<p>Problemdiskussion: I organisationer finns regler och rutiner för att styra individernas beteende. Vanligtvis ses en avvikelse från dessa regler och rutiner som ett brott som leder till någon form av sanktion. När det finns en allmän uppfattning om att det är acceptabelt att avvika från dem är det ett legitimt regelbrott.</p><p>Syfte: Syftet med vår uppsats är att beskriva drivkraften till legitimering av regel- och rutinbrott i en organisation.</p><p>Avgränsningar: Vi kommer inte att behandla några juridiska aspekter av normbrott utan enbart de organisatoriska sanktionerna kommer att behandlas. Detta beror på att uppsatsens genomförande har ett begränsat tidsomfång.</p><p>Metod: Med tanke på att vårt valda ämnesområde är relativt outforskat och att det därför saknas en klar teori (induktivt) som behandlar legitimering av regelbrott har vi som forskningsmetod valt att använda oss av fallstudier. Vi genomförde intervjuer eftersom vi ansåg att intervjuer skulle ge ett bättre empiriskt underlag för arbetets analys och slutsatser.</p><p>Slutsatser: I organisationer finns legitima regel- och rutinbrott. Legitimeringen av regelavvikelser beror indirekt på vilken uppfattning individen har av regelefterlevnad och regelbrott. Legitimeringen påverkas direkt av faktorerna; avvikelsens karaktär, cheferna som bra föredömen, bakomliggande motiv, uteblivna sanktioner och oskrivna normer och regler. Det finns både likheter och olikheter mellan fallföretagen gällande de faktorer som har betydelse för legitimeringsprocessen. Inom samtliga organisationer är regelbrottets karaktär och uteblivna sanktioner faktorer som påverkar avvikelsers legitimering. Skillnader mellan fallen är att väktarföretaget och vården inverkas mer av oskrivna normer än i det tillverkande företaget som påverkas mer av cheferna som föredömen. Inom vården har bakomliggande motiv betydelse för legitimering. Stress och tidsbrist är även ett godtagbart motiv som legitimerar regelbrottet inom vården och det tillverkande företaget.</p><p>Förslag till fortsatt forskning: Vi har tre förslag på vidare forskning inom ämnet: Förslag 1: Vidare forskning om både inre och yttre faktorer som påverkar regelsystemets utformning. Förslag 2: En annan intressant aspekt är varför inte organisationerna gör någon förändring eller tar bort de regler som är legitima att bryta mot. Förslag 3: För att möjliggöra en mer djupare forskning för hur regel- och rutinbrott legitimeras föreslås genomförande av deltagande observationer.</p>

Diss. Uppsala : Uppsala universitet, 2007.

Sedan 1942 har Parkteatern haft gratis föreställningar under sommarmånaderna i Stockholm. Från att vara en verksamhet under olika tekniska nämnder inom Stockholms kommun är den idag en av sju enheter inom Kulturhuset Stadsteatern. På det kulturpolitiska området har det alltid funnits en motsättning mellan det ekonomiska och det kulturella. Men sedan New Public Management (NPM) idéer tagit sig in i den offentliga sektorn har det lett till att offentligt finansierad kulturell verksamhet effektiviserats. Syftet med uppsatsen är att belysa hur Parkteatern som en del inom Kulturhuset Stadsteatern påverkas av politiska krav som ställs i form av ägardirektiv. Undersökningen baseras främst på intervjuer med anställda på Parkteatern och styrelsemedlemmar samt skriftliga dokument. För att analysera empirin används nyinstitutionell teori med fokus på isomorfism, legitimitet och löskoppling samt översättning. Studien visar hur Parkteatern omsätter ägardirektiven i den dagliga verksamheten och hur detta upplevs av de anställda. Den belyser också förhållandet som Parkteatern har till Kulturhuset Stadsteatern som organisation och dess politiskt tillsatta styrelse. De effektiviseringskrav som ställs på Parkteatern har lett till att man outsourcar delar av verksamheten och att man strävar efter en mer flexibel planering genom rörliga resurser. Återrapportering av besökssiffror utgör en viktig del för att säkerställa Parkteaterns legitimitet. Konsekvensen blir att fokus hamnar på de delar som går att mäta istället för på det konstnärliga.

