Denna uppsats behandlar ledarskap och organisationsförändring. I rapporten undersöks hur fyra chefer har handskats med de svårigheter och utmaningar som uppstått då organisationen de verkar i ska driva igenom förändringsprojekt. De undersökta organisationerna är Försvarsmakten Visby garnison, Scania AB Falun, Apoteket AB och Nacka kommun. I de två förstnämnda består förändringsprocessen av mer eller mindre total avveckling och i de andra två rör det sig om omfattande förändringar i struktur eller arbetssätt. Undersökningen är baserad på djupintervjuer med dessa chefer och svaren har analyserats utifrån existerande modeller för förändring. Denna uppsats är av intresse för de som verkar inom en organisation som genomför eller skall genomföra större förändringar oavsett om man är aktiv på chefs- eller medarbetarnivå. Några av slutsatserna är att det är mycket viktigt med ett fungerande informationsflöde till personalen, närvarande chefer, effektiv kommunikation och betydelsen av stödresurser såsom facket, extra personal och externa stödorganisationer.

Syftet med uppsatsen är att beskriva Riksutställningars förändringsarbete i samband med en omlokalisering från Stockholm till Visby, under en såkallad krisperiod. Uppsatsen fokuserar på tre områden; de ideer som ligger till grund för förändringen, de processer mynigheten genomgått och individens roll i förändringsarbetet.

Kommuner försöker idag allt mer profilera sig som växande eller expansiva. En kommun som tagit med denna tanke i sin slogan är Växjö Kommun, som benämner kommunen ”Expansiva Växjö”. Att kunna erbjuda en unik livsmiljö i form av varierande bostadsområden är ett mål för kommunen. Växjö Kommun har också uppmärksammats som miljökommun, såväl nationellt som internationellt. Var finns miljörörelsen i den expansiva miljökommunen? Det främsta syftet med denna studie var att analysera den interaktion och påverkanprocess som sker mellan en intresseorganisation inom miljörörelsen och en expansiv kommun samt att, som en följd av denna analys, finna de faktorer som försvagar eller förstärker intresseorganisationens möjlighet till påverkan på den expansiva kommunen. Naturskyddsföreningen blev den intresseorganisation som fick representera miljörörelsen i studien. Studien genomfördes med en kvalitativ metod där information från intervjuer stod för den största delen av det empiriska materialet. Studiens resultat presenteras i form av en detaljerad fallstudie som hade som mål att undersöka en påverkansprocess på ett bostadsområde i den expansiva kommunen. Fallstudien presenterade också de generella påverkansmöjligheterna och kontaktpunkter som fanns mellan Naturskyddsföreningen och Växjö Kommun. Fallstudien grundade sig på resultatet från sju intervjuer med olika nyckelpersoner i den undersökta situationen. Slutsatsen av studien visar att värdegrunderna som styr miljösynen inom de två olika organisationerna ser olika ut, vilket påverkar hur interaktionen mellan organisationerna sker. I relationen organisationerna emellan framstår icke-materiella resurser som symboliskt kapital, vällovligt syfte och sammanhållning med andra organisationer som de viktigaste för miljöorganisationen när det gäller att kunna påverka kommunen. Förändringar inom kommunen medför ett ökat tryck på miljöorganisationen att hitta nya samarbetsformer och arbetsmetoder för att kunna påverka kommunen inom miljöfrågor. Förmågan att vårda de viktigaste resurserna, samt förmågan till flexibilitet, framstod som de främsta försvagande eller förstärkande faktorerna när det gällde möjligheterna för miljörörelsen att kunna påverka den expansiva kommunen.

I denna studie har jag fått några medarbetares syn på sin arbetsmiljö i den Svenska Kyrkan. I egenskap av arbetslivspedagog finner jag Svenska Kyrkans medarbetares relation till sitt arbete intressant då det är en multiprofessionell värdeorganisation.  Jag beskriver de förutsätt-ningar avseende ledarskaps- och organisationsteoretiska utbildning som präster och kyrkoherdar har för att agera som arbetsledare med personalansvar. Luthers kallelselära är en del av Svenska kyrkans värdegrund och en intressant teori avseende dess inverkan på arbetsmiljön.  För att komma fram till mitt resultat har en kvalitativ undersökning gjorts, i form av semistrukturerade intervjuer. Uppsatsen har en hermeneutisk forskningsansats då den handlar om min tolkning av medarbetarnas arbetsmiljö i relation till deras kall. Resultatet påvisade att det finns kopplingar till ledarskapet, arbetsmiljön och dess inverkan på medarbetaren.  I diskussionen resoneras kring ledarskapets inverkan, det centrala stödet eller dess frånvaro. Egna slutsatser presenteras i diskussionen.

