<p>Syftet med denna uppsats är att belysa ämnesområdena kommunikation och organisationskultur. Samt vad som är signifikativt i det dagliga arbetet för valda ämnesområden inom Länsförsäkringar Gävleborg ur ett medarbetarskaps perspektiv.</p><p>Denna uppsats påvisar att en känsla av delaktighet är signifikativt för att kommunikation överhuvudtaget skall ske. Detta är något som de teorier vi undersökt förespråkar och överrensstämmer med den verklighet som presenteras i uppsatsen. Vidare har vi även upptäckt att de olika kontoren som besökts utvecklat egna arbetssätt och så kallade subkulturer, som medarbetarna känner sig bekväma att arbeta utifrån. Vi tror i detta sammanhang att en mer aktiv kunskapsspridning mellan kontoren är nödvändig, då verksamheten baseras på just kunskap. </p><p><strong></strong></p> / <p>The purpose of this thesis is to illustrate the subject areas of communication and organizational theories. And what is significant in the daily work within Länsförsäkringar Gävleborg regarding to our subject areas which have been chosen.</p><p>This thesis establishes that a sense of participation is significant and fundamental for communication. This is something that the theories we investigated advocates and correspond with the reality presented in the thesis. Furthermore we have also discovered that the agencys have devoloped their own ways of working and so called subcultures, which the co-workers are comfortable with. We believe that more active knowledge dispersion between the agencys is necessary and further more when the organization is based on knowledge. </p>

<p><strong> </strong><strong>Syfte: </strong>Syftet med den här uppsatsen är ta reda på hur ett varumärkesbyte kan gå till samt ta reda på hur personalen påverkas av ett namnbyte. Det företag som valts ut för studien är bankkoncernen Swedbank. </p><p><strong> </strong><strong>Metod: </strong>Uppsatsen är baserad på både kvalitativa och kvantitativa studier av företaget Swedbank. Teorin har inhämtats från böcker inom ämnena varumärkeshantering och organisationskultur. Det empiriska materialet är baserat på en intervju av Swedbanks varumärkeschef och en enkätundersökning där ett antal kontor deltagit.</p><p><strong> </strong><strong>Resultat och slutsats: </strong>Resultatet som framkom visade vilka motiv Swedbank hade inför namnbytet, hur varumärkesstrategin genomfördes samt ledningens åsikter kring hur personalen hanterat de nya riktlinjerna. Resultatet tog även fram personalens egna uppfattningar kring företagets nya budskap, det nya varumärket och förändringsprocessen.</p><p><strong> </strong><strong>Förslag till fortsatt forskning: </strong>Jag tycker att det vore intressant att göra en mer utförlig undersökning av varumärkesbytet. Detta genom att utföra mer grundligare intervjuer av en specifik fokusgrupp. Vidare kan det även vara intressant att studera hur en ledning på bästa vis kan kommunicera med sina anställda vid omstrukturer i företaget.</p><p><strong> </strong><strong>Uppsatsens bidrag: </strong>Min förhoppning med denna uppsats är att belysa hur viktigt det är med en rak och tydlig kommunikation inom ett företag. Min uppsats kommer att bidra till en ökad förståelse till hur ett varumärkesbyte kan påverka personalen i ett företag. När de anställda har en likartad bild av företagets image kan företag vara säkra på att man kommunicerar ut rätt budskap</p><p><strong> </strong></p>

<p>Titel: En utvärdering av de anställdas arbetsmotivation vid Lantmäteriet</p><p>Title: An evaluation of the work motivation of the employees at Lantmäteriet</p><p>Level: Final assignment for Batchelor Degree in Business Administration</p><p>Department of Business Administration</p><p>University of Gävle</p><p>BOX 6052 Gävle</p><p>Sweden</p><p>Author: Söderberg Anna</p><p>Date: 2006-06-08</p><p>Supervisor: Gaddefors Johan</p><p>Engvall Erika</p><p>Purpose: The main purpose of this study is to create a picture of the leadership,</p><p>communication and organisation cultures effect on the motivation.</p><p>Nyckelord: Motivation, ledarskap, kommunikation, organisationskultur, Lantmäteriet</p><p>Keywords: Motivation, leadership, communication, organisation culture, Lantmäteriet</p>

