Denna undersökning är baserad på en fallstudie på en idrottsprofilerad förskola. Metoden vi valde att använda oss av under arbetes gång var fallstudie. Denna fallstudie genomfördes med hjälp av intervjuer med personal, rektor och ansvarig på barn och utbildningsnämnden. Även observationer gjordes. Bakgrunden till studien grundades sig i att vi såg att allt fler förskolor valde att profilera sig. Syftet med undersökningen är att se vad som händer när en rektor initierar och verkställer en profilering på en förskola. Organisationsteori har varit den teoretiska utgångspunken i denna fallstudie. Resultatet vi kom fram till är att vid en initiering utförd av rektorn utan personalens medverkan tenderar göra arbetet oordnat och personalen osäker. Det kan även bero på en saknad av engagemang kring den valda profileringen från personalens sida.

Sveriges har under flera år haft en hög ungdomsarbetslöshet och jämfört med andra länder i Europa ligger den på en högre nivå än genomsnittet. Enligt Statistiska Centralbyrån (SCB) beräknas arbetslösheten bland svenska ungdomar ligga på 26,4 procent vilket är högre än vad den var under samma period förra året. Det finns många skilda meningar kring varför ungdomar har svårt att komma in på arbetsmarknaden och trots de ekonomiska åtgärder som riksdagen genomfört så fortsätter ungdomsarbetslösheten att stiga. Syftet med studien var att söka djupare förståelse för vad som påverkar rekryterare att anställa eller inte anställa ungdomar. Vilka kvalifikationer och personliga egenskaper söker rekryterare och efterfrågas ekonomiska åtgärder eller vad tror de skulle underlätta ungdomars inträde på arbetsmarknaden? För att ta reda på detta genomfördes semi-strukturerade intervjuer med två rekryterare från tre olika branscher, hotell- och restaurangbranschen, IT- och telekombranschen och vård- och omsorgsbranschen. Den kvalitativa metoden antogs då den är lämplig för att tolka och beskriva människors egna upplevelser kring olika fenomen. Studiens empiriska resultat analyserades utifrån rational choice-teorin och organisationsteorin vilka kompletterar varandra och ger utrymme för olika perspektiv av rationalitet. Av resultatet framgick att rekryterarna i studien söker olika kvalifikationer beroende på vilken tjänst som ska tillsättas. De ser många fördelar med att anställa ungdomar och inom hotell- och restaurangbranschen och vård- och omsorgsbranschen utgör unga redan en stor del, ibland störst, av arbetskraften. Däremot uppger rekryterarna att de inte påverkarts att anställa fler ungdomar sen det att de ekonomiska åtgärderna genomförts utan tror att andra åtgärder skulle vara mer effektiva. Studiens resultat stämmer väl överens med vad tidigare forskning visat.

No description available.