2004 påbörjades ett projekt inom Försvarsmakten, vilket syftade till att ta fram och implementera en gemensam värdegrund för hela organisationen. Ansvariga för projektet blev konsultföretaget Bikupan AB. Under de 6 år som Bikupan var ansvariga för värdegrundsarbetet genomfördes en mängd medarbetarundersökningar och intervjustudier, i syfte att lyfta fram de värderingar och tankar som fanns hos de anställda inom Försvarsmakten. Denna studie lyfter fram vad som egentligen gjordes under värdegrundsarbetet. Detta genom att sätta Bikupans information om hur de tillsammans med personal från Försvarsmakten och fackföreningsorganisationerna arbetade med värdegrunden, i kontrast till John Kotters teori över lyckade förändringsarbeten. Kotter lyfter fram 8 stadier som han anser vara väsentliga i ett arbete där man skall få in nya idéer i en organisation. Empirin delas upp i 5 olika avsnitt, vilka är tematiserade efter olika värdeord, som direkt går att koppla till Kotters teori. Tanken med detta är att studera i vilken utsträckning det går att finna att Bikupan och Försvarsmakten tagit hänsyn till det Kotter anser vara av vikt för att lyckas med ett förändringsarbete. Slutsatserna som tagits är att man, i vissa fall under Försvarsmaktens värdegrundsarbete, lagt mycket tyngd på områden som egentligen inte bär rakt mot målet att implementera en värdegrund. Efter mängder av medarbetarundersökningar och intervjustudier, där det uppdagats att avstånden mellan försvarsgrenarna och mellan förband och Högkvarteret är några av de problem som finns, gjordes ingenting konkret för att försöka minska detta. I vissa fall motarbetades förslag som syftade till minskade avstånd och formandet av en Försvarsmakt, något som dåvarande ÖB Håkan Syrén myntat som ett av målen med införandet av en gemensam värdegrund. Vidare slutsatser som tagits är att kulturen inom myndigheten är så pass komplex och djupt rotad, att det anses som mycket svårt att ändra den utan att ändra själva strukturen inom Försvarsmakten som organisation.

Diss. Linköping : Univ., 2002.

Diss. (sammanfattning) Linköping : Univ., 2003. / Härtill 4 uppsatser.

Diss. Stockholm : Stockholms universitet, 2005.

I den nya läroplanen som träder i kraft sommaren 2019 skrivs hälsa och välbefinnande fram som ett prioriterat perspektiv som ska utgöra en naturlig del av barnens vardag på förskolan. Läroplanen ger dock inga direktiv gällande innebörden i begreppen ”hälsa” och ”välbefinnande” eller vad detta kan innebära i förskolans verksamhet. Vid tidpunkten för denna uppsats så pågick arbetet med att bygga upp en hälsoförskola i en mindre kommun i södra Sverige. Förskolans ambition var att arbeta utifrån en utpräglad hälsoprofil. Med tanke på tolkningsutrymmet som läroplanen lämnar gällande hälsa och välbefinnande så blev det intressant att med kritisk blick granska hur framväxten av denna hälsoprofil gick till. Denna uppsats byggde alltså på en fallstudie, där syftet var att med Hälsoförskolan som utgångspunkt klargöra hur en ny pedagogisk profil växte fram från vision till implementering. Ett underliggande syfte var att belysa och bringa klarhet i vad begreppet hälsa kunde innebära i en förskolepraktik och hur detta begrepp kunde omsättas i praktisk pedagogisk verksamhet. Metoden som valdes var kvalitativa, semistrukturerade intervjuer med sex utvalda nyckelpersoner som antogs besitta den kunskap vi behövde för att uppfylla syftet. Resultatet som framkom i studien visade att processen att ta fram en ny pedagogisk profil hade genomgått olika faser och att nyckelpersonerna hade haft olika roller under processens gång. Vidare visade resultatet att nyckelpersonerna hade en klar samsyn gällande den konceptram som ligger till grund för profilen, även om tonvikten lades vid olika delområden. Samtidigt indikerade resultatet att det inte rådde en uttalad samsyn vad gäller det långsiktiga slutmålet för Hälsoförskolans arbete. John P. Kotters åttastegsmodell för ett framgångsrikt förändringsarbete låg som teoretisk grund för analysen av resultatet.

Problemformulering: Föreligger det inom den administrativa byggbranschen fortfarande några strukturella skillnader i hur kvinnliga och manliga ledare premieras samt hur deras kompetens värderas? Syfte: Syftet med studien är att beskriva förekomsten av strukturella skillnader i hur kvinnliga och manliga ledare inom den administrativa byggbranschen premieras samt hur deras kompetens värderas. I de fall vi finner strukturella skillnader ämnar vi även att beskriva och förstå i vilken grad de förekommer, och hur de tar sig till uttryck. Metod: Kvalitativ metod med abduktiv ansats där intervjuer har genomförts med totalt sex respondenter, tre kvinnliga och tre manliga med vardera minst tio års erfarenhet i branschen. Teoretisk referensram: Den teoretiska referensramen behandlar teorier om social konstruktion, strukturella skillnader, ledarskap, organisationsteori och institutionell teori. Teorierna ligger till grund för jämförelsen med det empiriska underlaget från respondenterna. Slutsats: Studien har lett fram till tre slutsatser. För det första, fördomar och generaliseringar existerar om att hela byggbranschen ser likadan ut. Slutsatsen är att byggbranschen måste delas in i två olika arbetskategorier, tjänstemannasidan och yrkesmannasidan, då förutsättningarna skiljer sig så pass mycket åt. För det andra, gamla traditioner och fördomar förklarar branschens könsfördelning och brist på kvinnor. Slutligen, trots att gamla traditioner seglivat lever kvar och är svåra att bryta har mycket hänt bara de senaste tio åren inom den administrativa byggbranschen. Detta beror främst på att branschen idag består av fler kvinnor, att ett generationsskifte sker samt att samhällsdebatten ser annorlunda ut.

No description available.