<p>The aim of this study was to examine the use of critical reflection in two social fields of work, using social workers that have at least five years professional experience. We have chosen to examine two fields of work in the same organization to be able to see possible similarities and dissimilarities that occur in the same organization.</p><p>In our studies at B –level we examined the use of critical reflection, using social workers that just gotten their degree and that were out working on their first job. In our study we discovered that because of the culture in the organization it’s easier to accommodate the already existing ways of working, than to “go your own way”. This conclusion led us toward to examine more professional experienced social workers to find out if it’s easier to be more flexible to the culture of the organization if you’re more experienced and dare to question the organizations way of action.</p><p>Our research method is based on qualitative interviews using six experienced social workers from two different fields of social work. The result from our interviews are analysed and related to relevant theories. The final conclusion of our study is that the two examined fields of social work, knows the importance of reflecting over their way of work. Unfortunately the social workers often have too much work, and little time, to reflect over both things that gone well and things that gone not so well in their contacts with clients. We found that it’s easier to find time to be reflecting if problems occur.</p>

<p>The way you address people is depending on the existing culture, to be on familiar terms with people you don’t know or elderly people is totally unacceptable in some cultures. Some behaviour might be acceptable in one culture, and unacceptable in another. Culture exists on different levels in the society, and what combines people within a culture are that they share the same norms and values.</p><p>This study identifies and deals with the resemblances and the differences in the customer relationship within one specific organization with activity in several different countries. Two of these countries, which can be seen as each others cultural contrasts, were chosen for the study, Sweden and Spain. Both countries are characterized by a strong national culture, and the main purpose of the study is to establish differences and resemblances within the customer relations, in the way of working towards the customers, and also to try to find their origin. The study, that bases the results on interviews, has been carried out on the international company SonyEricsson, where in total seven interviews have been conducted with sales people in the company’s offices in Sweden and in Spain.</p><p>The result of the study shows that the main differences between the relationships to the clients in the two countries can be originated to the national culture of each country; differences such as the extent of claiming ones good qualities, the type of events to create a good relationship and ways of communicating with the clients, both verbally and physically. Many of the differences that have emerged can be connected to, and authenticated by the theories that have been used in the study, and the differences that are claimed to exist between the people in Sweden and Spain.</p><p>Some of the resemblances between the customer relations that emerged are that the relationships themselves are quite similar, in both countries the sales people claim to have a good relationship with their clients. In both countries the sales people also seem to be available for their clients round the clock. Another resemblance is that the relationship with the management is equivalent in the two countries.</p><p>Key words: culture, organizational culture, national culture, customer relationship and communication.</p> / <p>Sättet att tilltala en okänd eller äldre person skiljer sig i olika kulturer, i vissa kulturer är det till exempel helt oacceptabelt att dua någon man inte känner. Det finns alltså beteenden som är accepterade i vissa kulturer och oacceptabla i andra. Kultur finns i samhället på flera olika nivåer, och det som binder samman människor inom en kultur, ett samhälle eller en organisation, är att man har samma normer och värderingar.</p><p>Denna studie identifierar och behandlar likheter och skillnader i kundrelationer inom ett och samma företag med verksamhet i flera olika länder. En jämförande studie har valts, mellan två länder i Europa som kan ses varandras kulturella kontraster, Sverige och Spanien. Dessa båda länder präglas av två nationella kulturer, och syftet med studien är att ta reda på vilka skillnader och likheter som kan finnas i kundrelationerna, i sättet att arbeta gentemot kunderna och även till en viss del finna ursprunget till dessa. Intervjustudien har genomförts på det internationella företaget SonyEricsson, där totalt sju intervjuer gjorts med säljare på företagets kontor i de båda länderna.</p><p>Resultatet visar att de främsta skillnaderna mellan kundrelationerna i de båda länderna går att härröra till den nationella kulturen, skillnader såsom graden av självhävdande, typer av evenemang för att skapa en god kundrelation och sätt att kommunicera med sina kunder, både verbalt och fysiskt. Många av de skillnader som framkommit kan även kopplas samman och styrkas med den teori som använts i studien, och de skillnader som sägs finnas mellan spanjorer och svenskar.</p><p>Några likheter som framkommit och som kan nämnas är att relationerna i sig ses som lika, man har i de båda länderna en god och avslappnad relation till sina kunder. I båda länderna tycks även säljarna leva med sitt arbete dygnet runt, detta för att alltid finnas tillgänglig och till hands för sina kunder. En annan likhet är att förhållandet till chefen är likvärdig i de båda länderna.</p><p>Nyckelord: kultur, organisationskultur, nationell kultur, kundrelationer och kommunikation.</p>