Studiens syfte är att undersöka specialpedagogens roll i skolutveckling utifrån ett lärande- och organisationsteoretiskt perspektiv. Detta innebär att belysa och analysera hur specialpedagoger kan främja lärares lärande om hur läraruppdraget kan förverkligas. Tidigare forskning ger indikationer på behovet av denna sorts studie – lokala teorier om problemet och systematisering av befintlig kunskap betonas, liksom forskning utifrån ett deltagarperspektiv, där forskarens normativa roll tonas ned. Specialpedagogens skolutvecklingsuppdrag belyses i studien utifrån ett organisationsteorietiskt perspektiv och Skolverkets kriterier för en lärande organisation. De teoretiska utgångspunkterna består av ett systemteoretiskt- och ett lärandeperspektiv på att leda skolutvecklingsarbete, Senges teori kring gruppers lärande samt Deweys och Scherps teorier kring erfarenhetslärande, där individuell och kollegial reflektion belyses, liksom en processinriktad och konstruktivistisk syn på skolutveckling och lärande diskuteras. Det lärande perspektivet innebär i detta arbete en strävan efter utvecklandet av en lärande organisation, vilket i korthet innebär utvecklandet av en kollektiv kunskapsbas samt möjligheter att lära i det dagliga arbetet, det vill säga erfarenhetslärande på individ- grupp- och organisationsnivå. Sammanlagt har sju specialpedagoger intervjuats och fyra deltagande observationer genomförts. Observationerna speglar och analyserar hur specialpedagogerna arbetar med handledning av grupper av pedagoger, för att stimulera lärares lärande. Specialpedagogen ska ansvara och driva på pedagogisk utveckling i skolverksamhet, i syftet att underlätta skolans arbete att ta till vara alla elevers olikheter. Resultatet visar på vilka olika förutsättningar specialpedagogerna upplever sig ha för att stimulera lärares lärande, i skolutvecklingssyfte. Flera hinder, men även möjligheter identifieras. Resultatet visar även på specialpedagogernas föreställningar kring hur lärares lärande stimuleras, via metoder, verktyg och ett specialpedagogiskt förhållningssätt. Specialpedagogens möjligheter till att bidra till lärares lärande grundar sig på och utgår från lärares och elevers behov. Det gäller för specialpedagogen att "så frön" för att vidareutveckla lärares lärande. Att skolledaren möjliggör erfarenhetslärande och skapandet av starka arbetsslag ses som en förutsättning för lärares lärande.

Policy document conversion in practice – a qualitative study of five upper grade teachers approach to the 2011 policy documents in history.This essay examines five upper grade teachers approach to the new 2011 policy documents in the history school subject, as well as it’s impact on the teachers class room activities. Also, the study examines what factors have influenced this conversion process. Colleagues, the school management and the Swedish Skolverket (the Swedish school management organisation, controlled by the Swedish government) are in this study the main external influences that are studied. The study is carried out with an organisation theoretical approach, witch states that controlling the schools practical activities is hard, taking in to account a great variety of “problems” that follow a teachers every day work. Aspects like shortage of time, a lack of economic backing and school tradition are thought to be negating factors that make a political “top-down” control of the school necessary in order to force school political ideas to get hold in school classroom activities.Through five qualitative interviews with the teachers, mixed views takes shape. Most of the teachers are slightly torn, but mainly positive, to the changes that has followed with the new policy documents in the history subject. The grading system is mainly considered to be an improvement since the one before, considering it’s way of describing students subject qualities on a relative scale. Also, the subjects more analysing soul is mainly thought to make it more relevant in general. The main result shows that all teachers, in various degree, have reformed their class room activities, leaning school history to a slightly more advanced and academic oriented subject, with a greater proportion of analytic segments to carry the subjects narration through the courses. Throughout this study, source validation is by far shown to be the most prominent class room activity that causes this effect. Studies in how history has been used by individuals, groups and governments are also revealed to be an important factor, leading the subject in a more advanced direction.The study of external factors that had influenced the conversion process clearly stated that the teachers colleagues was the main source of reliance and support when interpreting the new policy documents. All five teachers claimed to have been discussing and comparing their work with their colleagues throughout the passed year. The schools managements had not –3with the exception of one, that were – been directly involved in the interpretation process. Nor had they been generous in their disposal of time given to discussion with colleagues. Though, the school managements had been underlining the importance of a interpretation collaboration and had made sure that the teachers had been given time to attend introduction seminars. The influence and support from Skolverket was amongst the teachers mainly considered to have been insufficient. Some introduction seminars to the 2011 school reform – previously mentioned – had been given on different locations, but these had mainly described the reforms intentions in general and lacked a more practical oriented support that the majority of the teachers considered necessary for a correct interpretation of the documents. The main problem with the shortage of support from Skolverket was without a doubt thought to be the lack of examples connected to the grading system. Its relative nature was amongst the teachers thought to have required further instructions, making it possible for them to tie subject qualities to specific grades.Thus, this study describes a reality that opposes the top-down view of school control and its problems. A vast majority of the five teachers studied seemed to have done their best – on their own and together with their colleagues – to keep up with the changes in the 2011 policy documents in history. Instead, possible reasons for differences between the classroom activities and the subjects juridical intention could partly be tracked to a lack of controlling measures (also known as support to the teachers), carried out by the “top” in a top-down perspective.

