De allra flesta besöker någon gång i sitt liv en kyrka, antingen i en anhörigs syfte eller sitt eget. Trots sekulariseringen som pågår i Sverige så uppskattar de flesta traditionen kring vigslar, dop och begravningar. Musiken är en viktig del i dessa kontexter och det är viktigt att upplevelsen blir som besökarna önskar eftersom det ofta är en känslosam tillställning. Därför är det viktigt att vi som jobbar som kyrkomusiker är beredda att göra vad som krävs för att tillfredsställa besökarnas önskemål. I detta arbete utforskar jag processen kring att bearbeta ett orkesterpartitur till orgelpartitur, och hur användbar min metod är. Genom att studera orkesterpartituret och lyssna på inspelningar skapar jag ett partitur för orgel som innefattar så mycket som möjligt från orkesterpartituret. Jag använder orgelns olika möjligheter för att få min bearbetning att likna orkesterversionen. Processen har resulterat i större kännedom om transkriptioner och bidrar till att jag med större säkerhet kan genomföra fler transkriptioner i mitt arbete som kyrkomusiker och kan framföra väl bearbetade versioner av önskad musik inför förrättningar.

Den franske 1900-talskompositören Olivier Messiaen komponerade L’Ascension – fyra symfoniska meditationer för orkester 1933, men skrev något år senare om verket för orgel. I denna skriftliga reflektion diskuteras hur man, som interpret och organist, kan förhålla sig till den noterade bilden och därmed uppnå en mer genomarbetad instuderingsprocess och en ökad förståelse. Till grund för reflektionen ligger instudering av verket, samt studier av partitur, litteratur och cd-skivor. Ur analysen framgår bl a att framför allt modus 2 och 3 använts, samt att flera skillnader förekommer mellan de två olika versionerna av verket. Studien går igenom några av Messiaens olika kompositionstekniker och orgelversionen sätts i relation till orkesterversionen. I viss mån behandlas även olika möjligheter att tolka den symbolik som kan utläsas ur notbilden. L'Ascension är, liksom många andra av Messiaens kompositioner, starkt kopplat till hans kristna tro. Det 85-åriga verket ingår i en lång fransk tradition, men är samtidigt i högsta grad modernt.

Syftet med den här studien är att lära mig mer om den kreativa processen och se hur valet av olika instrument påverkar mitt låtskrivande. Undersökningen grundar sig på skrivandet utav fyra låtar på fyra olika instrument. Egna observationer av den kreativa processen under låtskrivandet och analyser utav de färdiga låtarna visar hur instrumenten på olika sätt påverkat låtarna. Det visar sig att instrumenten har stor påverkan på musiken både rytmiskt och melodiskt. Arbetet har resulterat i fyra stycken inspelade låtar varav två utav dem har fått enkla arrangemang som till största del grundar sig på idéer som dök upp under skrivandet utav dem.

Att spela popmusik på orgel är en vanlig uppgift för kyrkomusiker i samband med t.ex. dop, vigsel, konfirmation och begravning. Behovet av att i en kyrkomusikalisk yrkessituation inom begränsade tidsramar skapa funktionella orgelarrangemang av musiken är utgångspunkten för denna studie, där processen att göra orgelcovers av fyra utvalda ABBA-låtar beskrivs och illustreras. Med enkelhet, originaltrohet och replikerbarhet som arbetets grundprinciper skapas låtarnas orgelversioner utifrån ABBA:s originalinspelningar och auktoriserade notutgåvor. Olika instrumentationer och arrangeringstekniker för att återge originalets helhetsklang och perceptuellt signifikanta element såsom beat, basgångar, stämsång, ”fills” och särskilda klangfärger prövas och motiveras utifrån förlagans egenskaper och orgelinstrumentets egenart. Som resultat eftersträvas klangrika, varierade och flexibla orgelversioner av låtarna i fråga som bygger på ett begränsat antal generella modeller för instrumentation och kan sparas och återskapas utifrån anteckningar om modellerna utan framställning av särskilda notexemplar. Arbetet ger prov på instrumentellt definierad arrangeringsprocess där originalverken är givna studioinspelningar och ”sound” utgör en viktig konstnärlig referens. / <p>Till dokumentationen hör inspelade orgelversioner av låtarna: 1. Waterloo,</p><p>2. Dancing Queen, 3. Take A Chance On Me och 4. The Winner Takes It All</p>

Detta arbete har sin utgångspunkt i ett återkommande problem för kyrkomusiker; att bli ersatt av förinspelad musik. Det kan vara ingångsmusik till ett bröllop eller en avliden persons favoritlåt som spelas under en begravning. Den utbildning och kompetens som musikern erhåller blir åsidosatt, och hen får inte utföra sitt jobb. Syftet med arbetet är att transkribera musik från olika genrer till orgel och få det att låta som om musiken är orgelmusik i grunden. Detta för att förbereda mig på min kommande roll som kyrkomusiker och hur jag ska lättare kunna parera olika situationer där förinspelad musik önskas. Den ena metoden är partiturbaserad, vilket innebär att jag transkriberar den musiken jag ser på partituret framför mig. Den andra metoden är gehörsbaserad, och det innebär att jag transkriberar den musik som jag hör. Arbetet har resulterat i fyra transkriptioner av stycken i olika genrer. I arbetet beskriver jag hur transkriptionsprocessen har gått till för varje stycke, och resultatet av transkriptionerna skildras i form av partitur och ljudupptagningar. Som blivande kyrkomusiker tycker jag att det är viktigt att diskutera den levande musikens betydelse och min förhoppning är att den som läser inspireras till att stå upp för sin egen kompetens och utbildning.