<p>Mergers between companies has become more and more common in Sweden and in the rest of the world with the motive to increase the competitive strength in the current markets and has an important role within organisational development of companies. When organisations merger there is not only buildings and objects that are put together but also their individual organisational structures, people, values and cultures. This can be a difficult process and can affect many people in how they think conscious as well as unconscious, feel and react.</p><p>The purpose of this thesis is to gain a deeper understanding of how employees are affected following a merger when changes in the organisational culture come up, and how these changes are expressed.</p><p>This thesis is delimited to investigate only one company, Skruf Snus AB and only focus on their business and employees in the region of Stockholm. The thesis contains a qualitative investigation with semi structured interviews that has been carried out with eight employees at Skruf Snus AB. The thesis is partly based on a model of Schein which describes the different levels in organisational culture and partly on some theories about reactions to change in relation to the integration between the employees following a merger.</p><p>The results of the investigation indicate that with a merger the whole organisational culture is affected and therefore also the employees. Routines, communication, loyalty and relations have been changed. A gain of stress, anxiety, sadness and disappointment appears between the employees. This is often a result of lack of information and indistinct directives. Concepts like “Us and Them” are created, both unconscious and conscious and are permeated through the entire organisation.</p>

<p>Man brukar säga att allt ligger i betraktarens öga och det gäller även när man pratar om organisationer. Hur en organisation uppfattas har att göra med hur andra ser på den. Genom att studera organisationer och granska miljön och medlemmarnas beteenden kan man skapa sig en bredare uppfattning om en organisations kultur. Forskare har kommit fram till att en organisations kultur är de normer, värderingar och beteenden som finns inom organisationen och uttrycks via artefakter. Artefakterna kan tolkas för att beskriva organisationens kultur och identitet. Detta har gjorts i den här studien då syftet var att utifrån intressenters perspektiv undersöka hur tre organisationer i skilda branscher kommunicerar sin identitet genom artefakter. Branscherna som ingått i studien är bygg-, finans- och IT-branschen. För att genomföra detta har en kvalitativ metod, i huvudsak observationsstudier hos tre organisationer i skilda branscher, tillämpats. Som underlag för studien har teorierna The Organizational Identity Dynamics Model, The VCI Alignment Model och Scheins tre kulturnivåer använts och begreppen symboler och fysisk struktur har även förklarats. För att hitta återkommande mönster som kan visa organisationernas identitet har insamlad data omstrukturerats gång på gång och genom detta kunde en bild av varje organisation skapas och slutsatser dras.</p><p>Organisationen inom byggbranschen uttryckte sin identitet tydligast genom konst, logotyp och symboler då de exempelvis hade byggmotiv på sina tavlor och sin logotyp samt symbol på ett flertal ställen i sin lokal. Genom detta uppfattades organisationen vara professionell, ha hög arbetsmoral, är mycket medvetna om sig själva som organisation och den bransch de arbetar i och är tydliga med att marknadsföra sig. Utöver detta värderar de även de enskilda individerna högt och tycker att det är viktigt att man har en stark gemenskap. Organisationen inom finansbranschen uttryckte sig tydligast genom sitt samarbete och sitt kommunikationsmönster då dem satt fokuserade i arbetsgrupper och diskuterade flitigt. Organisationen uppfattades som neutral och att de värderar arbetsuppgifter och funktionalitet högt. Organisationen inom IT-branschen förmedlade sin identitet tydligast genom sin inredning, logotyp och symboler eftersom att större delen av dess inredning gick i enhetliga färger och former. Dess identitet visade på att organisationen är väldigt medvetna om vad de visar upp och måna om att marknadsföra sig, de är moderna och följer med i samhällets utveckling. Studien därmed visar att organisationer i skilda branscher kan uttrycka sin identitet på olika sätt och med hjälp av olika artefakter. <em><em></em></em></p> / <p>Everything can be observed in different ways depending on who observes it. This can also be applied to how organizations can be analyzed. What views one have of an organization depends on how other sees it. You can get a wider understanding of the organizational culture through studying the organization and reviewing the behavior of the members in the organization. According to researchers, organizational cultures consist of the norms, values, and behaviors one can find in organizations. Those are often expressed through artifacts. To describe the organizational culture and identity one can simply look at the artifacts. This has been done in our study.  The purpose of this study was to investigate how three companies in different industries, the computer industry, the finance industry, and the construction industry, communicate the organizational identity through artifacts. With a qualitative method mainly observations of the three organizations have been made. The study is based on theories such as, The Organizational Identity Dynamics Model, The VCI Alignment Model, and Schein´s three culture levels. The concept of symbols and the physical texture has also been explained. To get an idea of how each organization looks and to be able to draw conclusions, the data collections have been updated many times to find standards that show the organizational identity.  </p><p>The organization in the construction industry showed the organizational identity through their art, their logotype and their symbols. They had for instance painting depicting scenes from the construction industry. One can find their logotype and symbol in many places in the local. This gives the impression that the organization is professional, high working, aware of them self and the industry they work in, and much legible with their marketing. In addition, they value the individual person and fellowship highly. The organization in the finance industry expressed the organizational identity through their cooperation and communication standards. One could see that they were hard-working since they often had focus discussions in small work groups. Through this, one can see the organization as neutral and that they value work and functionality. The organization in the computer industry showed their organizational identity through the interior, the logotype and the symbols, since the greatest part of the interior was shaped and colored homogenously. It appeared that the organization is very aware of their marketing and what they show to the public. They are modern and follow the developments in society. Conclusively, our study showed that one can clearly see that organizations in different industries can communicate the organizational identity in different ways through different artifacts.</p>

