flera av cheferna leder på distans. Utifrån det teoretiska ramverket inom kommunikativt ledarskap visar resultaten på att cheferna på Valmet på många sätt agerar som kommunikativa ledare, men att det lätt brister i delarna som handlar om öppenhet och att vara närvarande när ledarskapet sker på distans.

This study is about how the Swedish Armed Forces, as a government organization, can communicate constructively in relation to legitimate communication on their official website. Today's communication as an official organization is increasingly dominated by the so-called marketization. This can lead to an effect of public organizations changing their structure of communication. The research questions of the essay has been answered using qualitative methods. Where the empirical material has been collected from the Swedish Armed Forces using visual image analysis, text analysis and an interview. The text analysis is performed at the Swedish Armed Forces official website and on six selected official documents published by the government organization. A qualitative image analysis is also performed on the website, to get an overview of their communication. To complement these methods, a structured mail interview has also been conducted with the Communications Department at the Swedish Armed Forces.  The study is using a new institutional perspective with Scott’s (2014) three pillars of institutions and DiMaggio and Powell’s (1983) isomorphic processes, which is used as a theoretical tool for our analysis. New institutional theory, assumes how organizations and organizational actions subconsciously and consciously relate to the expectations and demands posed by the environment. The theory is thus presented in connection with communication, identity creation, and legitimacy. The result indicates that the Swedish Armed Forces communication is facing challenges when it comes to reaching out to its stakeholders.   Keywords: Governmental communication, organizational communication, legitimacy, strategic communication, digital media

No description available.

The purpose of this case study is to investigate how and why social media can be used as a tool for internal communications. Research has been made on how employees interpret and use the external communication at an Instagram account. The study is conducted as a qualitative in-depth case study and is based on three semi-structured focus group interviews with employees at Skaraborgs regiment; a semi-structured interview with the communications manager; and access to a number of documents from the regiment. In total, 12 employees participated in the interviews. The study has been conducted remotely with video interviews. The results of the interviews have been analyzed through the theoretical lens of auto communication which illustrates how external information can be converted into internal information. The information at @Skaraborgsregemente is interpreted by employees and converted into internal information that they use in their workday. The study proposes that the auto-communication model be supplemented with external influences, which makes the model more sensitive to external communication. This may affect the sender's message and also the receiver's interpretation when the model is applied in the Web 2.0 environment. Treem and Leonardi's (2013) theory of Affordances focus on social media as a contributer to the internal communications processes. With the support of the Affordances theory the study shows that the regiment by stimulating news flow, facilitating sharing of information and knowledge and contributing to an overall perspective the Instagram account contributes to the internal communications processes at the regiment. The study reports that employees use @Skaraborgsregemente in ten different ways: recruitment, education, news flow, recognition, personal knowledge, cross-border geographical, overall perspective, regiment spirit, uniform rules and safety issues.

In an organization, there is a high requirement for internal communication to function flawlessly. In addition, effective internal communication gives all employees and managers the opportunity to communicate with each other and create a sense of belonging. Especially when not all employees work in the same building. The purpose of the study is to investigate how the intranet works at Gävle Energi from an employee perspective. What do employees have to say about what could be changed and improved regarding the intranet. Focus groups were chosen as the interview method. We chose to do a thematic content analysis to identify patterns in the participants’ responses. The most important results that emerged in the study are that the intranet should be accessed via a app on the mobile phone, and that the employees want a more personal intranet, since the employees want to be able to choose for themselves how their home page looks based on their own needs and desires. In addition, the employees felt that they received good and useful information from the organization via the intranet and that the intranet generally gave a sense of belonging, especially during these times of Covid-19.