Today, it is prescribed by law that authorities should cooperate, especially around vulnerable children. There is a need in Sweden of research about cooperation and the problems that can occur. Hence, this study seeks to examine which structural organizational conditions that affect cooperation in a few consultation groups around violence and sexual abuse against children in Kronobergs län. Another aim is to see which meaning these conditions have for a functioning cooperation. Eight interviews have been done to investigate how different actors felt about cooperation, in the consultation groups. We have also studied the directives for these groups in order to get a deeper understanding how the consultation groups work. Our main results are that there are some central conditions which influence on how the cooperation in the consultation groups works, for example different regulations, distinct working areas and obvious goals for the groups. We found, beyond these conditions, that the target group also effects in our case. Our conclusion is that the cooperation in the consultation groups works fairly well but there are still some problems left to overcome.

Problemdiskussion: I organisationer finns regler och rutiner för att styra individernas beteende. Vanligtvis ses en avvikelse från dessa regler och rutiner som ett brott som leder till någon form av sanktion. När det finns en allmän uppfattning om att det är acceptabelt att avvika från dem är det ett legitimt regelbrott. Syfte: Syftet med vår uppsats är att beskriva drivkraften till legitimering av regel- och rutinbrott i en organisation. Avgränsningar: Vi kommer inte att behandla några juridiska aspekter av normbrott utan enbart de organisatoriska sanktionerna kommer att behandlas. Detta beror på att uppsatsens genomförande har ett begränsat tidsomfång. Metod: Med tanke på att vårt valda ämnesområde är relativt outforskat och att det därför saknas en klar teori (induktivt) som behandlar legitimering av regelbrott har vi som forskningsmetod valt att använda oss av fallstudier. Vi genomförde intervjuer eftersom vi ansåg att intervjuer skulle ge ett bättre empiriskt underlag för arbetets analys och slutsatser. Slutsatser: I organisationer finns legitima regel- och rutinbrott. Legitimeringen av regelavvikelser beror indirekt på vilken uppfattning individen har av regelefterlevnad och regelbrott. Legitimeringen påverkas direkt av faktorerna; avvikelsens karaktär, cheferna som bra föredömen, bakomliggande motiv, uteblivna sanktioner och oskrivna normer och regler. Det finns både likheter och olikheter mellan fallföretagen gällande de faktorer som har betydelse för legitimeringsprocessen. Inom samtliga organisationer är regelbrottets karaktär och uteblivna sanktioner faktorer som påverkar avvikelsers legitimering. Skillnader mellan fallen är att väktarföretaget och vården inverkas mer av oskrivna normer än i det tillverkande företaget som påverkas mer av cheferna som föredömen. Inom vården har bakomliggande motiv betydelse för legitimering. Stress och tidsbrist är även ett godtagbart motiv som legitimerar regelbrottet inom vården och det tillverkande företaget. Förslag till fortsatt forskning: Vi har tre förslag på vidare forskning inom ämnet: Förslag 1: Vidare forskning om både inre och yttre faktorer som påverkar regelsystemets utformning. Förslag 2: En annan intressant aspekt är varför inte organisationerna gör någon förändring eller tar bort de regler som är legitima att bryta mot. Förslag 3: För att möjliggöra en mer djupare forskning för hur regel- och rutinbrott legitimeras föreslås genomförande av deltagande observationer.