<p>I uppsatsen undersöks drivkrafterna bakom företags frivilliga miljösatsningar. En fallstudie görs på Electrolux, global tillverkare och försäljare av hushållsapparater med väl etablerad miljöprofil. Fallstudien genomförs utifrån fyra olika teorier. En teori går ut på att ekonomiska intressen styr företags agerande. En annan teori kallas institutionell teori och tar upp företags beroende av omvärlden och betonar betydelsen av anpassning till denna. Ytterligare en teori handlar om att organisationskulturen påverkar ett företags handlande. En fjärde teori tar upp enskilda personers betydelse för vilka frågor som faktiskt genomförs. Undersökningen baseras huvudsakligen på två djupare telefonintervjuer med miljöansvariga på Electrolux.</p><p>Fallstudien visar att företag strävar efter att tillgodose sina ekonomiska intressen. Miljösatsningar kan omfattas av det intresset dels genom att miljövänliga produkter efterfrågas och dels genom ett behov av att anpassa sig efter omgivningens förväntningar på en miljövänlig profil för att få acceptans. För att förstå varför företag A väljer att satsa på en miljöprofil medan företag B väljer en annan väg, måste förklaringar sökas även i företagens inre dynamik. Avgörande faktorer kan hittas i en organisationskultur där grundläggande antaganden och historiska händelser främjar en miljövänlig inriktning. Även inre lobbying och enskilda personers engagemang kan vara avgörande för att miljösatsningar ska bli genomförda. Uppsatsen föreslår att företag inte är homogena enheter utan att det krävs insikti varje enskilt företags förhållanden för att skapa en förståelse för deras ageranden.</p>