Det som ska undersökas i den här studien är medarbetarnas upplevelse av att arbeta på distans och hur ledarskapet påverkas i koppling till distansarbetet samt om distansarbetet leder till att medarbetarnas motivation i sitt arbete påverkas negativt. Studiens frågeställningar lyder: Vad har den digitala kommunikationen bidragit med utifrån medarbetarnas perspektiv? Vilka skillnader finns det mellan att jobba hemifrån respektive från kontoret utifrån medarbetarnas perspektiv? Hur uppfattar medarbetarna relationen till sina chefer utifrån den långvariga digitala kommunikationen? Metoden som har använts för att få svar på frågeställningarna var en semistrukturerad intervju med totalt fem medarbetare från en och samma organisation, som agerade som respondenter. Respondenterna har då alltså gått från att jobba heltid på kontor, till att ta jobbet hem och jobba heltid på distans. Det empiriska materialet tolkades genom två teoretiska utgångspunkter och en begreppsapparat. Det sistnämnda innefattar organisationskommunikation, socialkonstruktivismen och digital kommunikation. Resultatet visade att det finns både möjligheter och svårigheter med långvaraktig digital kommunikation som hanteras internt mellan medarbetare och chefer. Medarbetarna visar både belåtenhet och missnöjde med att arbeta hemifrån, samt att man ser att ledarskapskvaliteten försämras något i samband med distanseringen.

Our modern society posts high demands for transparency, not least regarding organisational communication. The perception that the power of defining transparency lies with the audience aimed to perceive it has reached great academic anchoring, but research on the field is thin. The Swedish lifestyle company Oatly describes itself as transparent, but with a number of hypotheses the authors of this thesis essay examine whether their audience agrees. The study also investigates which key factors are contributing to the audience’s perception of the company’s communication. The study is both theoretically and empirically based on a model created by Rawlins (2009), in which four main categories determine an organisation’s transparency; Participation, Substantial Information, Accountability and Secretive. The empirical studies (an internet survey with 346 respondents and 4 conversational interviews) offered evidence which manifests trends among the audience. Oatly’s clear and accessible communication, trustworthiness and humor turned out to be key factors contributing to the audience perceiving Oatly as very transparent. The perception of Oatly’s transparency seemed to be created when the audience interacted with the company, their friends or product packagings, rather than when they were given information through a one-way channel. This thesis essay consequently concludes with an appeal for further research on the notion of transparency to - in order to achieve validity - be put in a modern context where mobility and social interaction are central concepts. / Vårt moderna samhälle ställer höga krav på transparens, inte minst när det gäller organisationskommunikation. Uppfattningen om att makten att definiera transparens ligger hos den publik tänkt att åtnjuta den har nått stark akademisk förankring, men forskningsfältet är tunnt. Det svenska livsstilsföretaget Oatly beskriver ​sig själva som transparenta, men med en rad hypoteser undersöker författarna av denna uppsats istället huruvida företagets ​publik uppfattar det som sådant , samt vilka faktorer som påverkar deras uppfattning. Studien finner både sin teoretiska och empiriska utgångspunkt i en av Rawlins (2009) sammanställd modell där fyra huvudsakliga faktorer avgör organisationers transparens: Deltagande, konkret information, pålitlighet och hemligheter. Studiens empiri (en internetenkät med 346 respondenter samt 4 djupintervjuer) erbjöd bevis som manifesterar uppenbara trender bland publiken. Oatly’s tydliga och lätttillgängliga kommunikation, produktförpackningar och humor visade sig vara centrala faktorer, och författarna når i uppsatsen slutsatsen att Oatly definieras som mycket transparenta av sin publik. Uppfattningen av Oatly’s transparens tycktes uppstå vid de tillfällen då publiken interagerade med företaget, sina vänner eller produktförpackningar, snarare än när de enbart levererades information. Uppsatsen avslutas därför med en notering om att forskning på ämnet transparens måste - för att uppnå validitet - sättas in i ett samtida kontext där mobilitet och social interaktion är centrala koncept.