<p>Kompositör: Theodor Kentros</p><p>Titel: De som lämnat</p><p>År: 2021</p><p>Medverkande musiker: Elena Perales Andreu, Basklarinett</p>

Studiens syfte är att undersöka hur orgelundervisande kyrkomusiker i Svenska kyrkan motiverar, bedriver och reflekterar kring sin orgelundervisningspraktik, med särskilt avseende på den institutionella kontext de verkar inom. För att söka svar på dessa frågor har fem kyrkomusiker som undervisar i orgel intervjuats kring sin praktik. Studien har det sociokulturella perspektivet på lärande som teoretisk utgångspunkt och resultatet belyses också utifrån institutionsbegreppet. Några av studiens slutsatser är att om Svenska kyrkan ska kunna behålla sin omfattande orgelspelartradition så måste den ägna sig åt orgelundervisning, att repertoar för orgelundervisning och tillgång till övningsinstrument är av stor vikt för att undervisningen ska vara framgångsrik och att orgelundervisning kan ske som ett kontextualiserat lärande där undervisningen blir del av en större institutionell kontext.

Detta är en undersökning om hur en musiker kan ta sig an samma musikstycke på cembalo och orgel. Verket som valts är Preludium i g-moll av Georg Böhm. Under renässansen och barocken komponerades mycket musik där inte ett specifikt klaverinstrument var angivet. Olika historiska källor som behandlar spelteknik nämns i arbetet, även moderna källor som behandlar historisk spelteknik. I arbetet undersöks hur instrumentens styrkor kan tas vara på i de olika framförandena och vilken spelteknik som är lämplig. Det är avslutningsvis en diskussion kring vilka musikaliska parametrar som hanteras olika på de olika instrumenten. Den ena inspelningen gjordes på en cembalo med en flamländsk Rückersmodell som förlaga. Den andra inspelningen gjordes vid Düben-orgeln i Tyska kyrkan i Stockholm. / <p>Ljudfilerna som är bifogade är inspelningar av Preludium i g-moll av Georg Böhm. Den ena inspelningen gjordes på en cembalo som är byggd av Stig Lundmark. Den andra inspelningen gjordes på Düben-orgeln i Tyska kyrkan i Stockholm.,0</p><p>Ljudfilerna är arkiverade.</p>

Som kyrkomusiker i Svenska kyrkan ingår det oftast i arbetsuppgifterna att spela på vigslar. Vilken musik som där får framföras samt hur den framförs har diskuterats mycket inom kyrkan de senaste hundra åren. Brudparen har med tiden fått större och större möjlighet att komma med egna, personliga önskemål om vilken musik de vill höra vid sin vigsel. De senaste åren har det blivit vanligt att de även kommer med önskemål om förinspelad musik vilket gör kyrkomusikern sysslolös frånsett de två psalmer som ska spelas. Studiens syfte är att ta reda på vilka strömningar som format de vigselgudstjänster som vi ser idag i Svenska kyrkan samt vad kyrkomusiker behöver kunna för att tjänstgöra vid dem. Via litteraturstudier samt intervjuer med tre yrkesverksamma kyrkomusiker så kan slutsatsen dras att idag bör enkyrkomusiker behärska både den klassiska orgelmusiken samt genrebrett orgelspel för att på ett bra sätt kunna tjänstgöra vid vigslar. Vidare konstateras att den levande musiken är att föredra eftersom den kan förhöja upplevelsen av en vigsel men att det kan vara fel att helt fördöma förinspelad musik.

Syftet med arbetet är att utforma och sammanställa mallar som organister kan ta hjälp av för att skapa förspel till psalmer. Med utgångspunkt i litteratur om orgelimprovisation har jag vid orgeln laborerat med olika improvisationstekniker för att utforska olika möjligheter till att presentera en psalmmelodi. Även samtal med lärare, konsertbesök och inspirerande medstudenter har hjälpt mig i processen. Resultatet blev fyra förspelsmallar som kan användas till att skapa psalmförspel. I arbetet har jag förklarat hur de fungerar, hur jag kom på dem, samt gett klingande och noterade exempel på hur de kan användas. Som kyrkomusiker tycker jag att det är roligt att försöka variera psalmförspelen så mycket som möjligt. En önskan om att lära mig fler sätt att preludiera gav mig idén till arbetet. Nyckelord: orgel, liturgisk orgel, orgelimprovisation, improvisation, förspel, preludium, psalmförspel, koralförspel, ostinato.