<p>De senaste åren har den etniska mångfalden ökat i Sverige och det har gjort Sverige till ett multikulturellt samhälle (Roth, 2004). Detta påverkar vårt vardagliga leverne och allt fler organisationer har börjat uppmärksamma de problem som de kulturella skillnaderna kan leda till. Länsförsäkringar Värmland är en organisation som har uppmärksammat den allt mer diversifierade marknaden och de har startat ett projekt i etnisk mångfald. I Värmland är andelen utrikes födda människor 8,1 procent1 och Länsförsäkringar Värmland menar att det kan krävas en förändring för att kunna möta deras potentiella och</p><p>befintliga kunder som har utländsk bakgrund samt ta tillvara på den kompetens som finns hos dessa människor som även har förändrat arbetsmarknaden. Länsförsäkringar Värmland är liksom många andra svenska organisationer homogen med de vita männen i toppen och har en låg andel medarbetare med utländsk bakgrund, i enlighet med hur</p><p>Holgersson (2003) generellt beskriver situationen i Sverige. Knocke et al. (2003) menar att rekryteringsprocessen är den underliggande orsaken. Bland annat påverkar etnosocialitet, som är motsvarigheten till kvinnoforskningens begrepp homosocialitet, men vilket berör etnicitet istället för kön. Etnosocialitet medför att personer som är lika rekryteras, det vill säga att svenskar väljer andra svenskar. Detta bidrar till en homogen arbetsgrupp och ett upprätthållande av både den vertikala och horisontella segregeringen (Knocke et al. 2003). Även Kanters (1977 refererad i Holgersson, 2003) tre strukturella variabler som används för att för att studera könsordningen går att koppla till detta fenomen.</p><p>Jag har gjort en kvalitativ studie i Länsförsäkringar Värmland och jag har sett att det finns ett motstånd mot mångfald som delvis utmynnar i en rädsla. Det finns därmed även ett motstånd mot det projekt som har startats och dessutom en risk för att projektet enbart</p><p>genomförs i marknadsföringssyfte.</p><p>Det finns flera fördelar med att ha en kunskap om de kulturskillnader som finns och att öka den etniska mångfalden. Konrad et al. (2005) menar att kreativiteten och flexibiliteten ökar och att det lockar både fler kunder och de bästa medarbetarna, vilket är viktigt idag då enbart humankapitalet kan skilja organisationer åt (Bjurklo & Kardemark, 2003). Dock finns det en fara med argumenten för ett mångfaldsarbete och Konrad et al. (2005) menar att de underliggande orsakerna till hur dagens organisationer ser ut, bland annat etnosocialitet, måste tas i beaktande oavsett argument.</p>

De senaste åren har den etniska mångfalden ökat i Sverige och det har gjort Sverige till ett multikulturellt samhälle (Roth, 2004). Detta påverkar vårt vardagliga leverne och allt fler organisationer har börjat uppmärksamma de problem som de kulturella skillnaderna kan leda till. Länsförsäkringar Värmland är en organisation som har uppmärksammat den allt mer diversifierade marknaden och de har startat ett projekt i etnisk mångfald. I Värmland är andelen utrikes födda människor 8,1 procent1 och Länsförsäkringar Värmland menar att det kan krävas en förändring för att kunna möta deras potentiella och befintliga kunder som har utländsk bakgrund samt ta tillvara på den kompetens som finns hos dessa människor som även har förändrat arbetsmarknaden. Länsförsäkringar Värmland är liksom många andra svenska organisationer homogen med de vita männen i toppen och har en låg andel medarbetare med utländsk bakgrund, i enlighet med hur Holgersson (2003) generellt beskriver situationen i Sverige. Knocke et al. (2003) menar att rekryteringsprocessen är den underliggande orsaken. Bland annat påverkar etnosocialitet, som är motsvarigheten till kvinnoforskningens begrepp homosocialitet, men vilket berör etnicitet istället för kön. Etnosocialitet medför att personer som är lika rekryteras, det vill säga att svenskar väljer andra svenskar. Detta bidrar till en homogen arbetsgrupp och ett upprätthållande av både den vertikala och horisontella segregeringen (Knocke et al. 2003). Även Kanters (1977 refererad i Holgersson, 2003) tre strukturella variabler som används för att för att studera könsordningen går att koppla till detta fenomen. Jag har gjort en kvalitativ studie i Länsförsäkringar Värmland och jag har sett att det finns ett motstånd mot mångfald som delvis utmynnar i en rädsla. Det finns därmed även ett motstånd mot det projekt som har startats och dessutom en risk för att projektet enbart genomförs i marknadsföringssyfte. Det finns flera fördelar med att ha en kunskap om de kulturskillnader som finns och att öka den etniska mångfalden. Konrad et al. (2005) menar att kreativiteten och flexibiliteten ökar och att det lockar både fler kunder och de bästa medarbetarna, vilket är viktigt idag då enbart humankapitalet kan skilja organisationer åt (Bjurklo &amp; Kardemark, 2003). Dock finns det en fara med argumenten för ett mångfaldsarbete och Konrad et al. (2005) menar att de underliggande orsakerna till hur dagens organisationer ser ut, bland annat etnosocialitet, måste tas i beaktande oavsett argument.