Bakgrunden till studien var sjuksköterskebristen i hälso- och sjukvården och det faktum att många arbetsgivare har svårt att rekrytera och behålla sjuksköterskor. Det valda perspektivet var anställningsrelationen och teorin om ”psykologiska kontrakt”; individens uppfattningar om ömsesidiga åtaganden/skyldigheter mellan anställd och arbetsgivare. (Förhands)förväntningar, influerade av signaler/information från organisationer, kan vara en grund till nyanställdas psykologiska kontrakt. I denna studie undersöktes sjuksköterskestudenters förväntningar på ömsesidiga åtaganden i en anställningsrelation, liksom hur de fick information om arbetsgivare/arbetsplatser och varför informationen var viktig. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med 12 sjuksköterskestudenter från en svensk högskola, 11 var sistaårsstudenter. Analysmetoden var fenomenologisk. Två huvudteman för förväntade åtaganden framkom: sjuksköterskeprofessionen och personen. Tema tillit/förtroende framkom för hur studenterna fick viktig information om arbetsgivare/arbetsplatser, kategorierna var: direkta kontakter med organisationer/arbetsgivare, nätverk och media. Resultatet pekade på vikten av ett relationellt förhållningssätt i kompetensförsörjningen, liksom att arbetsgivare särskilt bör uppmärksamma förtroendefrågor och professionella värderingar i kontakter/kommunikation med sjuksköterskestudenter.

I Sverige ökar antalet nyanlända människor som ska etablera sig i det svenska samhället. Sysselsättning och deltagande på den svenska arbetsmarknaden har visat sig vara grundläggande för att integrering av nyanlända ska ske så snabbt som möjligt. Samtidigt är Arbetsförmedlingen en av de allra första myndigheterna som en nyanländ möter i Sverige. Studien har därmed avsett att undersöka Arbetsförmedlingens interkulturella kommunikationsarbete med syfte att bringa klarhet kring hur en svensk myndighet arbetar gentemot dess multikulturella befolkning. Myndighetens kommunikationsarbete har studerats utifrån begreppet interkulturell kommunikation inom organisationer och studien bygger på fem stycken semistrukturerade intervjuer och en gruppintervju med anställda vid Arbetsförmedlingen.     Resultatet av studien visar att myndigheten i högsta grad arbetar med interkulturell kommunikation gentemot deras nyanlända medborgare, samtidigt som många hinder försvårar myndighetens kommunikationsarbete. Språket är den främsta svårigheten, där tolkens roll blir oerhört viktig och antingen hjälper eller stjälper kommunikationen. Samtidigt bidrar många andra orsaker, så som svagt förtroende för myndigheter, traumatiserade människor eller bristande resurser till att myndigheten inte kan utföra sitt kommunikativa arbete på bästa sätt. / In Sweden, the numbers of immigrants are constantly increasing. Participation at the Swedish labour market is crucial when it comes to a successful establishment for the newcomers. Arbetsförmedlingen (the Swedish labour authority), is also one of the first authorities a newcomer encounters once in Sweden. With this in consideration, this study was designed to investigate the intercultural communication work at Arbetsförmedlingen with the aim to bring clarity around how a Swedish authority works toward its growing multicultural population. We have studied Arbetsförmedlingens communicational work based on the concept of intercultural communication within organizations. The study is based on four semi-structured interviews and one group interview with employees at Arbetsförmedlingen.   The result of the study shows that the government authority works with intercultural communication towards their newcomers on a high level but obstacles in the intercultural communication hamper the communicational efforts. Language barriers are seen as the main difficulty, and the interpreter’s role becomes extremely important and can either help or hinder the communication. At the same time, many other difficulties are contributing to communicational problems for the authority. Lack of trust in authorities, traumatized people and lack of resources hinders the authority to achieve a truly good intercultural communication.

