Om du är intresserad av en introduktion till biograforgelhistorien och om du någonsin funderat över hur man egentligen går tillväga om man fått för sig att spela Maurice Ravels stycke Boléro på en gammal Wurlitzerorgel från 1925 har du hittat rätt. Framför dig ligger ett arbete av en kyrkomusikstudent som tycker att det är fascinerande att utforska nya klanger och som av en tillfällighet råkade snubbla in i ett väldigt speciellt instrument. Skandiaorgeln är ett unikt instrument för Sverige, det är den enda klassiska biograforgeln som står i ett publikt rum i vårt land. Jag har satt mig in i biograforgeltraditionerna och jag har jämfört kyrkorganistens och biograforganistens spelstilar. För att undersöka och presentera Skandiaorgeln har jag valt att arbeta med stycket Boléro från 1928 som fungerar som en ouvertyr till instrumentets klangvärld.

No description available.

Att som kyrkomusiker skriva musik för orgelinstrument upplevs angeläget av flera skäl, inte endast för att det skall fortleva som instrument betraktat, utan även för själva odlandet av Kyrkans musik, den ständiga pågående rörelsen i kyrkorummen som inte skall avstanna förrän tiden upphör. Därför vill jag med detta arbete visa min process att skapa ett verk för orgelinstrumentet, som ett bidrag också till den nyss beskrivna ”rörelsen” – och tillika framföra det vid min examenskonsert. Processen har bestått i att jag kontinuerligt fört journal/loggbok under skapandets gång, vilken legat till grund för de här nedan redovisade slutsatserna. Förhoppningsvis kan den slutligen givna manualen bli till gagn för andra komponerande kyrkomusiker. Detta arbete behöver nödvändigtvis inte enbart vända sig till kantorer och organister. De personer som är intresserade av orgeln och att skapa för den, kan även de finna intressanta aspekter i detta arbete.

Syftet med arbetet är att undersöka hur jag genom att använda kompmallar för brukspiano kan utveckla nya sorters orgelackompanjemang till äldre psalmmelodier. Jag undersöker också hur jag kan skapa nya sorters koralackompanjemangsstilar för orgel som jag får användning av i mitt kommande arbete som kyrkomusiker. Min utgångspunkt i arbetet och som titeln avslöjar är Johann Christian Fredrich Haeffner (1759–1833) som genom sitt arbete med sin koralbok under det tidiga 1800-talet har haft en stor inverkan på hur koralsättningen är utformad idag. Resultatet av mitt arbete blev fyra olika koralarrangemang där jag har parat ihop en psalmmelodi med en brukspianokompmodell. Mina förhoppningar är att arbetet leder till användbara koralarrangemang men också ger svar på hur jag som kyrkomusiker ska förhålla mig till de nya musikaliska influenserna i kyrkan

I detta examensarbete vill jag jämföra pianopraxis och orgelpraxis i samband med instudering av musikaliska verk som jag kommer att framföra i min examenskonsert. Skribenten kommer att basera sina undersökningar i huvudsak på svensk orgeltradition och rysk pianotradition.

I detta examensarbete presenteras kort tonsättarna Harald Fryklöf och Max Reger. Skribenten undersöker också vilka likheter som finns främst i deras orgelmusik och hur den kunskapen kunde hjälpa honom i interpretationsprocessen. / <p>J.S. Bach: Prelude och fuga Eb BWV 552</p><p>M. Reger: Phantasie über den Choral "Halleluja, Gott zu loben bleibe meine Seelenfreud" op 52:3</p><p>H. Fryklöf: Symfoniskt stycke</p><p>J.S. Bach: Schmücke Dich, o liebe Seele BWV 654</p><p>M.Reger: Variations and fugue on God save the King</p>

Människans fötter är de kroppsdelar som bär upp kroppen och gör att vi kan förflytta oss. På liknande sätt utgör pedalstämman en slags grund som ger stabilitet i orgelmusiken. Detta arbete handlar om pedalteknik, dess möjligheter och begränsningar, samt om samarbetet mellan tonsättare och organist. Målet med studien har varit att utvecklas som musiker, både musikaliskt och tekniskt. Arbetet har resulterat i kunskap om pedalteknik, en inblick i hur en samarbetsprocess mellan tonsättare och organist fungerar samt en interpretation av ett nyskrivet musikverk. Studien riktar sig till dig som vill veta mer om pedalteknik, både för musikutövaren som vill spela orgel och för tonsättaren som vill komponera för orgel. Parallellt med samarbetet har arbetet bestått av studium och instudering av befintliga pedalstycken samt orgelskolor där ett antal teknikövningar valts ut. Tonsättaren i arbetet är Michelle Pettersson, kompositionsstudent vid Musikhögskolan i Piteå. Under läsåret 2018/2019 har ett antal möten mellan tonsättare och organist genomförts där musikalisk kunskap, tankar och idéer om orgelinstrumentet utbytts, diskuterats och utforskats. Detta har resulterat i två separata pedaletyder för orgel.

Melodram für Sprecher und Orgel, Text: Dietrich Mendt. - Das Werk eignet sich für Aufführungen in einer Kirche während der Advents- und Weihnachtszeit.

Examensarbetet handlar om min instudering av Joseph Rheinbergers Konsert (Suite) för violin, cello och orgel. Förutom en kort biografi över Rheinberger och en översikt över hans kammarmusik behandlas olika aspekter på kammarmusikaliskt spel som t. ex. tempoval och frågor rörande artikulation och intonation. Jag tar också upp hur orgelns registrering realiseras så nära Rheinbergers egna anvisningar som möjligt med tanke på hur olika akustiska förutsättningar påverkar samspelmässiga aspekter. Instuderingsarbetet har gett mig nya erfarenheter vad beträffar kammarmusikspel med orgel, speciellt med tanke på styrkeförhållanden mellan orgeln och övriga instrument i ensemblen samt andra akustiska förhållanden som hörbarhet och tydlighet. / <p>Program:</p><p>JOSEPH RHEINBERGER: KONSERT (SUITE) OP.149 FÖR VIOLIN, CELLO OCH ORGEL.</p><p>Medverkande:</p><p>Olga Gamar (cello), Vladimir Gamar (violin), Tetyana Gamar (orgel)</p>

No description available.