<p>Energiområdet och arbetet med ökad energieffektivisering har blivit ett alltmer aktuellt område i dagens samhälle. En minskad energianvändning är gynnsam för miljö och klimat och är även attraktiv ur ett ekonomiskt perspektiv.</p><p>Industrisektorn har potential att effektivsera sin användning av energi men de åtgärder som finns att tillgå för att uppnå detta vidtas inte fullt ut. Detta beror på att det finns ett antal hinder som bromsar arbetet med energieffektivisering. Denna studie fokuserar på dessa hinder men även på de drivkrafter som kan användas för att motivera arbetet med energieffektivisering. Dessa hinder och drivkrafter diskuteras i studien ur ett organisationsteoretiskt perspektiv.</p><p>I studien framträder ekonomi och inre samt yttre påverkan (exempelvis personligt intresse, krav och konkurrens) som de starkaste drivkrafterna för energieffektivisering. De mest framträdande hindren för energieffektiviseringsarbetet är relaterade till struktur, planering, kommunikation, kultur och energitekniska faktorer.</p><p>De slutsatser som dras i denna studie är att det framförallt är viktigt att arbeta aktivt för att etablera en struktur och kultur som är gynnsam för förändringsarbete. Detta bör kunna uppnås genom en ökad ansvarsfördelning och involvering av personal på alla nivåer inom företaget. I arbetet för att uppnå detta spelar välfungerande kommunikationskanaler en avgörande roll.</p>

<p>Kommuner försöker idag allt mer profilera sig som växande eller expansiva. En kommun som tagit med denna tanke i sin slogan är Växjö Kommun, som benämner kommunen ”Expansiva Växjö”. Att kunna erbjuda en unik livsmiljö i form av varierande bostadsområden är ett mål för kommunen. Växjö Kommun har också uppmärksammats som miljökommun, såväl nationellt som internationellt. Var finns miljörörelsen i den expansiva miljökommunen? Det främsta syftet med denna studie var att analysera den interaktion och påverkanprocess som sker mellan en intresseorganisation inom miljörörelsen och en expansiv kommun samt att, som en följd av denna analys, finna de faktorer som försvagar eller förstärker intresseorganisationens möjlighet till påverkan på den expansiva kommunen.</p><p>Naturskyddsföreningen blev den intresseorganisation som fick representera miljörörelsen i studien. Studien genomfördes med en kvalitativ metod där information från intervjuer stod för den största delen av det empiriska materialet. Studiens resultat presenteras i form av en detaljerad fallstudie som hade som mål att undersöka en påverkansprocess på ett bostadsområde i den expansiva kommunen. Fallstudien presenterade också de generella påverkansmöjligheterna och kontaktpunkter som fanns mellan Naturskyddsföreningen och Växjö Kommun. Fallstudien grundade sig på resultatet från sju intervjuer med olika nyckelpersoner i den undersökta situationen.</p><p>Slutsatsen av studien visar att värdegrunderna som styr miljösynen inom de två olika organisationerna ser olika ut, vilket påverkar hur interaktionen mellan organisationerna sker. I relationen organisationerna emellan framstår icke-materiella resurser som symboliskt kapital, vällovligt syfte och sammanhållning med andra organisationer som de viktigaste för miljöorganisationen när det gäller att kunna påverka kommunen. Förändringar inom kommunen medför ett ökat tryck på miljöorganisationen att hitta nya samarbetsformer och arbetsmetoder för att kunna påverka kommunen inom miljöfrågor. Förmågan att vårda de viktigaste resurserna, samt förmågan till flexibilitet, framstod som de främsta försvagande eller förstärkande faktorerna när det gällde möjligheterna för miljörörelsen att kunna påverka den expansiva kommunen.</p>