När det talas om ordet arbetsplatskonflikter, sker detta ofta i negativa termer som att konflikter är något destruktivt för organisationen. Konflikter ses ofta som negativa för organisationen och något som snabbt måste undvikas eller lösas. Konflikter kan även vara ett tecken på att något är fel i organisationen ofta kopplat till förändringar eller kommunikation och samarbetesproblem. Därför är det viktigt att ta tag i konflikterna innan dessa ökar i omfång och intensitet, eftersom att det då kan skapas en dålig psykosocial arbetsmiljö på arbetsplatsen (Larsen, 2012). Min förförståelse är att det finns mycket forskning gällande arbetsplatskonflikter, men lite om just vårdrelaterade yrken. Jag ville därigenom fylla denna kunskapslucka inom forskningen och visa exempel på hur arbetsplatskonflikter inom vårdrelaterade yrken uppstår samt vilka konfliktlösningar som finns. Därför kom denna uppsats till, då min erfarenhet är att konflikter inom vården tystnas ofta ner och det är vanligt att man tar varandra i försvar när konflikter uppstår i stället för att lösa konflikterna konstruktivt. Min erfarenhet är att maktkamper om vems ord som ska väga tyngst i en viss fråga d.v.s. en så kallad positionskonflikt är vanligt förekommande likväl som fördelningskonflikter angående tillgängliga resurser om pengar. Standardfraser som ofta uttrycks är ”Det finns inga pengar” och ”vi har inte tid”. Syftet med uppsatsen är att utifrån ett socialpsykologiskt perspektiv analysera arbetsplatskonflikters uppkomst och deras konfliktlösningar i en fiktiv sjukhusmiljö genom säsong 1 av tv-serien ”Syrror” där arbetsplatskonflikter medarbetare emellan samt konflikter mellan chef- medarbetare valts ut. Teorier som har använts i uppsatsen har främst varit socialpsykologi och organisationskommunikation. Resultatet visar på att det förekommer 4 typer av arbetsplatskonflikter.  Strukturkonflikter om ansvars och rollfördelning samt rutiner och dess regelverk. Beteendenormkonflikter mellan kollegor eller mellan chef och medarbetare samt deras sätt att sköta arbetsuppgifter ses också förekomma, dessa ger även en ”essens” av hur relationerna samt kommunikationen på akutmottagningen fungerar. Positionskonflikter gällande vems ord som ska väga tyngst i en viss fråga förekommer också och slutligen även övertygelsekonflikter som berör etik och moral. Resultatet visar även på hur viktigt det är att tänka på att man är varandras arbetsmiljö så därför är det viktigt att ta tag i konflikterna i tid och hålla dessa på en konstruktiv nivå, något som även (Malten, 1998) håller med om när han säger att ”en konflikt ska ses som något naturligt i en organisation, då kan man tänka att konflikten är kreativ i den bemärkelsen att den kan öppna upp för att fokusera på möjligheter i stället för hinder”.  Nyckelord: Filmanalys, socialpsykologi, organisationskommunikation, arbetsplatskonflikter, konfliktlösningar. / When it comes to the word workplace conflicts, this often happens in negative terms that conflicts are somewhat destructive to the organization. Therefore, it is important to address the conflicts before they increase in scope and intensity, because then a poor psychosocial workplace environment can be created in the workplace (Larsen, 2012). My experience is that there is a lot of research on workplace conflicts, but little about just care-related professions. I wanted to fill this knowledge gap in research, and therefore this essay was added, as my experience is that conflicts in health care are often quieted down and it is common for each other to defend themselves when conflicts arise. Power struggles about whose words are to weigh heaviest in a particular issue, so-called position conflict and allocation conflicts regarding available resources about money are also commonplace. Standard phrases often expressed are "There is no money" and "We do not have time". The purpose of the paper is to highlight the origin of workplace conflicts and their conflict resolution in a fictional hospital environment through Season 1 of the TV series "Syrror" where workplace conflicts between employees and conflicts between senior executives have been selected, these have since been analyzed using social psychology and organizational communication . The result shows that there are 4 types of workplace conflicts. Structural conflicts of responsibility and role distribution as well as routines and its regulations. Behavioral conflicts between colleagues or between boss and coworkers as well as their way of doing tasks are also seen, they also provide an "essence" of how relationships and communication on emergency services work. Conflicts of position regarding which words to weigh heaviest in a particular question also occur and, finally, conflicts of conflicts that concern ethics and morals. The result also shows how important it is to think of each other's work environment, so it is important to address conflicts on time and keep them at a constructive level, something that also (Malten, 1998) agrees when he says that "a conflict should be seen as something natural in an organization, one can imagine that the conflict is creative in the sense that it can open up to focus on opportunities instead of obstacles."  Keywords: Movie analysis, social psychology, organizational communication, workplace conflicts, conflict resolutions.