Abstract Sverige ligger i topp bland EU-länderna när det gäller ungdomar med psykosomatiska besvär. Detta medför frågan om vilka stödinsatser som finns tillgängliga för eleverna i den svenska skolan, samt hur skolkuratorerna arbetar med frågor som psykisk ohälsa och stressrelaterade problem. Skolkuratorns fokus är inställt på ett socialt arbete med individ, grupp och organisation, och förutsättningarna för skolkuratorns arbetsuppgifter är beroende av skollagen, som reglerar skolans verksamhet. Syftet med denna studie är att söka kunskap och förståelse för hur skolkuratorer arbetar med högstadieelevers psykiska hälsa i skolorganisationen. Vi har även som målsättning att finna lösningsförslag på den problematik som studien finner inom det specificerade området. I den nya skollagen, som börjar gälla från och med 1 juli, 2011, står det att det ska finnas "tillgång" till en elevhälsa för eleverna, vilket även innefattar bland annat skolkuratorer. Innebörden i ordet tillgång är däremot inte specificerat. Studien visar att det kan uppstå krockar mellan skolkuratorn och lärare då spelplanen inom skolan är pedagogernas arena. Detta kan ofta betyda att det är deras synsätt som är rådande i vad som är de bästa åtgärderna för eleven. Problemlösningsprocessen i skolkuratorns arbete pekar på att samverkan mellan socialtjänsten är problematisk. Det handlar ofta om svårigheter kring att bestämma möten, att veta vem eller vilka som är inkopplade i ärenden som rör elever. De tematiserade områden där vi fokuserat vår studie är arbetsmetoder, organisation och samverkan. Vi använder oss av en kvalitativ metod då vi intervjuat fem skolkuratorer i Stockholm. Bearbetning och analys har skett enligt organisationsteori och vi har tolkat samspel mellan individer och grupper utifrån i första hand rollteorin. Studien har kommit fram till att skolkuratorernas arbete i många sammanhang är underställd skolorganisationens styre och att de själva måste utveckla och definiera sitt uppdrag utifrån detta. Denna studie har funnit att skolkuratorns otydliga organisatoriska position och ställning bör omorganiseras och tydliggöras. Skola och kommun bör ta ett större ansvar i att definiera skolkuratorns formella uppdrag och praktiska arbetsuppgifter. Studien avslutas med lösningsförslag och åtgärder som kan öka förutsättningarna för att barn och unga som har behov av det behov får del av det stöd som lagen säger att de har rätt till.

<p>Abstract</p><p>Växjö University, School of Social Sciences</p><p>Bachelor thesis</p><p>Title: Varför en rädsla för alternativmedicin? En studie om hur EU’s kosttillskottsdirektiv har implementerats i Sverige.</p><p>Author: Annica Blomstrand</p><p>Supervisor: Anne Haglund-Morrissey</p><p>The aim of this study is to investigate the process of legislation and implementation of the directive of the European Union on the food supplements, focused on member state of Sweden.</p><p>There are two questions in this study: What was the process of legislation in the period when the Directive on the food supplements became established? and How does the implementation of EU’s decision on the food supplements works in reality? In order to answer these questions, two different methods were used. One was qualitative analysis of the available text and the other one case-study (qualitative including interviews)</p><p>The conclusion is that the implementation has not been successful. The process of legislation has followed its traditional way, which in its turn did not leave so much space to the thorough implementation of the Directive. Unfortunately, this is a process that overlooks citizens and countries with different premises, affected by the decision.</p><p>Keywords: EU, kostillskottdirektivet, lagstiftningsprocessen, implementering, organisationsteori, fallstudie</p>

<p>Today, it is prescribed by law that authorities should cooperate, especially around vulnerable children. There is a need in Sweden of research about cooperation and the problems that can occur. Hence, this study seeks to examine which structural organizational conditions that affect cooperation in a few consultation groups around violence and sexual abuse against children in Kronobergs län. Another aim is to see which meaning these conditions have for a functioning cooperation. Eight interviews have been done to investigate how different actors felt about cooperation, in the consultation groups. We have also studied the directives for these groups in order to get a deeper understanding how the consultation groups work. Our main results are that there are some central conditions which influence on how the cooperation in the consultation groups works, for example different regulations, distinct working areas and obvious goals for the groups. We found, beyond these conditions, that the target group also effects in our case. Our conclusion is that the cooperation in the consultation groups works fairly well but there are still some problems left to overcome.</p>