The subject knowledge management is of great relevance in knowledge intensive organizations such as consulting firms or high-tech businesses, since their business model builds on the knowledge of the em- ployees. Knowledge management is a broad subject that includes, among others, organizational theory, cognitive science, and IT. The literature study has its foundation in knowledge and how both tacit and explicit knowledge can be transferred between individuals or within an organization. A common organizational structure among consulting firms is the project based organization, therefore challenges related to knowledge management within such organizations, is studied. Different strategies for knowledge management are presented and various methods for knowledge transfer are categorized and assessed. An in depth look into knowledge management in consulting firms end the literature study partnered with a review of affecting factors and tools involved in knowledge exchange and distribution of best practices. The purpose is to create a framework with which to analyze how a case company, a technological consulting firm, works with knowledge exchange. The research questions focus on factors that affect knowledge exchange, what fo- rums and tools drive knowledge exchange, and how best practices are collected and implemented. Barriers to functional knowledge exchange that have been encountered include that many of the employed consultants are permanently stationed with customers in their projects, rendering contact with colleagues from the home office sparse. This, combined with a lack of management control and structure in the case of knowledge, affects and limits the knowledge exchange. Tools and forums for knowledge exchange were identified and show how knowledge is spread in the or- ganization. A majority of the knowledge exchange is found to take place through person-to-person inter- action through mentorship, working in projects, and through contacts that to not constitute a part of con- scious knowledge management. The organization employs a business system where templates and tools are available to the consultants along with documentation from prior projects and reference projects. The management view is that this system is to function as an important platform for learning and knowledge exchange, in essence a knowledge management system, but the system is burdened by technical issues that lead consultants to circumnavigate the system by using templates and tools provided by colleagues instead of the ones officially provided by the system. No structures for continuous development of best practices were identified, although specific projects to update routines and methods occur from time to time on an ad-hoc basis. That lack of structures and routines track back to the handling of consultants’ suggestions for improvements and ideas, where con- sultants experience a lack of directives, support and understanding of how their suggestions and ideas were supposed to be handled in the organization. A conclusion regarding knowledge management in a technical consulting firm is hence that organizational and cultural factors have a significant impact on the exchange of knowledge. A shortage of opportunities for contact and knowledge exchange with colleagues combined with lacking management control affects the exchange negatively, but the company also displays several success factors that research point out important in order to build a functioning knowledge management system. These include an openness and willingness to share amongst colleagues, in combination with an understanding of the importance of knowledge exchange in the organization that transcends organizational hierarchy.

Energiområdet och arbetet med ökad energieffektivisering har blivit ett alltmer aktuellt område i dagens samhälle. En minskad energianvändning är gynnsam för miljö och klimat och är även attraktiv ur ett ekonomiskt perspektiv. Industrisektorn har potential att effektivsera sin användning av energi men de åtgärder som finns att tillgå för att uppnå detta vidtas inte fullt ut. Detta beror på att det finns ett antal hinder som bromsar arbetet med energieffektivisering. Denna studie fokuserar på dessa hinder men även på de drivkrafter som kan användas för att motivera arbetet med energieffektivisering. Dessa hinder och drivkrafter diskuteras i studien ur ett organisationsteoretiskt perspektiv. I studien framträder ekonomi och inre samt yttre påverkan (exempelvis personligt intresse, krav och konkurrens) som de starkaste drivkrafterna för energieffektivisering. De mest framträdande hindren för energieffektiviseringsarbetet är relaterade till struktur, planering, kommunikation, kultur och energitekniska faktorer. De slutsatser som dras i denna studie är att det framförallt är viktigt att arbeta aktivt för att etablera en struktur och kultur som är gynnsam för förändringsarbete. Detta bör kunna uppnås genom en ökad ansvarsfördelning och involvering av personal på alla nivåer inom företaget. I arbetet för att uppnå detta spelar välfungerande kommunikationskanaler en avgörande roll.

Under hösten 2013 genomförde vi en tidsstudie bland enhetschefer i en kommunal organisation. Resultatet visade bland annat att enhetscheferna spenderade mycket tid på att utföra administrativa arbetsuppgifter, som främst rörde personaladministration och dokumentation av sina verksamheter. Enhetscheferna ansåg själva att den här typen av arbetsuppgifter ökat eller förändrats markant de senaste åren. En konsekvens som framhölls var att det nära ledarskapet hamnade i skymundan. Forskning på enhetschefer samt administration styrker upplevelsen som framkom i tidsstudien.   Syftet med uppsatsen är att undersöka vilka faktorer som kan påverka en enhetschefs administrativa arbetsuppgifter. Våra frågeställningar berör 1) vanliga administrativa arbetsuppgifter, 2) en sammanhållen administrativ enhets betydelse samt 3) organisatoriska påverkans faktorer. Undersökningen genomfördes kvalitativt, med semistrukturerade intervjuer, samt två förintervjuer via telefon och e-post. Resultatet visade att de ökade kraven på dokumentation och granskning påverkar mängden administrativa arbetsuppgifter. Samtidigt som antalet IT-system som man dokumenterar i påverkar hur enhetschefen utför sina administrativa arbetsuppgifter. Underlättande faktorer som framkommer är, en sammanhållen administrativ enhet och stödfunktioner i de egna verksamheterna.

Diss. Umeå : Umeå universitet, 2004.